Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Skepsis mot ETA:s vapenvila

Både i Baskien och i Spanien i övrigt reagerar man med skepsis på beskedet från separatistgerillan ETA om att gruppen lagt ned vapnen.

Inga fler väpnade aktioner ska utföras i ETA:s kamp för ett självständigt Baskien, hette det på söndagen i en video och en deklaration som tillställdes brittiska BBC och strax bekräftades av ETA:s eget språkrör, tidningen Gara. I videon framträder tre maskerade personer.

Till beskedet att den väpnade kampen avslutats fogas inga uttalade villkor och inga tidsramar, men inte heller något avståndstagande från våld. ETA lovar inte heller att lämna ifrån sig vapen.

Rörelsen har utlyst vapenvilor tidigare, men nu har det cirkulerat uppgifter om att gerillan verkligen är på väg att sträcka vapen. Det har också förekommit ouvertyrer som att ETA:s politiska gren uppmanat den militära till vapenvila.

ETA skriver att beslutet fattats ”för några månader sedan”. Nu faller ansvaret på ”var och en” att fortsätta kampen.

ETA talar också om att gå ”steg för steg” på frihetens väg och tar åt sig äran av att det baskiska folket ”hållits vid liv”. Gruppen kritiserar det regionala självstyre som utvecklats efter Franco-tiden och som accepterats av icke-militanta baskiska nationalister: "Medan andra gick in för autonomi, tog ETA sitt ansvar", skriver rörelsen och framhåller sitt fasta motstånd mot assimilering som grund för att vägen till ett oberoende Baskien fortfarande står öppen.

Den regionala regeringen i Baskien anser att deklarationen är otillräcklig och tvetydig eftersom den inte klargör om ETA slutgiltigt sätter punkt för sin våldsanvändning, sade Rodolfo Ares, inrikesminister i självstyret, enligt AFP.

Företrädare för rikspartierna är av samma mening, och uppmanar ETA att upplösa sig självt.

Premiärminister José Luis Rodriguez Zapatero hade ännu på kvällen inte kommenterat utspelet, men att döma av regeringskansliets kommentarer måste ETA prestera mer för att tas på allvar.

Vänstergerillan ETA har fört en 40-årig kamp för ett självständigt Baskien och hålls ansvarigt för minst 829 mord, men har inte utfört något dödligt attentat i Spanien på över ett år.

En del av Baskien ligger på franskt territorium, men i praktiken har ETA riktat sig mot den spanska staten, särskilt som basker förtrycktes under Francisco Francos fascistregim, fram till mitten av 70-talet.

På senare år har ETA har varit hårt trängt. Personer med anknytning till dess våldsaktioner har gripits och rörelsens politiska gren har varit hårt ansatt, liksom dess medier. I februari greps den förmodade ETA-ledaren och flera medhjälpare av polis i Frankrike.

Hela uttalandet från ETA kan du läsa här.

ETA

ETA, Euskadi Ta Askatasuna (Baskiskt hemland och frihet), bildades för att frigöra baskiska områden från Spanien.

Sedan 60-talet har ETA kidnappat och mördat politiker, militärer och poliser, men också personer utan koppling till staten. Även på turistorter har attentat utförts.

ETA hålls ansvarigt för bortåt 850 människors död under fyra årtionden. Gerillans mest uppmärksammade terrordåd, kanske också dess största politiska "framgång", var mordet på Spaniens premiärminister Luis Carrero Blanco 1973.
 

Efter diktatorn Francisco Francos död 1975 fick baskiska provinser liksom andra spanska regioner självstyre. De största partierna i Baskien är nationalistiska men valde att verka inom det demokratiska systemet.

I de kommuner där ETA haft sitt starkaste stöd har gerillans stödparti samlat upp till en fjärdedel av rösterna.
 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.