Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-25 02:45

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/stockholmsdadet-kan-ha-varit-en-utlosande-faktor/

Världen

Hävdar att attacken var hämnd för Drottninggatan

Terrordådet på Drottninggatan. Foto: Alexander Mahmoud

Den misstänkte terroristen i Nya Zeeland, Brenton Tarrant, skrev att attacken var en hämnd för bland annat terrordådet på Drottninggatan i Stockholm. Han hyllar också den svenska skolmördaren Anton Lundin och påstår sig ha fått en välsignelse av Anders Behring Breivik. 

– Man ska akta sig för att fastna i detaljerna i den här typen av politiska manifest. Vi har ett facit och det är nästan 50 döda människor som dog för att de var muslimer, säger Daniel Poohl, vd för stiftelsen Expo.

Rätta artikel

Brenton Tarrant är australisk medborgare och beskrivs av Australiens premiärminister som en ”våldsam, högerextrem terrorist”. I sitt manifest, som han publicerade innan attacken, kallar han sig själv för en ”vanlig 28-årig vit man från Australien” men också för rasist och fascist. 

Manifestet är 74 sidor av hatisk propaganda där Tarrant kallar invandrare och muslimer för fientliga inkräktare som vill byta ut Europas vita befolkning. Det finns också delar i texten där han hävdar att han inspirerats av terrordådet på Drottninggatan i Stockholm i april 2017.

”Min oförmåga att stoppa det bröt igenom min egna utslitna cynism som en slägga”, skriver Tarrant.

En av anledningarna som han uppger till att han utför attacken är att han vill hämnas Ebba Åkerlund, den 11-åriga flicka som var ett av dödsoffren på Drottninggatan. På ett av sina vapen ska han även ha skrivit hennes namn. 

”När jag vittnade i rätten sa jag att jag blir påmind om min dotters död hela tiden och det är inte bara när man pratar om Drottninggatan utan även när det sker liknande dåd i andra länder, men då hade jag självklart inte ens kunna tänka tanken att någon skulle skriva min dotters namn på ett gevär”, skriver Ebbas pappa på Facebook. 

Han säger till DN att han även tagit extremt illa vid sig efter att ha hört statsminister Stefan Löfven (S) erbjuda sitt stöd till Nya Zeeland.

– När Löfven går ut och säger att han kan bistå Nya Zeeland, jag har aldrig hört nåt mer upprörande. Kan inte tänka mig något klantigare än det Sverige har gjort. Allt är så dåligt skött så det är inte sant, säger Ebbas pappa till DN och syftar bland annat på bristande stöd till brottsoffren i terrorattacken på Drottninggatan.

Den 11-åriga flickan är inte den enda svensk som används i den högerextrema propagandan. Han räknar även upp personer som han ser som etniska frihetskämpar. Det är sex högerextrema och nazistiska mördare som står bakom flera mord och terrordåd. Bland dem nämns Anton Lundin Pettersson, som i oktober 2015 gick till attack på en skola i Trollhättan där han dödade två personer innan han själv sköts ihjäl av polisen. 

Daniel Poohl är chefredaktör och vd för stiftelsen Expo. Han säger till DN att han tar 28-åringens manifestuppgifter om hur Drottninggatan fick honom att agera med en nypa salt.

– Jag ser det snarare som att han använder väldigt mycket av det som ingår i de traditionella, högerextrema byggstenarna för att skapa en berättelse om det som verkar vara hans övergripande föreställningsvärld. Att ”vita européer”, som han kallar det, är på väg att duka under i ett folkutbyte och att detta måste stoppas. I den historien blir Drottninggatan bara ett av många exempel, snarare än att han skulle ha sett det fruktansvärda dådet på sin kammare och tänkt att ”nu ska jag hämnas”, säger Daniel Poohl.

Manifestet ska inte läsas som 28-åringens ”innerliga dagboksanteckningar”, anser Poohl.

– Det är lika mycket en avsiktsförklaring som ett propagandaverk. Manifestet är en del av hans mördande, det är en del av attacken. 

Brenton Tarrant förklarar sin egen fixering vid Europa med att han känner sig bunden till européer genom sin kultur och sitt blod. Sverige har för högerextrema grupperingar i andra länder blivit ett varnande exempel, säger Daniel Poohl.

– Sverige har blivit en överdriven och förenklad, grovhuggen berättelse om facit av mångkulturen. ”I detta Sverige som en gång i tiden var ett homogent land”, så låter det, ”där har mångkulturen raserat hela samhället”.

– Det är ett mischmasch detta. Om man vill ha någon referenspunkt så är det Breivik. Man ska akta sig för att fastna i detaljerna i den här typen av politiska manifest. Vi har ett facit och det är nästan 50 döda människor som dog för att de var muslimer. Han kan skriva hur mycket som helst men vi vet konsekvensen. Det finns en fara i att titta för mycket på det han har skrivit och blunda för det han har gjort. 

Tarrant påstår sig också ha haft kort kontakt med Anders Behring Breivik fått en välsignelse för sin attack från Breiviks kontakter. Anders Behring Breiviks norska advokat bedömer det som mycket tveksamt att han ska ha haft någon egen kontakt med hans klient.

– Han har mycket begränsad kontakt med omvärlden, så det verkar osannolikt att de har haft kontakt, säger advokaten Øystein Storrvik till tidningen VG.

I en inspelning som Tarrant själv gjorde från attacken uppmanar han sina tittare att prenumerera på den svenska nätprofilen Pewdiepies Youtubekanal. New York Times teknikkolumnist Kevin Roose beskriver på Twitter manifestet som ett minfält av ironi och undertexter kopplat till amerikansk onlinekultur som är mycket lätt att missförstå. Pewdiepie själv skriver på Twitter att han känner sig äcklad av att nämnas av gärningsmannen och att hans tankar är med offren.

Terrordådet i Stockholm 2017 utfördes av Rakhmat Akilov som sa sig agera för terrorgruppen IS och som spelade in en film i hopp om att den skulle användas i framtida propaganda. 

När DN under våren 2018 granskade hur terrordådet i Stockholm hade använts i den jihadistiska propaganda som används för att framhäva IS, sprida skräck och rekrytera nya terrorister, blev slutsatsen att det knappt förekommit. Under året som gick från attacken och fram till årsdagen 2018 hade bara ett fåtal referenser gjorts till dådet på Drottninggatan, och då i ofta små, informella sammanhang med liten spridning.

Enligt Kendra Heideman, digital chef på Memri, fanns det bara ett fåtal meddelanden som rörde attacken på Drottninggatan som publicerades direkt efter dådet. 

https://twitter.com/kevinroose/status/1106407789067419648

Läs mer: Många döda i terrordåd mot moskéer i Nya Zeeland