Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Strid i EU om jämlikhet på nätet

Foto: Oleksiy Maksymenko/Alamy

Alla ska behandlas lika på nätet, beslutade EU-parlamentet 2014. Men nu vill ministerrådet skriva om förslaget.

Våren 2014 klubbade EU-parlamentet igenom det så kallade Telekompaketet, en omfattande samling lagar som reglerar telekommunikation och internet i unionen.

Paketet innehöll bland annat skärpta regler för så kallad nätneutralitet, principen att all trafik på nätet ska behandlas lika och att ingen tjänst ska diskrimineras. Anhängare av nätneutralitet jublade. I deras ögon är detta en ödesfråga för internets framtid. Beslutet sågs som en garanti mot att mäktiga företag ska börja betala internetoperatörer för att få förtur i näten, medan fattigare konkurrenter lämnas bakom.

Men ett år senare är spelplanen omritad. Parlamentets strikta beslut har inte fått gehör i EU:s ministerråd, vars godkännande krävs för att reglerna ska träda i kraft. På punkt efter punkt vill ministerrådet skriva om bestämmelserna, på ett sätt som kritikerna menar urholkar dem.

Knäckfrågan är vilka undantag som ska tillåtas från principen om ett internet där alla aktörer behandlas lika. ”Speciella tjänster”, menar den ena sidan, måste ges företräde för att fungera snabbare och säkrare. Till sådana räknas framtida tekniker som självkörande bilar, om dessa görs beroende av internetuppkoppling. Medicinsk användning av nätet är ett annat.

Rådet vill hålla en dörr öppen för sådana undantag, medan kritiker menar att de är så allmänt formulerade att de öppnar för missbruk.

Cecilia Wikström. Foto: TT

– Medlemsländerna har fått kalla fötter, säger Cecilia Wikström, folkpartistisk EU-parlamentsledamot.

Hon är en av över hundra EU-parlamentariker som har skrivit under ett upprop riktat mot EU-ländernas ministrar. Där uppmanas de att inte driva igenom ett ”försvagat förslag” om nätneutralitet. Uppropet startades av den nederländska, liberala ledamoten Marietje Schaake som kallade rådets förslag ”en besvikelse på gränsen till en förolämpning”. Det har fått brett politiskt stöd från både vänster och höger i parlamentet. Bland svenskar som har undertecknat det märks förutom Cecilia Wikström även Fredrick Federley (C) och Peter Eriksson (MP).

– Jag kan inte veta, men jag tror att det är de stora operatörerna som verkligen har lobbat med stor framgång i sina egna länder. Jag tycker det är viktigt att vi går på den linje som parlamentet gjorde, att operatörerna inte får diskriminera vissa tjänster, säger Cecilia Wikström.

Bredbandsoperatörer har starka intressen i frågan. Mängden trafik på internet ökar kraftigt, vilket tvingar dem att investera i sina nät. En stor del av trafiken är i form av video från aktörer som Netflix och Googleägda Youtube. Det är därför lockande för en operatör att kräva en del av filmtjänsternas intäkter för att släppa fram dem i sina egna nät.

Kaplan och Merkel. Foto: Jonas Lindkvist, AP

Frågan fick ny aktualitet i mars, då ministerrådets syn på frågan publicerades öppet för första gången. Sedan dess har så kallade trepartssamtal inletts mellan kommissionen, EU-parlamentet och ministerrådet, där Sverige representeras av it-minister Mehmet Kaplan. Dessa samtal är informella och förs utan insyn från allmänhet eller medier. Den senaste förhandlingen ägde rum i förra veckan.

Debatten kompliceras av att så gott som alla aktörer säger sig stå bakom nätneutralitet, samtidigt som många öppnar för olika grader av särbehandling av internettrafik. Tysklands förbundskansler Angela Merkel och EU:s digitaliseringskommissionär Günther Oettinger har båda gjort sådana uttalanden på senare tid.

Mehmet Kaplan beskriver Sveriges linje som för nätneutralitet, men ställer sig bakom ministerrådets ovilja att ha strikta formuleringar i regleringen.

– Det är viktigt att inte låsa sig fast i för detaljerade definitioner som riskerar att bromsa framtidens produkter och tjänster, säger han.

Han är väl medveten om protesterna från parlamentet, men säger sig ha goda förhoppningar om att nå en kompromiss.

– Man måste ta uppropet på allvar, men det finns en risk att det bästa blir det godas fiende, att man försöker göra något så detaljerat att man detaljstyr sönder internet, säger Mehmet Kaplan.

Linus Larsson
linus.larsson@dn.se 


Fakta. Så fungerar ett neutralt internet

 

• Nätneutralitet betyder att all typ av information på internet behandlas likadant, oavsett innehåll och avsändare.

• Exempelvis får en internetoperatör som äger en egen filmtjänst inte strypa hastigheten till konkurrenten.

• På samma sätt får inte en mobiloperatör blockera tjänster som Skype, trots att de direkt konkurrerar med den egna telefonin.

FÖR: Anhängare av nätneutralitet ser det som en central fråga för internet. Brist på neutralitet hämmar innovation, hävdar de, eftersom uppstickare inte skulle kunna nå ut till bredbandskunder utan att först betala stora summor till operatörerna. I förlängningen skulle ett icke neutralt internet påminna om ett slags kabel-tv eftersom bara pengastarka aktörer skulle ha råd att lansera tjänster, varnar vissa.

EMOT: Kritiker menar att olika typer av trafik måste kunna behandlas olika. Till exempel är det viktigare att en videokonferens flyter utan fördröjning än att ett e-postmeddelande levereras blixtsnabbt.


Läs mer. Hårda USA-regler kan avgöras i domstol

 

FCC:s ordförande Tom Wheeler under utfrågning om nätneutralitet. Foto: AP

USA:s telekommyndighet förvånade många när den tidigare i år spikade hårda, bindande regler för nätneutralitet. Beslutet har starkt stöd från Vita huset, men operatörer går nu till domstol för att få reglerna skrotade.

Amerikanska internetoperatörer får inte blockera lagligt material, medvetet göra viss internettrafik långsammare eller låta företag betala sig till förtur i näten. Det är innebörden i de regler som den amerikanska telekommyndigheten FCC klubbade igenom i februari i år.

Många förvånades över hur radikala reglerna var.

– FCC i USA säger tydligt att man vill ha nätneutralitet. Det är mer drastiskt än man trodde att det skulle bli, säger Patrik Fältström, tidigare regeringsrådgivare i it-frågor och forskningschef på Netnod, ett företag som bland annat driver internetknutpunkter. Läs hela artikeln 

Fakta. Parterna

EU-parlamentet

• I april 2014 antog EU-parlamentet regler mot diskriminering av trafik på nätet, den princip som brukar kallas nätneutralitet.

• Reglerna som klubbades igenom är utformade för att mäktiga intressen inte ska kunna köpa sig förtur på nätet, på konkurrenternas bekostnad.

• Beslutet medger knappt några undantag alls. Internettrafik får bara tillfälligt bromsas för att råda bot på akuta problem.

Ministerrådet

• EU-parlamentets beslut kan inte träda i kraft förrän reglerna har antagits av EU:s ministerråd, där Sverige representeras av it-minister Mehmet Kaplan.

• Rådet förespråkar en kraftig omarbetning, med större möjligheter till undantag. Rådets version skulle också ge operatörer mer frihet att styra om trafik för att hantera trafiktoppar eller tekniska problem.

• Kritiker menar att det öppnar kryphål för bredbandsbolag att tumma på neutraliteten i nätet.

• Rådet hävdar att undantag behövs för särskilt kritisk internettrafik. Två exempel på sådan är internetuppkopplade, självkörande bilar samt telemedicin, kirurgiska ingrepp som styrs över nätet. DN

Läs mer. Sagt om nätneutraliteten

”Vad betyder ett innovationsvänligt internet? Det betyder att det måste finnas särskild säkerhet för speciella tjänster.”

Angela Merkel, förbundskansler Tyskland. Merkels uttalande i december 2014 har tolkats som tecken på en ny, tysk linje i nätneutralitetsfrågan, eftersom hon öppnar för särbehandling av vissa typer av tjänster på nätet.

”Nätneutralitet. Vi har återigen, särskilt i Tyskland, en Talibanliknande utveckling.”

Günther Oettinger, EU:s digitaliseringskommissionär. EU-kommissionären med ansvar för digitaliseringsfrågor upprörde många när han jämförde nätneutralitsförespråkare av med talibaner i mars 2015.

”En besvikelse på gränsen till en förolämpning.”

Den liberala EU-parlamentarikern Marietje Schaake från Nederländerna om sin reaktion till ministerrådets förslag.

Källor: The Register, bundesfinanzministerium.de, bundeskanzlerin.de.

Fördjupning. Mer om internet och nätjättar

• Tidigare rapportering. Global klickfest när Youtube fyller 10 år. Det började med 19 sekunder på ett zoo. Tio år senare besöks Youtube av en miljard människor varje dag. Läs artikeln

• Tidigare rapportering. Stort bakslag för omsusade musiktjänsten Tidal. Streamingtjänsten Tidal återlanserades under andäktig mediebevakning i slutet av mars. Men nu sjunker Tidal som en sten på listan över de mest nedladdade apparna. Samtidigt går konkurrenten Spotify framåt. Läs artikeln

• Tidigare rapportering. Google kan tvingas böta för sin dominans. Efter fem års undersökningar går EU-kommissionen från ord till handling och anklagar Google för att begränsa konkurrensen och därmed bryta mot EU:s regler. Läs artikeln

• Tidigare rapportering. Datalagring ska fortsätta trots nej i EU-domstolen. Lagringen av trafikdata hos operatörer behöver inte ändras, trots EU-domstolens kritik. Det slår regeringens utredare fast, men han får mothugg direkt. ”Vi är genuint besvikna”, säger Tele2:s chefsjurist. Läs artikeln

• Genomgång. Så ser Amazons världsherravälde ut. E-handelsjätten Amazons erövringar i världen väcker starka känslor. DN har kartlagt dess inverkan på den globala bokmarknaden. Läs artikeln

• Reportage. Nätjättarna tar över den digitala världen. Internet var platsen där tusen blommor skulle blomma. Det blev precis tvärtom. I dag domineras nätet fullkomligt av fem amerikanska megaföretag. Kritikerna varnar för att den fria marknaden blivit allt annat än fri. Läs reportaget

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.