Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-19 23:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/slaktfraga-till-eu-efter-religiosa-protester-i-belgien/

Världen

Slaktfråga till EU efter religiösa protester i Belgien

Foto: Anders Wiklund/TT

Den första september godkände Belgien lagen om att djur måste bedövas innan slakt. Det har skapat debatt om religiös diskriminering i landet. Frågan kommer nu att avgöras på EU-nivå.

Redan 1979 beslutade EU att det i medlemsländerna skulle vara förbjudet att slakta djur utan bedövningsmedel. Undantag gällde bara om det fanns religiösa grunder till att avstå från att bedöva djuret.

Det är det undantaget som nu skapat debatt i Belgien och som gjort att frågan för första gången behandlas på EU-nivå. 

I flera EU-länder, däribland Sverige, är det förbudet att slakta djur utan att använda bedövning. Sedan januari blev det även förbjudet i Belgiens norra, nederländsktalande region, Flandern, men det var först 1 september när lagen godkändes i den södra regionen Vallonien, som diskussionen om religiös slakt tog fart på riktigt, skriver al Jazeera. 

Många muslimer och judar i Belgien är upprörda över lagen eftersom djuren enligt deras religiösa lagar måste vara i perfekt hälsa före slakt. För dem innebär bedövning att man skadar djuret innan slakt, vilket är förbjudet. 

Efter att lagen trätt i kraft har muslimska och judiska grupper i Belgien skrivit under en protestlista till Belgiens högsta domstol, som i sin tur vänt sig till EU-domstolen i Luxemburg för ett utlåtande om hur lagen ska tolkas. 

Detta är ett av de första fallen av en konflikt mellan vad jag skulle kalla modernitet å ena sidan och religionsfrihet å andra sidan, sa Caroline Sagesser från Centre de Recherche et d'Information Socio-Politiques, (CRISP), i Bryssel, till al Jazeera.

EU-domstolen väntas ge Belgien besked senast i början av nästa år. Domen kan bli en prejudicerande för övriga EU-länder.

– Nu måste Europeiska unionen ta ställning, och det i en fråga som Europeiska unionen inte gillar att besluta om, säger Caroline Sagesser. 

Generellt sett har unionen alltid låtit medlemsländerna själva besluta om allt som rör förhållandet mellan kyrkans och statens offentliga finansiering.

På ena sidan av debatten om lagen står landets judar och muslimer, och på andra sidan staten och djurrättsaktivister. Kritikerna menar att lagen kränker religionsfriheten och kallar den odemokratisk.

– Politikerna är inte där för att definiera vad som är tillåtet och inte tillåtet enligt religiös lag. När minoriteter säger att detta verkligen påverkar oss, så tycker jag att människor verkligen bör lyssna, säger Yohan Benizri, ordförande för Belgiens nationella judiska organisation, till tidningen.

Att lagen skulle vara diskriminerande mot religioner, är fel, menar djurrättsaktivisten Michel Vandenbosch

– Lagen gäller inte bara medlemmar i religiösa samhällen. Den gäller varje enskild belgisk medborgare, oavsett vad dennes religiösa tro är, säger han.