Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Studie: Hongkongs paraplyrörelse har påverkat Peking

Foto: Vincent Yu/AP

Paraplyrörelsen i Hongkong sågs som ett misslyckande, men ett år efteråt syns att vissa framsteg för demokratin och välfärden gjordes, menar Kinaforskaren Tim Rühlig. De i rörelsen som sökte större självständighet från Peking kammade dock noll.

På tisdagen är det precis ett år sedan den sista demonstranten kördes bort mellan skyskraporna i Causeway Bay. Hundratusentals protesterande ungdomar hade då ockuperat tre av Hongkongs stadsdelar i två och en halv månad.

Det var den största protestmanifestationen på kinesisk mark sedan studentrörelsen som krossades i Peking 1989.

Starten hade varit spontan: Sjuttonåriga studentaktivisten Joshua Wong hade sent på kvällen den 26 september 2014 uppmanat en grupp demonstrerande kamrater att inte gå hem efter en demonstration, som planerat, utan stanna kvar över natten på platsen framför parlamentet.

Efter några inledande sammandrabbningar där polisen använde tårgas var protesterna mestadels fredliga. Demonstranterna ”beväpnade” sig tidigt med paraplyer mot tårgasen, vilket gav demonstrationerna sitt namn, paraplyrörelsen.

Kärnan i rörelsens krav var mer demokrati. När Kina fick överhögheten 1997 var formeln ”ett land, två system”. Hongkongs miniförfattning, The Basic Law, öppnar för att valen till det lagstiftande rådet 2016 och till posten som Hongkongs chefsadministratör 2017 ska kunna bli fria och rättvisa. Sommaren 2014 hade allt fler demokratiivrare börjat oroas över att denna möjlighet höll på att förfuskas av ledarna genom bland annat handplockade kandidater. Det talades om skendemokrati.

Det fanns även andra strävanden: att befästa Hongkongs unika identitet gentemot Fastlands-Kina och att få fler bostäder och bättre social välfärd.

När de omfattande demonstrationerna till slut upplöstes var den allmänna uppfattningen att de hade misslyckats. Sådan var bedömares beskrivning, och så kände rörelsens deltagare själva.

Hongkongborna hade börjat tröttna på den alltmer besvärliga situationen med blockerade gator och torg. Ungefär hälften stödde protesterna, hälften var kritisk.

Men det är inte riktigt så enkelt, menar Tim Rühlig, gästforskare på Utrikespolitiska institutet som nyligen publicerat en rapport om paraplyrörelsen.

Med ett års perspektiv menar han att rörelsen delvis var framgångsrik när det gäller demokratin och sociala frågor. Däremot nådde man ingen vart i frågan om ökat självstyre.

– Den politiska kulturen har förändrats mycket, och den politiska ledningen inser att det behövs ekonomisk och social utveckling. Vi kommer att få se mer välfärdspolitik och mer ekonomisk stimulans från fastlandet, säger Tim Rühlig.

– Paraplyrörelsen var också en politisk väckelse för ungdomen. Vi har redan fått se nya unga politiker som fötts i rörelsen.

Rörelsens största misslyckande gäller det formella självbestämmandet. Förhoppningen om ökat oberoende från Peking kommer sannolikt inte att bli verklighet.

– Utsikterna för större oberoende är mycket små så länge nationalismen är så viktig för Fastlands-Kina. Hongkong var en symbol för Kinas förnedring inför kolonialmakterna, och mer självständighet skulle ses som en fortsättning på ett kolonialt förflutet.

Däremot tror Rühlig att Hongkong kommer att påverka de angränsande delarna av Kina alltmer – knappast så att det räcker till en riktig demokratirörelse men på så sätt att de många fastlandskineser som besöker Hongkong ser värdet av större privat svängrum och mindre statlig inblandning i folks liv. Det är bekymmersamt nog för Peking.

Peking följer också noga hur Hongkongs proteströrelse påverkar Taiwan, en annan utbruten del av Kina som kommunistregimen drömmer om att en dag kunna införliva. Om man inte lyckas få Hongkong att smälta samman med fastlandet ökar oron för att också drömmen om Taiwan ska spricka, menar Rühlig.

Han är övertygad om att det kommer fler protester före valen 2016 och 2017.

– Kanske inte av paraplyrörelsens kaliber. Men det brukar vara demonstrationer på årsdagen av massakern på Himmelska Fridens Torg (4 juni), på årsdagen av när britterna lämnade Hongkong (1 juli) och på Kinas nationaldag (1 oktober), och de kommande åren tror jag de blir större än vanligt.

”Kampen om stadens framtid är inte över”, avslutar Tim Rühlig sin rapport.

Hongkong

Brittisk kronkoloni till den 1 juli 1997.

Utgör en särskild administrativ region inom Kina. Formeln ”ett land, två system” lanserades när det marknadsekonomiskt styrda området inlemmades.

Yta: 1.000 kvadratkilometer på Hongkongön, 230 mindre öar, halvön Kowloon samt fastlandsområdet ”New Territories”.

Folkmängd: 7 miljoner, varav 95 procent kineser.

BNI per capita 2014: 40.000 dollar (Kina 7.300, Sverige 61.000).

Källor: Landguiden, Världsbanken

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.