Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-10 05:26

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/svart-belagga-att-protesterna-satt-fart-pa-pandemin/

Världen

Svårt belägga att protesterna satt fart på pandemin

Vita husets coronaexpert Anthony Fauci under fredagens förhör i kongressen. Han ville inte kommentera protesterna.
Vita husets coronaexpert Anthony Fauci under fredagens förhör i kongressen. Han ville inte kommentera protesterna. Foto: KEVIN DIETSCH

När USA passerar 150.000 döda i coronaviruset tar debatten om pandemin och protesterna ny fart.

Men experterna har inte belägg för att demonstrationerna har bidragit till smittspridningen.

Kongressledamoten Jim Jordan, republikan från Ohio, vägrade släppa protesterna: Under fredagens förhör i representanthuset med Vita husets medicinska expert Anthony Fauci frågade han gång på gång om myndigheterna borde begränsa eller förbjuda de stora demonstrationerna mot rasism och polisbrutalitet.

Det ville Fauci inte kommentera. I stället upprepade han att amerikanerna borde undvika alla sorters folkmassor, för att minska smittspridningen.

Jim Jordan var inte nöjd.

– Förstår du amerikanernas oro? Enligt Demokraterna går det bara bra att gå och protestera, men man får inte gå till jobbet, man får inte gå till skolan, och man får inte gå till kyrkan, sade han.

Bra jobbat, berömde Donald Trump på Twitter några timmar senare.

https://twitter.com/realDonaldTrump/status/1289260338135699456

Jim Jordan hör till Trumps trogna anhängare, och presidenten behöver allt stöd han kan få, i ett läge när 150.000 amerikaner fallit offer för coronaviruset.

Presidenten har själv försökt förklara sommarens utbrott i USA med protesterna, som tog fart efter afroamerikanen George Floyds död vid en polisinsats i Minneapolis den 25 maj.

– Antalet fall bland unga amerikaner började stiga efter demonstrationerna, hävdade Trump på en pressträff den 22 juli.

I början befarade åtskilliga hälsoexperter att folksamlingarna skulle bli svåra smitthärdar, eftersom många människor samlades och skrek på liten yta, och kunde utsättas för tårgas som fick dem att hosta.

När storstaden Los Angeles drabbades av en ny våg av covid-19 i mitten av juni, ifrågasattes Black Lives Matter-rörelsen. Los Angeles lokala folkhälsoexpert Barbara Ferrer hävdade tidigt att demonstrationerna bidragit till smittspridningen. Även stadens demokratiska borgmästare Eric Garcetti såg ett samband

Protester för Black Lives Matter i Hollywood, Los Angeles, i början av juni.
Protester för Black Lives Matter i Hollywood, Los Angeles, i början av juni. Foto: Al Seib/Los Angeles Times/Shutterstock

Men bevisläget var och förblev oklart.

Forskaren Erin Mordecai vid Stanforduniversitetet har försökt kartlägga virusets väg i Los Angeles.

- Även innan protesterna inleddes hade Los Angeles problem. Det fanns en tillväxt i området, och den tillväxten har varit ganska konsekvent, säger hon till public service-kanalen Capradio.

Sammantaget är det svårt att se tydliga samband mellan demonstrationer och sommarens utbrott i USA. Montana, Alaska, Idaho, Florida, South Carolina, Texas, Oregon och Arizona har noterat den största ökningen av covid-19-fall under juni och juli. Det är inte där som de största protesterna har ägt rum.

– Det har inte haft en betydande påverkan på ökningen som vi ser i vissa delstater, säger Amesh Adalja, forskare vid Johns Hopkins-universitetet, till faktasajten Factcheck

Harvardepidemologen Marc Lipsith hänvisar till de tester som gjorts efter protesterna.

– Utfallet var mycket litet eller noll bland dem som kom – förmodligen eftersom demonstranterna var utomhus och oftast bar munskydd, konstaterar han.

Att aktivisterna har varit i rörelse kan ha spelat stor roll för att hålla nere smittspridningen. Besök på stränder, matcher och konserter blir farligare, eftersom människor brukar passa på att gå på restaurang eller uppsöka en toalett inomhus.

Hur konstigt det kan låta, kan protesterna till och med ha bidragit till social distansering. En forskargrupp knuten till National Bureau of Economic Research har studerat de första veckorna av protester i 315 amerikanska storstäder. Enligt det preliminära resultatet kan risken för kravaller ha avskräckt många invånare från att besöka centrum.

Ämnen i artikeln

USA
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt