Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-15 19:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/stonehenge-far-sallskap-av-okand-jattecirkel/

Världen

Stonehenge får sällskap av jättecirkel

Foto: Adrian Dennis/AFP

En två kilometer vid cirkel har upptäckts några kilometer från Stonehenge i södra England. 

– Det är ett otroligt nytt monument, säger professorn i arkeologi vid universitetet i Birmingham, Henry Chapman till The Guardian.

Det oväntade fyndet rör sig om delar av vad som varit en cirkel med två kilometers diameter och visar enligt forskare som upptäckt den att den tidens människor kunde räkna. För att kunna placera de hittills upptäckta schakten på rätt plats och få dem att bilda en cirkel måste konstruktörerna ha stegat upp 800 meter från cirkelns centrum.

Fyndet är den största forntida struktur som hittills upptäckts i Storbritannien. Den stora cirkeln ligger tre kilometer från ett av världens mest kända monument – Stonehenge. Området kring Stonehenge framstår allt mer som ett centrum som använts under flera tusen år.

På ytan syntes först bara något som hittills avfärdats som naturliga håligheter av det som en gång var cirkeln men när arkeologerna började gräva upptäcktes ett tjugotal stora schakt, fem meter djupa och tio meter breda. Schakt som av vad man i dag vet måste ha grävts ut med hjälp av enkla redskap av sten, trä och ben:

– Jag kan inte noga understryka vilken enorm insats som måste ligga bakom att gräva ut dem, säger professor Vincent Gaffney som lett utgrävningen till The Guardian.

Men till skillnad från Stonehenge, som är orienterat efter sommar- och vintersolstånden, menar professor Gaffney att allt tyder på att cirkeln haft en vidare astronomisk betydelse.

Inuti cirkeln ligger vad som i dag kallas Woodhenge och Durrington Walls som båda också härstammar från neolitisk tid, alltså för 4.500 år sedan. Men hur den egentligen såg ut när den var i sin glans dagar vet forskarna ännu inte. Vad kan det ha varit som stod i de enorma schakten?

En stor del av cirkeln kommer sannolikt heller aldrig att gå att gräva ut eftersom samhället Durrington har byggts över delar av den.

Professorn i arkeologi vid universitetet i Birmingham, Henry Chapman, kallar upptäckten för ”ett otroligt nytt monument”. 

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt