Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-19 16:43 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/sjalvkorande-lastbilar-oroar-amerikanska-chaufforer/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Självkörande lastbilar oroar amerikanska chaufförer

01:02. DN har träffat lastbilschauffören Cesar Ruiz i Kalifornien. Han är orolig över att automatiseringen ska leda till att han blir av med sitt jobb.

”Att köra lastbil är det enda jag kan”, säger Cesar Ruiz.

I 27 av USA:s delstater är lastbilschaufför det vanligaste yrket - och nu hotas deras jobb av de självkörande långtradare som börjat åka på de amerikanska vägarna.

DN följde med Cesar Ruiz genom Kaliforniens öken för att tala om automatiseringen av branschen.

Cesar Ruiz Junior ser varje soluppgång. I förarsätet i hans lastbil börjar arbetsdagen alltid i mörker, strax efter midnatt. Men efter några timmar befinner han sig oftast någonstans i Kaliforniens kärva ökenområden, på väg mot Fresno i delstatens centrala bergsslätt. Då börjar ett rosa ljus spricka upp i horisonten och de första solstrålarna tränger sig fram på andra sidan Klippiga bergen. Fem dagar i veckan ser han solen stiga över Kalifornien. 

- Jag älskar mitt jobb. Jag älskar att jag inte har någon chef som bossar runt mig. Här på vägarna är det bara jag och min lastbil.

Foto: Beatrice Lundborg

Hans pappa, Cesar Ruiz Senior, var också lastbilschaufför. Farfar arbetade på lagret för samma företag och drömde om att få köra lastbil. Redan som liten fick Cesar snabbt lära sig att det inte fanns några tvivel om vad han borde jobba med.

- Pappa började ta med mig på åkturer i lastbilen redan när jag var fyra, fem år gammal. Ibland fick jag sitta i hans knä när han körde och han lät mig hålla i ratten en stund. Det var det häftigaste jag visste. Han brukade be sin arbetsgivare om att få köra på lördagar, så att jag kunde följa med när jag var ledig från skolan. 

Foto: Beatrice Lundborg

Den här natten brummar vi fram på motorvägen 580, någonstans mellan småstäderna Livermore och Tracy, ett par mil sydost om Oakland och San Francisco. Cesar har jeans, skägg, baseballkeps och en tröja med texten för fackförbundet Teamsters. Han har två radioapparater på i förarsätet, en kortvågsradio där långtradarchaufförer i närområdet kommunicerar med varandra om olyckor och trafikproblem och en bilradio som spelar gammal soulmusik och hiphop.

Cesar Ruiz har en bra lön. Enligt fackförbundet vid hans företag tjänar lastbilschaufförer i regionen omkring 75 000 dollar om året, ungefär 650 000 kronor. Han får utmärkta förmåner, som betald sjukförsäkring för hela familjen, semester, tandvård och ett arbetsschema han trivs med. I regel kör han transporter med lastbilen fem nätter i rad, men sedan får han ledigt i fyra dagar och kan då vara hemma och ta hand om sin gravida fru, Tiffany Ruiz. Framför allt känner han att jobbet ger värdighet. 

- Jag gillar friheten på motorvägarna, att slippa sitta på kontor hela dagarna, säger han.

Han pratar förväntansfullt om att bli pappa. Det ska bli en pojke, men Cesar tänker inte göra som hans egen pappa och sätta honom i förarsätet när han kör lastbil. Han vill inte att sonen ska bli långtradarchaufför.

- Vill jag att han ska följa i mina fotspår? Nej. Ärligt talat så tror jag inte att det här jobbet kommer finnas kvar om 30 år.

Cesar Ruiz kör nattskift i Kalifornien. Han vill inte att sonen ska bli lastbilschaufför.
Cesar Ruiz kör nattskift i Kalifornien. Han vill inte att sonen ska bli lastbilschaufför. Foto: Beatrice Lundborg

Mer än tre miljoner amerikaner arbetar i dag som långtradarchaufförer. Över hela landet omfattar lastbilsindustrin 11 miljoner jobb, med alla de industrier som direkt och indirekt livnär sig på branschen. I 27 delstater i USA är lastbilschaufför det vanligaste yrket. Många av dessa jobb lär försvinna under de kommande tio åren. Cesar Ruiz är medveten om det. 

Han kör en Freightliner cascadia, en lastbilsmodell som tillverkas av Daimler. Det är ett av de företag som nu investerar enorma resurser i att utveckla självkörande bilar och lastbilar. Redan för fyra år sedan presenterade de Future truck 2025, en självkörande lastbil som de hoppas ska dominera transportmarknaden på 2020-talet. “Framtidens lastbil kör sig själv”, står det på företagets hemsida.

