Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-12 23:42

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/sparkade-ukrainaambassadoren-hors-i-riksrattsprocessen/

Världen

Demokrater kan försöka åtala Trump för Twitterangrepp

6:01:20. Sparkade Ukrainaambassadören hörs i riksrättsprocessen

När Marie Yovanovitch, USA:s avsatta ambassadör i Ukraina, vittnade i riksrättsprocessen skrev president Donald Trump ett hånfullt meddelande om henne på Twitter. ”Vart hon än skickades gick det illa, titta bara på Somalia”, skrev presidenten. Demokraterna säger nu att Trump kan ha gjort sig skyldig till brott som försökt påverka ett vittne.

På fredagseftermiddagen hördes USA:s förra Ukrainaambassadör Marie Yovanovitch under flera timmar i den pågående riksrättsprocessen mot president Donald Trump. 

Marie Yovanovitch är mycket upprörd över sättet hon fick sparken som USA:s ambassadör i Kiev i maj. Enligt Yovanovitch kom USA:s antikorruptionsarbete i Ukraina i vägen för maktbegär och på viljan att profitera. Då försökte de ukrainare som följde det gamla korrupta regelverket få bort henne.

”Vad som förvånar mig är att det fanns amerikaner som var villiga att slå sig ihop med dem och att samarbeta. De lyckades uppenbarligen med att orkestrera förflyttningen av en amerikansk ambassadör”, säger Marie Yovanovitch.

Därmed har USA:s utrikespolicy ”kidnappats”, enligt Marie Yovanovitch

Kievambassadören Marie Yovanovitch. Foto: J Scott Applewhite/AP

Anklagelser om att hon talat illa om presidenten stämmer inte, säger Marie Yovanovitch. Hon är upprörd över att utrikesminister Mike Pompeo inte ingrep till hennes stöd.

– Utrikesdepartementet visste att anklagelserna mot mig var falskam, men gjorde ingenting för att hjälpa mig”, säger Marie Yovanovitch.

Hon tycker att presidentens utfall mot henne varit ”mycket hotfulla”. Hon säger att presidentens advokat Rudy Giuliani ligger bakom förtalskampanjen mot henne. 

En ny fas i riksrättsprocessen mot president Donald Trump inleddes i onsdags med offentliga och tv-sända förhör i kongressen. Kärnan i anklagelserna gäller att Trump ska ha krävt att Ukrainas regering inleder undersökningar av Trumps politiska motståndare, demokraten Joe Biden och hans familj, i utbyte mot militärt bistånd som USA tidigare lovat dem.

Experter i Washington beskrev förhöret med Marie Yovanovitch som ”förkrossande” för presidenten.

Amerikanska nyhetsmedier, som överlag reagerade avmätt efter förhören med två diplomater tidigare i veckan, tog emot fredagens förhör som en mer explosiv händelse. New York Times Vita huset-korrespondent Maggie Haberman beskrev förhöret som ”förkrossande” för Trump, medan Chris Wallace på tv-kanalen Fox News sade att den som inte blev berörd av vittnesmålet ”måste sakna puls”.

Under förhöret offentliggjordes Vita husets egna anteckningar från ett telefonsamtal mellan Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, från den 21:a april i år. Det kontroversiella samtalet då Trump ska ha krävt att Ukraina utreder hans politiska motståndare ägde dock rum den 25 juli, så Demokraterna beskrev offentliggörandet av det äldre samtalet som en vilseledande manöver från Trump.

Summeringen av telefonsamtalet avslöjade dock att Trump, i motsats till vad han själv tidigare påstått, inte alls nämnde några försök att motarbeta korruption i samtalet med Ukraina. Det har hela tiden varit hans argument för orsaken till dialogen med Zelenskyj. I stället talade Trump bland annat om sina varma känslor för Ukraina under tiden som arrangör för skönhetstävlingen Miss Universum ”där Ukraina alltid var väl representerade”, som Trump ska ha sagt enligt summeringen av samtalet.

Veckans utfrågningar markerade även ett skifte i Demokraternas kommunikation kring riksrätten. Nancy Pelosi, partiets talman i representanthuset, befäste att de hädanefter beskriver det Trump anklagas för som en mutskandal, i stället för att använda den populära men klumpiga fras på latin – quid pro quo – som hittills dominerat diskussionerna.

Enligt USA:s konstitution kan kongressen avsätta en president om det går att bevisa att denne begått ”landsförräderi, mutbrott, eller andra grova eller lindriga brott”. Alexander Hamilton, en av USA:s grundlagsfäder, definierade den sortens brott som ”politiska brott” som ”åsamkar direkt skada på samhället”.

I en sammanställning av opinionsmätningar om riksrättsprocessen säger 49 procent att Trump borde avsättas, medan 46 procent vill att han sitter kvar.