Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-06-27 07:45

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/stor-oenighet-i-krisens-venezuela/

VÄRLDEN

Stor oenighet i krisens Venezuela

Venezuelas president Nicolas Maduro.
Venezuelas president Nicolas Maduro. Foto: Ryad Kramd/AFP/TT

Regimen och oppositionen i Venezuela har träffats i Dominikanska republiken för att hålla samtal om hur krisen i oljelandet ska lösas. Men än står parterna långt ifrån varandra. De är inte ens överens hur samtalen ska hållas.

Spaniens före detta premiärminister, socialdemokraten José Zapatero, har tagit initiativ till samtalen och åtnjuter förtroende från båda sidor. Zapatero hade ett vänskapligt förhållande till Venezuelas revolutionsledare Hugo Chávez och när revolutionen spårade ur efter Chávez död har Zapatero varit den europeiska politiker som kämpat mest för att få ut de politiska fångarna ur fängelse. Tillsammans med Dominikanska republikens president har de hållit två samtal med parterna, det senaste i onsdags.

Än har parterna inte kommit överens om under vilka förutsättningar samtalen ska hållas. President Nicolás Maduro vill att oppositionen ger efter för regimens krav om att skapa en ”ekonomisk fred” genom att staten tar över landets ekonomi. Men oppositionen vill inte ens godkänna det kontroversiella val om en grundlagsförsamling som regimen höll i augusti. Det valet gjorde Venezuela till en diktatur och fråntog det folkvalda parlamentet sin konstitutionella makt. Oppositionen kräver att parlamentet återfår sin makt för att kunna delta i samtalen.

”De ekonomiska, sociala och humanitära problemen blir bara värre och värre. Om regimen inte börjar göra något åt det blir det ingen dialog”, skriver parlamentets talman Julio Borges på Twitter.

Hungersnöden fortsätter i Venezuela. President Maduros lösning på matbristen är att föda upp kaniner i stor skala för att ersätta proteinbehovet. Presidenten menar att kaniner förökar sig snabbt och kan hjälpa till att stoppa undernäringen av barn och vuxna.

För att väcka den uppgivna befolkningen i Venezuela vill oppositionen att det ska hållas en folkomröstning om vad samtalen kommer fram till. Oppositionen vill också att regimen genast upphör med att förändra grundlagen.

”Vårt mål är att rädda Venezuela och för att kunna göra det måste Nicolás Maduros regim respektera grundlagen. Endast genom en återgång till demokratin och ett slut på våldsangreppen kan det bli möjligt att övervinna den sociala och ekonomiska tragedin som plågar alla venezolaner”, skriver oppositionen i ett brev.

Om samtalen ska fortsätta kräver oppositionen att regimen bekräftar att det kommer att hållas presidentval nästa år och att alla politiska fångar släpps. Det enda som regimen lovat hittills är att de uppskjutna guvernörsvalen, som skulle hållits förra året i december, ska hållas den 15 oktober. Då kommer befolkningen att kunna välja nya guvernörer i alla Venezuelas 23 delstater.

För oppositionen är guvernörsvalen deras chans att visa att de fortfarande har en majoritet av befolkningen bakom sig. Det svåra för oppositionen har varit att hitta politiker som vågar ställa upp. Regimen har hotat att fängsla de som ”pratar illa om fosterlandet” eller stödjer USA:s ekonomiska sanktioner. Sanktionerna infördes som en protest mot att resultatet i valet till grundlagsförsamlingen godkändes, trots att företaget som hade hand om valet menade att röstdeltagandet hade manipulerats.

Ämnen i artikeln

Venezuela
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt