Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Svensk expert ska delta i utredning om kemgasattack

Åke Sellström ska utreda kemgasattacken i Syrien.
Åke Sellström ska utreda kemgasattacken i Syrien. Foto: AP, Meli Petersson Ellafi

FN ska utreda vem som låg bakom kemgasattacken i syriska Khan Sheikhoun då 90 människor dödades. En av dem som kommer att ingå i gruppen är svensken Åke Sellström, expert på kemiska vapen.

— Det är viktigt att ställa någon till svars när sådana här brott begås, säger han.

Utredningen sker i två steg: Först måste det internationella antikemvapenorgan OPCW officiellt slå fast att det var sarin som användes vid gasattacken i Khan Sheikhoun den 4 april. Deras utredning pågår och ett besked väntas komma någon gång den närmaste tiden.

Därefter kommer FN:s säkerhetsråd och OPCW tillsätta en utredningsgrupp som ska försöka slå fast vilken sida det var som satte in gasen i Syrien – den syriska militären eller rebeller. I den gruppen kommer Åke Sellström att ingå.

— Det är en grupp som ska jobba med kemattacker i Syrien och försöka få fram vem som ligger bakom. Men det är inte bara den, det finns andra kemattacker som har skett tidigare också som redan är bestämda att vi ska utreda, säger han.

Giftgasattacken den 4 april skedde tidigt på morgonen i staden Khan Sheikhoun i den rebellkontrollerade Idlibprovinsen. Ögonvittnen berättade om hur klungor av människor kollapsade utomhus och att offren drabbades av kräkningar, yrsel och fradga. I nyhets­kanaler och i sociala medier spreds bilder på barn som livlösa låg uppradade på ett lastbilsflak.

Bilderna på dödade och skadade väckte avsky i hela världen. 

Obduktioner som gjordes i Turkiet av flera offer pekar på att de har utsatts för giftgasen sarin. Saringas är svår att upptäcka. Den luktar inte, den är både färglös och smaklös och kan leda till en snabb kvävningsdöd.

Att använda kemiska vapen mot civilbefolkningen är ett allvarligt krigsbrott som strider mot internationella lagar. USA, tillsammans med Storbritannien och Frankrike, har redan pekat ut Bashar al-Assad-regimen som skyldig. Men enligt Åke Sellström är det för tidigt att slå fast vem som låg bakom attacken i Khan Sheikhoun. Beviskraven för att kunna fälla någon i en rättsprocess är höga.

— Man har ett helt annat behov av kraftfulla bevis om man ska ställa någon inför rätta än om man politiskt vill påtala att Assad är en människa man vill bli av med. Men USA har sannolikt en del information och vi ska avgöra om det är riktiga bevis, säger Åke Sellström.

Ryssland lägger skulden för massdöden på rebellerna, och att helt utesluta att rebellerna har förfogat över kemiska vapen går inte, enligt Sellström.

— I allas sinnen och i propagandavärlden lever tanken på att det är Assad. Men ska man fälla någon i en rättsprocess måste man få fram bevisen på vem det faktiskt är och säkra dem så att de kan hålla i ett rättsligt förfarande i exempelvis internationella domstolen i Haag, säger han.

Trots utmaningen att samla hållbara bevis är Åke Sellström ändå relativt hoppfull om att FN–gruppen kommer hitta ett svar på frågan om vem som är skyldig. Metoden de använder är bland annat att rekonstruera händelserna, intervjua folk, läsa allt dokumenterat material och kartlägga flygplans– och helikopterrörelser samt satelitbilder.

— Man använder all information man kan få fram och ser om den pekar tydligt åt ett visst håll med säkerhet.

När utredningen kan var klar går inte att svara på i nuläget. Men enligt Åke Sellström är det betydelsefullt att den här typen av krigsbrott inte negligeras.

— Vi har lagar om att man inte får använda kemiska vapen som nästan alla länder på jorden har skrivit under. Därför är det viktigt att man ställer någon till svars så att man inte kan begå brott mot mänskligheten men sedan händer ingenting, säger han.

Strax efter kemgasattacken genomförde USA ett flygangrepp med robotmisilier mot Shayrat-flygbasen i syriska Homsprovinsen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.