Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-29 14:08

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/skoldpaddan-diegos-sexdrift-bidrog-till-att-radda-arten/

Världen

Sköldpaddan Diegos sexdrift bidrog till att rädda arten

En av jättesköldpaddorna på Galapagos som kan ha avlats fram av Diego.
En av jättesköldpaddorna på Galapagos som kan ha avlats fram av Diego. Foto: Andres Morales

Efter att ha avlat fram runt 800 ungar får jättesköldpaddan Diego återvända till det vilda livet på Galápagosöarna. Diegos stora sexdrift anses ha varit avgörande för att säkra artens fortlevnad i avelsprogrammet. 

För ungefär femtio år sedan fanns det bara två hannar och tolv honor kvar av Diegos art Chelonoidis hoodensis på Espanola, en av Galápagosöarna i Stilla havet utanför Ecuadors kust.  

För att rädda jättesköldpaddan från utrotning startades ett avelsprogram på ön Santa Cruz. Diego var en av 14 hannar som valdes ut till aveln. Projektet blev en succé och har sedan det startades i början av 1960-talet frambringat över 2.000 jättesköldpaddor, skriver BBC.

Nu har arbetet avslutats och den i dag hundraåriga Diego ska återföras till friheten på Espanola som är planerad till mars i år. Fram till dess befinner han sig i karantän, uppger Galápagos Nationalpark. 

– Det är en känsla av lycka att kunna återföra den här sköldpaddan till sitt naturliga habitat. Han har bidragit med en stor andel till stammen som vi har kunnat bygga upp på Espanola, säger parkens chef Jorge Carrion till nyhetsbyrån AFP.

https://twitter.com/parquegalapagos/status/1215645787952119810

Sköldpaddor kan bli väldigt gamla och nationalparken tror att Diego fördes bort från ön för cirka 80 år sedan av en forskarexpedition. Han placerades på San Diego Zoo i Kalifornien varifrån han senare hämtades till avelsprojektet.

I dag finns ungefär 1.800 sköldpaddor av Diegos art på Espanola och han uppskattas vara far till åtminstone 40 procent – alltså runt 800 – av dem, enligt parkens skötare. Diegos stora sexdrift anses ha spelat en viktig roll för populationens tillväxt och överlevnad, skriver BBC.

Galápagosöarna är klassat som ett världsarv av Unesco och turister vallfärdar från hela världen för att uppleva dess unika växt– och djurliv. På öarna finns flera inhemska arter, bland annat 13 jättesköldpaddsarter. 

Sköldpaddor av släktet Chelonoidis kan bli upp till 1,3 meter långa och väga runt 200 kilo. Det gör dem till världens största nu levande landsköldpaddor. De är inte ovanligt att de når över hundraårsstrecket, en av de mest kända på Galápagos, Harriet, tros ha blivit 175 år.