Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-13 23:16

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/stater-forsoker-kontrollera-protester-latt-att-dolja-forbrytelser-nar-internet-stangs/

Världen

Stater försöker kontrollera protester: ”Lätt att dölja förbrytelser när internet stängs”

Bild 1 av 2 Isik Mater från organisationen Netblocks som håller koll på vilka nationer som blockerar internet.
Foto: Paul Hansen
Bild 2 av 2
Foto: Paul Hansen

Iran, Egypten, Irak och Turkiet. I en rad länder har regeringen stängt ner internet helt eller delvis. Allt för att stoppa informationsspridning vid protester och oroligheter. En liten organisation med volontärer över hela världen har börjat kartlägga avbrotten och sätter press på stater att öppna nätet. 

När Iran i mitten av november stängde av i princip all form av internettillgång i hela landet, var det början på den kanske största internetblockeringen någonsin. I fem dagar låg nästintill varje anslutning nere.

Omfattningen var extrem, men det är inte långt ifrån första gången en stat hanterar protester på samma sätt. Tidigare denna höst hände det i Irak, exempelvis. 

– Vid en sådan total blackout vet vi ingenting om vad som händer inne i landet. Det är lätt att dölja förbrytelser och för familjer utanför landet är det svårt att nå sina nära och kära. 

Det säger Isik Mater på Netblocks, en organisation som kartlägger stängningar av nätet, när DN möter henne i Stockholm där hon är för att delta i ett seminarium om nätblockering arrangerat av Civil rights defenders. Trots små resurser har Netblocks blivit en viktig källa till information om vilka länder som för tillfället stryper internetåtkomsten. Via dess sajt och Twitterkonto skickas information och larm, ofta i form av grafer som visar hur en stor del av ett lands internettrafik plötsligt försvinner. 

Utan Netblocks skulle överblicken vara sämre. Medier som BBC, AP, Reuters och CNN hänvisar alla till den lilla organisationen i sin rapportering. Men de är små. Bara några få personer, med ett nätverk av frivilliga runt om i världen.

Netblocks startades för att övervaka internet lokalt i Turkiet. De kom snart i kontakt med aktivister i andra länder som såg samma behov, och från 2017 sker övervakningen globalt, med bas i London. I början användes små specialbyggda datorer som människor i utsatta länder hade i sina hem, anslutna till bredbandet. Där testade de kontinuerligt vilka sajter som gick att nå och vilka som var blockerade. 

Netblocks håller koll på vilka nationer som blockerar internet. Foto: Paul Hansen

I dag används andra metoder i större skala. Miljontals ip-adresser skannas, så man snabbt kan se när många i ett visst område slutar svara på anrop. Ett 60-tal länder bevakas aktivt, framför allt i Afrika, Mellanöstern och Latinamerika. Personer i utsatta länder kan besöka en webbsida som visar vilka tjänster som är blockerade, men också hjälpa Netblocks att sammanställa data för ett land eller en region.

Men att stänga av nätet, som i Iran, är bara en metod. Netblocks och Isik Mater har ibland noterat att anslutningarna till sociala medier blir oförklarligt sega, inte sällan strax efter ett bombdåd eller annat som regeringar kan vilja stoppa informationsspridning om. 

Jämfört med ren blockering är det ett subtilt grepp. Användare kan inte säkert veta om det bara är tekniska problem som ligger bakom, eller att att bandbredden medvetet stryps.

– Metoden är väldigt lurig, man är aldrig säker på vad som har hänt – om servern är överbelastad eller om regeringen ligger bakom, säger Isik Mater.

Ibland upptäcker Netblocks märkliga mönster i hur uppkopplingen försvinner och kommer tillbaka. Som i Irak tidigare denna höst, medan gatuprotesterna rasade. Att nätet periodvis ströps är känt. Men det här var något annat: Varje dag kring klockan 16.00 försvann nätet. Nästa morgon vid åttatiden kom uppkopplingen tillbaka. Det gick alltså bra att använda internet under kontors tid, men inte kvällstid. 

I grafer från Netblocks syns mönstret: Kvälls- och nattetid försvinner omkring 75 procent av internettrafiken. Isik Mater har börjat kalla det ”ett utegångsförbud för internet” – som när det är förbjudet att vistas utomhus nattetid – och hon har sin uppfattning klar:

– Oljebolag och banker sa: Kom igen, det räcker nu. Vi kan inte fungera utan internet. Slå på det åtminstone under arbetstid. 

Detta, att blockering är förknippat med en kostnad, har blivit ett viktigt argument för Netblocks. Därför släpptes nyligen ”The Cost of Shutdown Tool”, ett verktyg som räknar ut vad ett land förlorar på att stå utan internet. En rad variabler räknas med, som att kreditvärdighet kan försämras, att handel och produktivitet minskar samt att utländska investerare kan skrämmas bort. Att helt stänga av internet för hela Sverige skulle enligt detta sätt att räkna kosta nästan 300 miljoner kronor per dygn.

Men, säger Isik Mater, det handlar också om att hitta ett argument som biter på de som inte skulle lyssna annars.

– Många bryr sig inte om mänskliga rättigheter. Men när det kommer till ekonomin och pengar, då lyssnar de.