– Jag vill inte att det blir ett nytt Libanon här, nästan skrek Nadine Morano i telefon – en av förre presidenten Nicolas Sarkozys mest mediala ministrar.
Nadine Morano från konservativa UMP trodde i torsdags att hon hade en privat konversation med Louis Aliot, främlingsfientliga Nationella frontens biträdande partiledare. Men det var en radiohumorist som utgav sig för att vara Louis Aliot. Den falske Aliot föreslog att den konservativa högern skulle göra upp med extremhögern.
Nadine Morano har det motigt i sin valkrets mot en av Nationella frontens kandidater och lät intresserad av en ohelig uppgörelse – efter valet.
”Nadine borde ha lagt på”, skrev Frankrikes förre premiärminister François Fillon i ett twittermeddelande i går. Hans parti UMP kan göra sitt sämsta val på 30 år.
Därför råder det panik i leden. Många är som Nadine Morano redo att diskutera med främlingsfientliga Nationella fronten för att rädda vad som räddas kan.
Årets parlamentsval håller på att stöpa om fransk politik.
– Ge inte vänstern helt fria händer, vädjade Jean-François Copé, partiledare för UMP, på valets sista raksträcka.
Aldrig förr i fransk historia har vänstern haft kontroll över både presidentpalatset, nationalförsamlingen, senaten samt nästan alla regioner och storstäder. Med det stödet kan president François Hollande i kväll bli en av de mäktigaste statscheferna i den demokratiska världen.
Två partier, mittenpartiet Modem och ytterpartiet Vänsterfronten, har båda det överstatliga EU och krispolitiken som hjärtefrågor – den ena som entusiastisk anhängare och den andra som svuren motståndare. Båda dessa partier väntas göra katastrofval i dag – trots att just deras hjärtefrågor skapar rubriker över hela världen.
Kampanjens sista raksträckor har mer handlat om huruvida extremhögern Nationella fronten ska träda in i nationalförsamlingen.
Sådant avgörs ofta i passionerade triangeldramer där lokala egon ställs mot varandra. Det gäller också för interna strider i socialistpartiet.