- Självklart oroar jag mig över det där. När de börjar med självkörande lastbilar kommer vi att utplånas. Jag behöver köra i 16 år till, sen kan jag pensionera mig. Så jag hoppas bara att jag kan köra i 16 år utan att maskinerna ersätter mig. 

Lastbilsindustrin i USA

I dag arbetar omkring 3,5 miljoner amerikaner som lastbilschaufförer, varav två miljoner arbetar på heltid. Över hela landet omfattar långtradarindustrin 11 miljoner jobb, med alla de kringliggande industrier som indirekt livnär sig på branschen. I 27 delstater i USA är lastbilschaufför det vanligaste yrket. Det finns drygt en halv miljon åkerier i USA, som transporterar 70 procent av alla handelsvaror i landet. Lastbilsindustrin omsätter totalt 700 miljarder dollar om året i USA.

•••

De första självkörande lastbilarna har redan börjat färdas på amerikanska motorvägar. Hösten 2016 transporterade en självkörande lastbil 50 000 ölflaskor i Nevada. Långtradaren kom från Otto, ett företag som nu ägs av Uber. Ett dussintal stora bilföretag konkurrerar om att bli först ut på marknaden för självkörande lastbilar. De hinder som finns nu är främst juridiska, då flera delstater har regleringar för självkörande transporter. Det återstår även en del arbete med tekniska detaljer kring självkörande lastbilars navigering i exempelvis tätorter. Men de flesta analytiker är överens om att det inom fem, tio år kommer att bli vardagligt att se självkörande lastbilar på motorvägarna i USA.

Cesar Ruiz tror att automatiseringen gör att hans jobb inte kommer att finnas i framtiden.
Cesar Ruiz tror att automatiseringen gör att hans jobb inte kommer att finnas i framtiden. Foto: Beatrice Lundborg

Mike Camissa är talesperson för American trucking association, den största lobbyorganisationen för amerikanska lastbilsföretag. I vår intervju försöker han tona ned den växande oron över de potentiella konsekvenserna för arbetsmarknaden.

- Först och främst är självkörande lastbilar en möjlighet för företagen att växa och för att förbättra säkerheten på motorvägarna. För arbetarna tror jag att det här kan bli positivt. Det kommer dröja 20, 30 år innan självkörande lastbilar blir en del av vår vardag och under tiden kommer det uppstå mängder av nya jobb på grund av de tekniska framstegen, säger han.

Många analytiker tror dock att utvecklingen kan bli negativ för de anställda i dessa yrken. I en färsk rapport från Massachusetts institute of technology uppskattades att det kan ta mellan fem och tio år innan självkörande bilar och lastbilar blir en självklar del av USA:s transportindustri. Konsultföretaget McKinsey förutser, i en rapport från i vintras, att en tredjedel av USA:s jobb kommer att försvinna som en direkt följd av automatiseringen inom 12 år. Jobben flyttar inte utomlands, utan ersättas av teknik. 800 miljoner jobb kommer att gå förlorade globalt, enligt McKinsey. Rapporten hävdar att den ekonomiska tillväxten som följer av automatisering kommer att leda till att de flesta av dessa arbetare får nya jobb, men det kommer att kräva enorma insatser från politiker och näringsliv. Enligt Michael Chui, författare till McKinseys rapport, handlar det om investeringar av samma omfattning som Marshall-planen, efter andra världskriget, för att tämja turbulensen på arbetsmarknaden.

Självkörande lastbilar

De första självkörande lastbilarna har redan börjat färdas på amerikanska motorvägar. Hösten 2016 transporterade en självkörande lastbil från Otto, ett företag som nu ägs av Uber, 50.000 ölflaskor genom Nevada. Flera självkörande lastbilar har färdats från kust till kust i USA. Ett dussintal stora bilföretag konkurrerar om att bli först ut på marknaden för självkörande lastbilar, bland annat Volvo, Damiler, Peterbilt, Otto, och svenska Einride. De hinder som finns nu är främst juridiska, då flera delstater har regleringar för självkörande transporter. Enligt en analys från Massachusetts Institute of Technology kommer självkörande lastbilar att vara en del av vardagen i USA inom fem till tio år. Konsultfirman McKinsey skriver i en rapport att en tredjedel av USA:s jobb kommer att förloras till automatisering under det kommande decenniet. Elaine Chao, USA:s transportminister, säger sig vara “djupt oroad” över transportjobbens framtid. 

