Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Svensk domstol avgör storpolitisk konflikt mellan Ryssland och Ukraina

En infekterad storpolitisk konflikt mellan Ryssland och Ukraina avgörs just nu i svensk domstol. Mångmiljardbelopp och frysta aktier i det kontroversiella Nord Stream 2-projektet står på spel i rättstvisten som handlar om gasavtal länderna emellan.

På onsdagen fick fallet en ny vändning, när Svea hovrätt tillfälligt stoppade utmätningen av totalt 20 miljarder kronor.

Uppdaterad 2018-06-15. Artikeln har tillförts en rättelse.

Just nu försöker det ukrainska statliga gasbolaget Naftogaz driva in motsvarande 20 miljarder kronor från det ryska statliga bolaget Gazprom. I domstolar i Nederländerna, Schweiz och Storbritannien har Naftogaz lyckats få Gazproms tillgångar frysta. Som grund åberopas en dom från Stockholms handelskammares skiljedomstol från februari i år, där Gazprom dömdes att betala motsvarande drygt 40 miljarder kronor. Efter avräkning för tidigare skulder kvarstår för Gazprom att betala 20 miljarder kronor till sin ukrainska motpart.

De sammanlagda kraven parterna emellan uppgick till motsvarande cirka 1 000 miljarder kronor.

Men under onsdagen fick tvisten en ny vändning när Svea Hovrätt i Stockholm beslutade att skiljedomen tillsvidare inte får verkställas. Det betyder att Gazprom nu kan bestrida frysningen av tillgångarna.

Svenske advokaten Johan Sidklev på firman Roschier, som representerar Gazprom i Svea hovrätt, vill inte kommentera processen. Han säger till Dagens Nyheter att målet är att upphäva de domstolsbeslut om frysning av Gazproms tillgångar som fattats i flera länder i Europa.

– Det är syftet och ett naturligt nästa steg, säger han.

Dag Mjaaland på advokatfirman Wikborg Rein i Oslo leder Naftogaz process mot Gazprom. Han säger till Dagens Nyheter att de kommer att bestrida hovrättens beslut.

– Detta kommer vi självklart att angripa med helt ny information, jag är övertygad om att vi kan få detta beslut upphävt ganska snart, säger Mjaaland.

– Vi kan lägga in bevis som visar helt konkret att hovrätten har byggt sitt beslut på ett felaktigt underlag.

Bland de frysta tillgångarna finns aktier i Gazproms bolag för byggandet av gasledningen Nord Stream 2 som är registrerat i Schweiz. En schweizisk domstol beslutade i maj att aktierna ska säkras för att kunna användas som betalning till det ukrainska gasbolaget.

Läs mer: Regeringen säger ja till Nord Stream 2

En skiljedom är ett privat domstolsförfarande för företag och har samma innebörd som en dom i vanlig domstol. Skiljedomar går enligt lagen inte att överklaga, det Gazprom har gjort är i stället att begära att Svea hovrätt ska ogiltigförklara domen helt och hållet på tekniska grunder. 

Skiljedomar är inte offentliga och allmänheten har ingen insyn i processerna. Men i och med att Gazprom vände sig till det allmänna svenska rättsväsendet har delar av domen och inlagorna blivit offentliga. DN har efter sekretessprövning kunnat ta del av hundratals sidor av det omfattande materialet. 

Foto: Faksimil på Gazproms ansökan till Svea Hovrätt.

Enligt Christine Lager, hovrättslagman på Svea hovrätt, kan hela processen fram till slutgiltig dom ta upp till två år. Men domstolen kommer inte att pröva själva sakfrågorna från skiljedomen.

– Man prövar inte om man dömt rätt i hur avtalet ska tolkas utan det är just de formella grunderna. Men det kan också vara väldigt omfattande, säger Christine Lager.

Att tvisten över huvud taget hamnade i Sverige beror på att Sverige under många år haft ett gott anseende för skiljeförfaranden. När gasavtalen tecknades skrevs det in som villkor att eventuella tvister ska lösas vid Stockholms skiljedomstol.

De rysk-ukrainska gasavtalen som det bråkas om sträcker sig tillbaka till 2009. Vladimir Putin, i egenskap av Rysslands premiärminister, förhandlade fram avtalet med sin ukrainska motpart Julia Tymosjenko.

