Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-06-01 19:45

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/skovling-av-amazonas-regnskog-okar-dramatiskt-under-pandemin/

Världen

Skövling av Amazonas regnskog ökar dramatiskt under pandemin

Djupt in i Amazonas.
Djupt in i Amazonas. Foto: Lotta Härdelin

RIO DE JANEIRO. Skövlare passar på under coronapandemin och ökar takten av avverkningen av Amazonas. Förra månaden steg skövlingen med 64 procent – den tredje största ökningen på fem år.

På grund av pandemin kan miljöskyddsverket Ibama inte längre genomföra sina razzior i regnskogen. För att minska smittorisken bland urfolken i Amazonas har de flesta razziorna ställts in. 

Redan i mars månad upptäckte satelliter från det brasilianska rymdforskningsinstitutet INPE att skövlarna passade på att avverka regnskogen medan världens blickar var riktade någon annanstans. Satelliterna registrerade då en ökning på 30 procent jämfört med föregående år. Under april har den skövlingen fördubblats.

Framför allt ökar skövlingen i delstaten Pará, som till ytan är dubbelt så stor som Frankrike. Det beror på ett flertal vägprojekt som Brasiliens president Jair Bolsonaro bestämt sig för att genomföra i regionen. Den så kallade sojamotorvägen, BR-163, som sträcker sig från Cuiabá i söder till Santarém i norr, har nu asfalterats, vilket underlättar för skövlarna att transportera sina hjullastare och grävmaskiner till områden som tidigare inte skövlats. 

Även den så kallade Transamazônica, en grusväg som ringlar genom Amazonas från Atlantkusten till Anderna i Peru, har asfalterats på särskilda ställen där skövlingen ökat.

– På grund av de stora infrastrukturprojekten i delstaten Pará har nya områden utsatts för skövling. Att det byggs nya hamnar längs floderna till att föra ut sojabönorna är en annan faktor som bidrar till skövlingen, säger Paulo Barreto, forskare vid miljöinstitutet Imazon i Amazonas.

Planerna på en asfaltering av grusvägen BR-319, som går från miljonstaden Manaus till Porto Velho, gör att skövlarna sågar ned de uråldriga träden och stjäl den statliga ägda marken. Att stjäla statligt ägd mark är givetvis förbjudet, men i och med att stora delar av rättsväsendet i Amazonasregionen inte fungerar på grund av korruption och rädsla för beväpnade boskapsfarmare stoppar ingen framfarten.

Brasiliens president Jair Bolsonaro.
Brasiliens president Jair Bolsonaro. Foto: Eraldo Peres

Vad som ytterligare försvårar arbetet med att skydda världens största regnskog är att parlamentariker som är lojala till president Jair Bolsonaro lagt fram ett lagförslag om att 600 000 boskapsfarmar som stulit allmän mark ska förlåtas och få sin mark legaliserad. Inom ett par veckor ska kongressen rösta om lagförslaget och miljöorganisationer varnar att lagförslaget, som kallas MP 910, kan få skövlingen att nå nya rekordnivåer.

– Skövlarna passar på nu och tar över marken. Och sedan när konjunkturen går upp igen säljer de marken till boskapsfarmarna och sojaodlarna, säger Paulo Barreto.

Även den illegala gruvnäringen i Amazonas ökar under coronapandemin.

– Värdet på guld har redan stigit med nästan hundra procent och om landets ekonomi fortsätter att försämras kommer guldet fortsätta stiga. Att gräva efter guld är ett informellt arbete som kan garantera inkomster i en tidpunkt när många förlorat sina jobb, säger Gustavo Geiser, vid federala polisens miljöenhet i staden Santarém.

Rapporter om ökad skövling i coronapandemins fotspår kommer samtidigt som tidningen Aftonbladet avslöjat att svenska bankers så kallade hållbarhetsfonder investerat i bolagen som driver på skövlingen. Enligt tidningens granskning har svensk-finska Nordea satsat 1,5 miljarder kronor i sojabolagen ADM och Bunge, samt i världens största nötköttföretag, brasilianska JBS. 

Nordeas presskommunikatör Carl Hemeren säger till DN att bolaget förvisso har innehav i bolagen.

– Men inga av dessa innehav finns i våra hållbara fonder.

Även Ap-fonderna har satsat över 1,3 miljarder kronor i bolagen, trots att Ap-fonderna från och med årsskiftet inte längre får investera i ohållbar verksamhet.