Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Skalv på grunt vatten förhindrade tsunami

Måndagens skalv var tillräckligt kraftigt för att en stor tsunami, som den på annandagen, skulle bildas. Att flodvågen den här gången inte blev mer än tre meter hög kan bero på att skalvet inte skedde på tillräckligt djupt vatten.

Bergsplattornas rörelser, vattendjupet och skalvets kraft är tre faktorer som påverkar om det bildas en stor flodvåg eller inte vid en jordbävning.

- Måndagens jordbävning var kraftig och hade energi att sätta en tsunami i rörelse. Men kanske skedde den på så grunt vatten att det inte blev några större vattenmassor som kom i rörelse, säger Lennart Björklund på Göteborgs universitet.

Reynir Bödvarsson, föreståndare för Svenska seismologiska stationsnätet i Uppsala, resonerar på samma sätt.

- Man kan anta, eftersom skalvet hade sitt epicentrum mellan vulkaniska öar, att det just i det lilla område är betydligt grundare än i den närliggande omgivningen.

För att det ska bildas en stor tsunami krävs rejäla vattendjup.

Sannolikheten för en stor tsunami ökar när bergsplattorna rör sig vertikalt. Rör de sig horisontellt blir förflyttningen av vatten minimal. Vid måndagens jordbävning var rörelsen både horisontell och vertikal.

- Men i det här fallet måste den vertikala rörelsen ha varit mycket, mycket mindre än vid jordbävningen den 26 december, säger Reynir Bödvarsson.

Det är, enligt Reynir Bödvarsson, inte osannolikt att en kombination av grunt vatten och en liten vertikal rörelse är förklaringen till att området inte drabbades av stor tsunami igen.

Lennart Björklund tror att det kommer att dröja några dagar innan seismologerna kan säga mer exakt var jordbävningens epicentrum låg och hur plattornas rörelser såg ut.

- Men det är notabelt att det både i tid och rum inträffar två så kraftiga skalv i samma förkastningszon i ett annat segment. Jag misstänker att måndagens skalv har aktiverats sekundärt av skalvet på annandagen. Förmodligen har jordskorpan deformerats och gjort att berget hamnat i spänn på ett annat ställe, säger Lennart Björklund.

Innebär det att det finns risk för ytterligare skalv i andra segment efter måndagens skalv?

- Ja, det kan man säga. Det har inte varit några väldigt extrema skalv de senaste hundra åren i den här zonen. Hur spänningstillståndet ser ut nu vet vi inte, eftersom det inte finns teknik för att mäta det, men det är fullt möjligt att vi kan få ytterligare någon sådan kraftig jordbävning.

Är det vanligt att det kommer ett stort skalv kort efter ett annat?

- Det är inte så vanligt. Snarare är det tvärtom, att har man haft en stor jordbävning så blir det ingen stor jordbävning just där igen. Det här är nog första gången man kan misstänka på goda grunder att deformationen i de omkringliggande plattorna har hjälpt till att utlösa den nya jordbävningen, säger Lennart Björklund.

Efterskalven som kommer efter varje jordbävning är "restspänningar som löses ut längs den redan befintliga, aktiverade brottytan", säger Lennart Björklund. På vissa ställen kan inte spänningarna lösas ut när bergsplattorna låser sig.

- Där blir spänningarna desto större, men man vet inte när de löser ut. Det kan ta 20 eller 50 år innan man når taket för vad resterande delar av förkastningen tål.

Vad anser du om de tsunamivarningar som gick ut efter skalvet?

- Jag tycker att folk ska vara tacksamma, även där det inte blev någon tsunami. Det är korrekt att man varnar och är myndigheternas skyldighet sedan är det upp till var och en att avväga informationen rätt.

Bör man varna svenskar för att åka till det jordbävningsdrabbade området?

- Jag tycker att alla som ger sig ut och reser ska läsa på lite om geologin. Det är ju den som avgör vilka områden som är riskområden. Ju mer information man har, desto större är chansen att man gör det rätta om det händer något. Det är en del i överlevnadsstrategin. Ingen skulle ju strunta i om det stod ett lejon utanför tältet, säger Lennart Björklund.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.