Avtalet kom till efter att Ryssland mitt i vintern stängt av gasen till Ukraina, som är beroende av rysk gas för uppvärmning. Merparten av den gas som Ryssland säljer till Europa passerar dessutom genom Ukraina. Ryssland beskyllde sitt grannland för att stjäla transitgas och även andra europeiska länder drabbades då gasen stängdes av. Förhandlingar sköttes på högsta EU-nivå samtidigt som länder i östra Europa frös när den ryska gasen sinade.

Julia Tymosjenko träffar Vladimir Putin i Moskva under förhandlingarna om gasavtalen i januari 2009.
Julia Tymosjenko träffar Vladimir Putin i Moskva under förhandlingarna om gasavtalen i januari 2009. Foto: Aleksandr Prokopenko

Avtalet som Julia Tymosjenko godkände i Moskva reglerade både vad Ukraina ska betala för den ryska gasen och vad Ryssland ska betala för överföringen av gas till Europa. Avtalet har i efterhand konstaterats vara mycket ogynnsamt för Ukraina. Senare dömdes Tymosjenko i Ukraina till sju års fängelse för att ha överskridit sina befogenheter när hon som premiärminister ingick avtalet. Domen har kritiserats och kallats politisk.

Konflikten om gasavtalen som nu hamnar i det svenska rättssystemet påverkas också av Rysslands illegala annektering av den ukrainska halvön Krim och den ryska krigföringen i östra Ukraina – strider som hittills kostat över 10.000 människor livet.

Politiker på högsta nivå är inblandande i gaskonflikten. Den ryske energiministern Alexander Novak, som dessutom sitter i styrelsen för Gazprom, har sagt att domen i Stockholms skiljedomstol strider mot all logik och är diskriminerande. Efter beskedet att Gazproms tillgångar frysts har han dessutom lovat att den ryska regeringen ska stötta Gazprom i tvisten.

På den ukrainska sidan är presidenten Petro Porosjenko djupt engagerad i fallet. I samband med att utmätningarna inleddes i Nederländerna, Schweiz och Storbritannien aviserade han att de skulle försöka komma åt Gazproms pengar i fler länder.

– Mina order är att vi inte ska stanna vid dessa tre länder. Vi lägger maximalt med kraft på att se till att Ukraina får pengarna vi vunnit, sade Porosjenko.

När den svenske försvarsministern Peter Hultqvist besökte Kiev i mars tog den ukrainska presidenten upp skiljedomen. 

– Jag är tacksam till dig, herr minister som en representant för Sverige, för en rättvis, opartisk och oberoende rättegång, sa Petro Porosjenko till Hultqvist enligt den ukrainska presidentens presstjänst.

 

Faksimil från Ukrainska presidentens sajt som visar mötet med Peter Hultqvist i mars.
Faksimil från Ukrainska presidentens sajt som visar mötet med Peter Hultqvist i mars.

Den tidigare moderate stats- och utrikesministern Carl Bildt ser Gazproms klagan till Svea hovrätt som ett sätt att utnyttja det svenska rättsystemet.

– Det förefaller mig egenartat att försöka dra in det svenska rättsväsendet i detta. Möjligen kan det ses som ett sista desperat försök att försöka stoppa åtgärder för att verkställa resultatet av skiljedomen i olika länder, skriver Carl Bildt i en kommentar till DN.

– Gazprom har säkert mycket stora resurser att betala mycket bra advokater, men svenskt rättsväsende borde rimligen ha andra prioriteringar, skriver han.

Rättelse 2018-06-15:
I en tidigare version uppgavs felaktigt att Carl Bildt är rådgivare till den ukrainska regeringen. “Jag må vara sympatisk till Ukraina i den övergripande konflikten med Kreml men någon roll som formell rådgivare till Ukrainas regering har jag inte”, skriver Carl Bildt i en kommentar.

Läs mer: USA varnar för att gasledningen kan användas för att spionera

Läs mer: Det här är Nord Stream 2 

Gazprom

Gazprom har 460 000 anställda och omsätter över 6 biljoner rubler om året (närmare 700 miljarder kronor). Ryska staten är huvudägare. Gazprom är en av huvudsponsorerna för fotbolls-VM 2018.

 

Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut

En av världens ledande tvistlösningsorgan. När stater och stora internationella bolag gör avtal skrivs det ofta in i villkoren var eventuella tvister ska lösas. I avtalet mellan Gazprom och Naftogaz var det Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut som stod i villkoret.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.