Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-05 12:30

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/stora-skillnader-nar-europa-rustar-for-en-epidemi/

Världen

Stora skillnader när Europa rustar för en epidemi

Bild 1 av 2 Röda kors-volontärer utanför en klinik i Stuttgart.
Foto: Sebastian Gollnow/AP
Bild 2 av 2 Även i London börjar folk använda ansiktsmasker.
Foto: Matt Dunham/AP

BERLIN. Feberskanners på flygplatser, tomma hyllor i livsmedelsbutikerna, spärrzoner och medicinskt undantagstillstånd. Europa rustar för en epidemi, men vilka åtgärder som sätts in i kampen mot smittan skiljer sig åt mellan länderna.  

I vanliga fall har tyska livsmedelsbutiker ett omfattande utbud av konserverat kött, korv i burk och mjölk och smör som kan förvaras i rumstemperatur i upp till ett halvår. Som vore kunderna ständigt förberedda på att överleva en krissituation. 

Men i många mataffärer i Berlin gapar hyllorna nu tomma. Vid avdelningen för bakprodukter hos min lokala handlare informerar en skylt om att det endast är tillåtet att köpa två paket mjöl och socker per person och dag på grund av ”den rådande situationen”. 

Fast mjölet är redan slutsålt och allt som återstår är tre paket socker som läcker från påsen. Även pasta, konserver och bröd med lång hållbarhet går åt i rask takt, förklarar en butiksanställd. Handspriten och munskydden är slutsålda sedan länge. 

Bild 1 av 2 Hyllor gapar tomma i Berlin i coronasmittans spår.
Foto: Lina Lund
Bild 2 av 2 Hamstring i Berlin i spåren av det nya coronaviruset
Foto: Lina Lund

Det hjälper inte att stadens borgmästare vädjat till Berlinborna om att inte hamstershoppa. Försäljningen av livsmedel har ökat med 40 procent den senaste veckan, rapporterar de lokala handlarna. Många kunder har hörsammat tipsen i tyska tidningar med rubriker som ”detta behöver du ha hemma” och ”experternas tips till hemmaförrådet”. Detta trots att Berlin i skrivande stund 13 bekräftade fall av coronasmitta, i en stad med närmare fyra miljoner invånare. 

Medan utbredningen av corona verkar avta i Kina har den tagit fart i Europa, som har flest rapporterade fall efter ursprungslandet Kina. Trots att det rika Europa har den mest välutbyggda och tillgängliga sjukvården i världen råder på många håll ett sorts undantagstillstånd. En ”nedstängning” som vi annars känner igen från terrorattacker och naturkatastrofer. 

I Italien, som är värst drabbat i Europa med 3.089 fall på torsdagen, håller skolor och universitet över hela landet stängt. Sedan snart två veckor är 50.000 personer instängda i de så kallade spärrzonerna, där risken för smittspridning anses vara så stor att ingen tillåts lämna området som är avskuret från omvärlden. Infarterna bevakas av militär och polis, och den som ändå försöker ta sig ut riskerar fängelse. 

Tomt på gäster. En kypare väntar på kunder i en restaurang i centrala Milano.
Tomt på gäster. En kypare väntar på kunder i en restaurang i centrala Milano. Foto: Piero Cruciatti/AFP

Trots åtgärderna fortsätter smittspridningen i Italien och det snabba förloppet visar hur fort en epidemi kan få fäste. Utbrottet tros ha börjat i småstaden Codogno, sex mil sydost om Milano, som nu kallas för ”Europas Wuhan”. Patient ett, en 38-årig forskare från orten, kunde ovetandes om sin sjukdom smitta ett stort antal personer, däribland sin gravida fru. När han väl uppsökte sjukhus smittades flera ur vårdpersonalen och minst en annan patient innan läkarna kunde konstaterade att det var just covid-19 som mannen drabbats av, rapporterar Reuters. 

En vecka senare hade 900 personer insjuknat och 21 avlidit. 

Mannens hemort är numera en spökstad där butikerna håller stängt, gatorna ligger öde och inga tåg stannar längre vid stationen. 

– Människorna har barrikaderat sig hemma, säger en kvinna till den tyska tidningen Focus

Sjukhuset i Codogno utanför Milano.
Sjukhuset i Codogno utanför Milano. Foto: IPA

Det är också från det hårt drabbade norra Italien som en stor del av alla coronafall som konstaterats ute i Europa härrör. Nu bävar resten av kontinenten för en liknande situation där hela städer måste isoleras och där ett medicinskt nödläge råder. I Tyskland med 444 bekräftade fall sade landets hälsominister på onsdagen att smittspridningen inte nått sin kulmen och att man räknar med att det ”kommer att bli värre”. 

Samtidigt vädjar myndigheter och politiker till befolkningen om att inte drabbas av panik.

– Sverige har en god beredskap, förkunnade Sverige statsminister Stefan Löfven i en DN-intervju nyligen. 

Men faktum är att länderna i Europa gör olika bedömningar av hur stor risken för smittspridning är och vilka åtgärder som bör sättas in. DN har tidigare uppmärksammat hur exempelvis Sverige, Norge och Danmarks bedömningar av hur stor andel av befolkningen som riskerar att insjukna skiljer sig åt. Medan grannländerna räknar med att mellan 10 och 25 procent av befolkningen kan insjukna i värsta fall, har svenska myndigheter inte velat ange någon siffra, men Folkhälsomyndigheten har hänvisat till en uppskattning om 1–2 promille. 