När jag går in och letar efter lediga jobb för lastbilschaufförer på Indeed, en sajt för jobbsökande i USA, är nästan hälften av de lediga jobben i Kalifornien som testförare för självkörande lastbilar. Chaufförerna erbjuds hjälpa företagen att utveckla tekniken som ska ersätta deras jobb. En erfaren investerare i Silicon Valley säger till DN att det är naivt att tro att det här kommer att leda till något annat än en landsomfattande kris för de miljontals som förlorar jobben och att vi bör förvänta oss en revolution.

“Om det blev massdemonstrationer och stenkastning när Google och Facebooks personalbussar började använda allmänna busshållplatser i San Francisco, vad tror du kommer hända när flera miljoner arga vita män förlorar sina jobb på grund av teknikföretagen?”

Ryan Avent, Washington-redaktör på The Economist, skriver i boken “The wealth of humans” om automatiseringens konsekvenser för arbetsmarknaden i USA. 

- På kort sikt kommer vi se att lönerna sjunker, eftersom de anställda får sämre förhandlingsvillkor när de kan ersättas av ny teknik. Men tittar vi tio år framåt handlar det om mer radikala förändringar. Politiskt blir det en väldigt knivig situation, där vi antingen måste investera i nya jobb, eller omfördela resurser, säger han till DN.

Han tror att vi inom en snar framtid kommer att få se en tilltagande vrede gentemot de teknikföretag och bilföretag som satsar på självkörande bilar och lastbilar, som manifestation av hur tekniken utmanar arbetsmarknaden.

- När mjukvara och maskininlärning ersätter kontorsjobb handlar det om en mestadels osynlig process. Men alla kan se de förarlösa bilarna och lastbilarna på våra vägar, säger Avent.

Just nu vidtar politikerna ofta förhastade åtgärder som mest riskerar att förvärra situationen, menar Avent.

- Trump ser ut att välja handelskrig och stoppad invandring, vilket bara kommer att eskalera utvecklingen med automatisering på hemmaplan. Demokraterna vill höja minimilönerna, vilket också riskerar att uppmuntra företagen att ersätta arbetare med maskiner, som billigare arbetskraft. Det som behövs är förmodligen ett storskaligt initiativ för nya jobb, som Franklin Roosevelts “new deal” på 1930-talet. 

I presidentvalet 2016 vann Donald Trump i 25 av de 27 delstater där lastbilschaufför är det vanligaste yrket.
I presidentvalet 2016 vann Donald Trump i 25 av de 27 delstater där lastbilschaufför är det vanligaste yrket. Foto: John Locher/AP

Fackförbunden som representerar transportindustrin och lastbilschaufförer som Cesar Ruiz försöker i sin tur dra ut på omställningen. I ett industriområde utanför Oakland träffar jag Doug Block, som är politisk strateg på fackförbundet Teamsters i regionen. Han poängterar att lönerna för lastbilschaufförer i USA har rasat de senaste decennierna. Fackanslutna chaufförer som Cesar Ruiz är ett undantag.

- Jag förstår argumentet att innovation skapar nya jobb. Den industriella revolutionen gjorde efter en tid livet mycket bättre för de flesta arbetare. Men den här gången handlar det om ett oerhört omfattande skifte där det inledningsvis är lågutbildade som blir av med jobb. Vi räknar med att minst fyra miljoner jobb i transportindustrin kommer försvinna det kommande decenniet. En 50-årig man som enbart har gymnasieutbildning och som nu tjänar 75 000 dollar om året, får bra sjukvård och pension, kommer att få väldigt svårt att hitta ett liknande jobb. Det kan bli en politisk, ekonomisk och kulturell kris för USA, säger Block.

I presidentvalet 2016 vann Donald Trump i 25 av de 27 delstater där lastbilschaufför är det vanligaste yrket. Det är däremot inte säkert att det beror på att de själva direkt påverkats av omställningen.

Devin Fidler, framtidsforskare på Institute for the future i Palo Alto, tycker att debatten om automatiseringens konsekvenser har blivit allt för alarmistisk.

- Till en början fanns det en utbredd ignorans om de problem som automatiseringen kunde föra med sig. Det fanns en naiv tro att innovation alltid skapar nya jobb och mer välstånd. Men nu tror jag att pendeln har svängt över för långt åt det andra hållet och vi har fått en debatt som präglas av ett panikartat tonläge. Det är bättre om vi försöker hitta en balans där vi inser att det kommer verkliga utmaningar med den här förändringen. Vi kan inte bara luta oss tillbaka och acceptera dramatiska ökningar i arbetslösheten. Men vi ska inte heller tro att problemen är omöjliga att lösa, säger Fidler.

