Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Sinande fosfor kan ge nästa matkris

Det är inte bara de fossila bränslena som håller på att ta slut. Utvinningen av fosfat tros nå sin kulmen redan om 20 år, och kampen om detta konstgödselsalt kan bli en ny orsak till rusande matpriser och social oro, varnar forskare. En möjlig lösning är ökad återvinning.

Fosfor har avgörande betydelse för världens livsmedelsförsörjning. Grundämnet ingår tillsammans med kväve och kalium i konstgödsel. Det utvinns i dag främst ur mineral som innehåller fosfat.

Forskare börjar nu slå larm om att världens utvinning av fosfor snabbt närmar sig sin kulmen. Arno Rosemarin, forskare på Stockholms miljöinstitut SEI, kallar scenariot för ”nästa obekväma sanning” – en referens till Al Gores ödesmättade film om klimathotet.

Efterfrågan på livsmedel tilltar i takt med att världens befolkning växer och levnadsstandarden i utvecklingsländerna stiger. Jorden måste i mitten av seklet försörja drygt nio miljarder människor med mat.

Inom 20 år kommer utvinningen av fosfor att vara mindre än efterfrågan. Om jordbruksproduktionen ska fortsätta att förlita sig på konstgödsel finns här ett stort problem.

Problemet har denna höst hamnat i blixtbelysning genom den skärpta konflikten i Västsahara. Det av Marocko ockuperade området har nämligen världens sannolikt största reserver av fosfat.

De två andra länder som har stora och kommersiellt utvinningsbara fosfatreserver är stormakterna Kina och USA. Kina, som också har den utan konkurrens största fosfatkonsumtionen, införde 2008 kraftiga exportavgifter för ämnet. Kanadensiska forskare har nu kommit fram till att de kinesiska tillgångarna sinar senast 2040.

Sedan tidigare är det känt att även det amerikanska fosfatet beräknas ta slut inom 30 år, och 2004 slöt USA därför ett avtal med Marocko som garanterar tillgång till de västsahariska reserverna under lång tid.

Bakom kulisserna pågår ett tricksande med statistik och beräkningar, enligt Arno Rosemarin.

– Det handlar om vad industrin vill göra, vad USA vill göra och hur mycket som kan avslöjas för allmänheten, säger Rosemarin till DN.se.

– Fosfatindustrin vill inte visa sig. Den vill inte ha debatten om att fosforn tar slut. Då blir den tvungen att investera i hållbar utveckling.

När efterfrågan på konstgödsel ökar snabbare än utbudet stiger priserna. Arno Rosemarin och hans forskarkolleger varnar för att den ojämlika tillgången till fosfat inte bara kan få enorma negativa följder i form av sämre skördar, högre matpriser och social oro, utan även få stora geopolitiska konsekvenser.

Så länge en råvara tas för given utvecklas sällan några alternativ, men när en hotande brist går upp för beslutsfattare brukar problemlösningen ta fart. I fallet fosfor kan en utväg vara återvinning och återanvändning. Man kan utvinna mycket fosfor ur organiskt avfall och avloppsvatten. En enda dags urinproduktion från en vuxen person göder produktionen av ett kilo mat.

EU skulle kunna bli självförsörjande på fosfor med effektiv återvinning, enligt en studie. Men det förutsätter att man skrotar de miljardsubventioner till bönderna som i dag håller uppe användningen av konstgödsel.

I utvecklingsländer som hittills inte börjat använda konstgödsel i stor skala kan det finnas andra möjligheter. Naturgödning kan vara effektivt. I södra Afrika har man i försök lyckats tredubbla skördarna på åkrar som försetts med ett speciellt träd av en sort som göder grödorna i ett symbiotiskt kretslopp (läs särskild artikel här).

– Men maten kommer att kosta mer i alla fall, även om man hittar andra metoder, säger Arno Rosmarin.

Det är för tillfället inte möjligt att skriva nya kommentarer till artikeln. Vill du diskutera situationen i Västsahara kan du göra det här.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.