Sommarens bränder i Arktis har hittills släppt ut cirka 125 miljoner ton koldioxid, ungefär lika mycket som Sverige släpper ut på två och ett halvt år. Klimatförändringen förvärrar bränderna samtidigt som dessa i sin tur bidrar till att öka på takten i klimatförändringen.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-17 21:06
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/sibiriens-brander-kan-oka-takten-pa-klimatforandringarna/
Världen
Sibiriens bränder kan öka takten på klimatförändringarna
Årets skogsbränder i Arktis saknar motstycke, enligt Mark Parrington, skogsbrandsexpert på Cams, Copernicus climate change service, EU:s program för rymdövervakning av jorden.
Bränderna startade i juni och även om skogsbränder är vanliga under sommarsäsongen, maj till oktober, är det ovanligt med bränder så långt norrut så tidigt på säsongen och att de har pågått så länge är extremt ovanligt, enligt forskarna.
Med en högre global medeltemperatur, ändrade nederbördsmönster och ökad torka blir risken för skogsbränder större. Och även om de startar av naturliga orsaker gör hög värme att bränderna förvärras. Arktis har haft flera värmeböljor. Globalt är juli år 2019 den varmaste månad på jorden som har uppmätts, och juni år 2019 är den varmaste juni sedan mätningarna startade.
Fortfarande i augusti brinner det kraftigt i Sibirien som har drabbats värst, med både flest och störst bränder. Över sjuhundra bränder har gjort att hittills cirka trettiotretusen kvadratkilometer, ett område större än Belgien har brunnit, men även Alaska, Grönland och Kanada har drabbats. Röken från de stora bränderna har synts tydligt från Nasas satelliter.
I de otillgängliga områden där bränderna härjar har marken och skogarna fungerat som infångare av koldioxid. I arktiska områden med permafrost och torv finns stora mängder metan, en extremt kraftfull växthusgas, bundet i marken sedan tusentals år. Nu förvandlar elden dessa områden till stora utsläppskällor av växthusgaser.
Hittills har bränderna orsakat utsläpp på cirka 125 miljoner ton koldioxid, enligt forskare på Cams. Det motsvarar ungefär Sveriges utsläpp under två och ett halvt år och är de högsta sedan övervakningen av bränders utsläpp startade år 2003.
En stor del av sotpartiklarna i röken från bränderna kommer dessutom att landa på snö och isytor i Arktis, det leder till att avsmältningen ökar takten eftersom en mörkare yta inte reflekterar solstrålarna utan istället värms upp.
Skogsbränderna i Arktis kan ses som ett skolexempel på det som klimatforskarna kallar för ”feedbackeffekter”. Effekten innebär att ökade halter av växthusgaser driver på en ökad uppvärmning vilken leder till händelser som i sig förstärker klimatförändringen.
Omfattningen och längden av sommarens bränder i Arktis har, enligt experterna, förvärrats av höjda temperaturer och bränderna orsakar ökade utsläpp av växthusgaser vilket höjer temperaturen ytterligare – en ond spiral.
Klimathistoriska rekord sätts nu på löpande band. Troligen kommer år 2019 att bli ett av de varmaste åren som har uppmätts och perioden 2014–2019 kommer sannolikt att bli den varmaste femårsperiod som hittills har noterats.
”Det här är inte science fiction. Det är klimatförändringen i verkligheten. Det händer här och nu och kommer att förvärras i framtiden om vi inte agerar snabbt”, sa Petteri Taalas, generalsekreterare för Världsmeteorologiska organisationen WMO i en kommentar till deras rapport om sommarens värme och bränder.
Läs mer:
IPCC-rapport: Matvanorna måste ändras för att rädda klimatet