Flera länder har tagit fram krisplaner som tydligt anger vilka åtgärder som ska sättas in vid vilken tidpunkt. I Frankrike, med 288 bekräftade fall, arbetar myndigheterna efter ett schema som delar in smittspridningen i tre faser (se faktaruta). Fas två, som gäller i skrivande stund, innebär bland annat att myndigheterna kan förbjuda stora folksamlingar, uppmana till minskat resande och att särskilt drabbade områden kan sättas i karantän. 

Fotgängare i London med ansiktsmasker.
Fotgängare i London med ansiktsmasker. Foto: Frank Augstein/AP

I Storbritannien, där 90 personer hittills smittats, utgår man ifrån att antalet smittade kan eskalera de kommande veckorna och regeringen har därför presenterat en nödplan. Bland annat kan no go-zoner införas, anställda kan tvingas jobba hemifrån i minst tre månader och polisen ska endast syssla med att bekämpa de grövsta brotten samt upprätthålla den allmänna ordningen. Även militären kan komma att sättas in i kampen mot smittan. 

Även i Sverige har ÖB flaggat för att försvarsmakten är redo att hjälpa till. Statsminister Stefan Löfven sade också i en DN-intervju nyligen att svenska myndigheter har getts möjlighet att vidta ”extraordinära åtgärder”, utan att vilja precisera vilka insatser det kan röra sig om. Senast Löfven öppnade för att sätta in militären i civilt syfte var för att stoppa gängbrottsligheten i förorterna 2018. Ett utspel han snabbt fick dra tillbaka. 

I Tyskland har inrikesministern slutat att skaka hand med människor han möter – även med förbundskansler Angela Merkel. Men myndigheterna har varken infört nationella riktlinjer vad gäller att förbjuda större evenemang, stänga skolor eller att systematiskt testa befolkningen. 

En skylt utanför ett sjukhus i Hamburg ger instruktioner till patienter som varit i högriskområden.
En skylt utanför ett sjukhus i Hamburg ger instruktioner till patienter som varit i högriskområden. Foto: Bodo Marks/dpa

Den tyska regeringen betonar att befolkningens hälsa går före ekonomiska intressen, men samtidigt finns en växande oro för att landets exportberoende ekonomi ska drabbas hårt i spåren av coronautbrottet. Det är en förklaring till landets hårdnackade motstånd mot att stänga gränserna i Europa i syfte att stoppa smittspridningen. 

Samtidigt har man tvingats ställa in flera stora evenemang, däribland världens största turistmässa (ITB) i Berlin, industrimässan i Hannover och bokmässan i Leipzig. Mönstret är detsamma i grannländerna. Bland annat har Schweiz förbjudit alla folksamlingar med fler än 1000 deltagare och i Frankrike har nationalmuseet Louvren hållit stängt. 

I det hård drabbade Italien har fotbollsmatcher ställts in och det berömda operahuset La Scala i Milano bommat igen. Från Sverige kom beskedet att SVT nobbar ett möte om Eurovision. 

Medan länderna i Europa tar höjd för vad som allt mer börjar påminna om ett slags undantagstillstånd, frågar sig många EU-medborgare hur det kommer sig att det dagligen landar flygplan med passagerare som vistats i högriskområdena på europeiska flygplatser. Även på den punkten skiljer sig åtgärderna åt mellan länderna. 

Medan det på flygplatserna i Rom har installerats värmekänsliga skannrar som ger utslag då en passagerare har en förhöjd kroppstemperatur, sker i de flesta länder ingen allmän kontroll av passagerare från exempelvis Kina och Italien. Tyskland har nöjt sig med att införa ett inreseregister för passagerare från högriskområdena, samt test av nya asylsökande. 

Innan publiken släpptes in på fotbollsmatchen mellan Lecce och Atalanta i söndags kollades åskådarnas kroppstemperatur.
Innan publiken släpptes in på fotbollsmatchen mellan Lecce och Atalanta i söndags kollades åskådarnas kroppstemperatur. Foto: Donato Fasano/AP

Italien var det första landet i EU som stoppade alla direktflyg till och från Kina, men exempelvis Tysklands regering värjer sig från att införa ett liknande flygförbud med argumentet att tiotusentals tyska medborgare skulle riskera att bli strandade i Kina. Sverige har å sin sida dragit in flygtillståndet för Iran Airs flygningar mellan Iran och Sverige. 

Samtidigt som Europa förbereder sig på en epidemi har vissa patienter som tidigare insjuknat i covid-19 fått lämna sjukhuset. I tisdags friskförklarades det första svenska fallet, en kvinna i 20-årsåldern från Jönköping. Men att Tyskland de senaste dagarna har rapporterat fler tillfrisknade personer än nya sjukdomsfall tycks inte ha lugnat befolkningen. 

I Berlin, liksom på många andra håll i Europa, fortsätter invånarna att hamstra varor. I alla matbutiker som jag besöker gapar hyllorna för bland annat mjöl och socker tomma.

Fotnot: Antalet fall kl 15.03 torsdag 5/3 2020, källa Johns Hopkins CSSE.