Google donerade nyligen en miljard dollar till en fond för att hjälpa de som förlorar jobb på grund av automatisering och artificiell intelligens.
Google donerade nyligen en miljard dollar till en fond för att hjälpa de som förlorar jobb på grund av automatisering och artificiell intelligens. Foto: Jeff Chiu/AP

Silicon Valleys teknikjättar är uppenbart medvetna om denna utmaning. Google donerade nyligen en miljard dollar till en fond för att hjälpa de som förlorar jobb på grund av automatisering och artificiell intelligens. Flera av nyckelfigurerna på företag som Facebook, Google och Apple har även börjat förespråka statligt garanterad medborgarlön, eller basic minimum income, som det kallas i USA. Det var länge en radikal fantasi som enade en liten klick av vänsteridealister och radikala nyliberaler i Silicon Valley. Två pilotprojekt för medborgarlön har redan införts i USA och det är talande att båda finns just här i utkanten av Silicon Valley – i Stockton och Oakland, precis i det område där Cesar Ruiz börjar sina lastbilstransporter varje vardagsnatt.

***

Ett av Bill Gates mest flitigt citerade uttalanden är att vi tenderar att överskatta konsekvenserna av tekniska förändringar på kort sikt, men underskatta de långsiktiga konsekvenserna. När det gäller automatiseringen har förändringen än så länge skett gradvis, men det råder inte längre något tvivel om att 2020-talet kommer att präglas av en turbulens i arbetslivet och ekonomin. I en av Barack Obamas sista intervjuer som president talade han om denna omställning som en av USA:s största utmaningar just nu.

- De lösningar som vissa erbjuder just nu, att stoppa handeln, att förhindra den globala rörelsen, det tror jag inte kommer att funka. Vi kommer i stället behöva skriva om hela samhällskontraktet på grundläggande sätt under de kommande 20 åren, sade Obama till The New Yorker.

Det finns en annan teori om hur USA kan lösa dessa omvälvningar på arbetsmarknaden. Miljoner jobb lär gå förlorade i industrier som transport och tillverkning de kommande åren, men miljoner nya jobb kommer samtidigt att behövas i flera andra industrier som inte kräver högre utbildning. I synnerhet inom vård, omsorg, förskolor och grundskolor uppstår snart ett behov av arbetskraft, då USA demografiskt kommer att ha en ovanligt hög andel av såväl äldre som små barn som behöver bli omhändertagna. 

Isabel Sawhill, forskare på Brookings Institution i Washington, skriver i en färsk rapport att framtidens arbetaryrken är inom sjukvård, utbildning och administration, snarare än exempelvis fabriksjobb och transportjobb. Vård och skola domineras i dag av kvinnor, medan män i dag bara utgör 16 procent av personliga assistenter och 20 procent av grundskolelärare i USA. “Kvinnor har anpassat sig bättre än männen”, konstaterar Sawhill i rapporten.

"Att köra lastbil är det enda jag kan. Jag är för gammal för att återvända till skolan" säger Cesar Ruiz.
"Att köra lastbil är det enda jag kan. Jag är för gammal för att återvända till skolan" säger Cesar Ruiz. Foto: Beatrice Lundborg

I det här fallet handlar omställningen på arbetsmarknaden främst om värderingar. Många lastbilschaufförer och män i yrkeskategorier som länge varit extremt mansdominerade i USA kan ha svårt att uppleva samma stolthet i att arbeta med vård, omsorg och utbildning. John Cherlin, sociolog på Johns Hopkins University, säger att den främsta tröskeln för denna omställning är amerikansk maskulinitet, som skapat myten om att dessa jobb är ovärdiga för män. Men det är en kulturell tröskel, där det främst krävs nya tänkesätt hos män, snarare än några gigantiska investeringar från stat och näringsliv.

När vi forsar fram längs motorvägen 580 i Kaliforniens nattmörker säger Cesar Ruiz att han har svårt att komma på något yrke han skulle kunna göra om han blev av med sitt jobb som lastbilschaufför.

- Att köra lastbil är det enda jag kan. Jag är för gammal för att återvända till skolan. Jag har ett barn på väg. Det skulle verkligen vända upp och ner på hela mitt liv om jag förlorade det här jobbet, säger han.

Han gestikulerar bort mot Silicon Valley, ett par mil söderut på andra sidan San Francisco Bay.

- De behöver stanna upp och ta en rejäl funderare över vad de håller på med. Folks liv står på spel.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.