Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

”Sverige behöver nordisk modell”

Foto: Niklas Meltio

Den finländska skolframgången bygger på en svensk uppfinning – grundskolan. Det säger skolforskaren Pasi Sahlberg och ger nästa svenska regering ett råd: Sluta leta snabba lösningar, hitta en gemensam vision.

När de första Pisaresultaten dök upp i början av 2000-talet och visade att den finländska skolan låg i topp var det många finländare som var skeptiska: det måste väl ändå vara en statistisk miss? Så bra kan vi väl inte vara?

Men efter ett årtionde av goda Pisa­resultat har också den inhemska forskningen kommit i gång.
Den finländska skolan klarar inte alla mätningar lika bra, som när det gäller trivsel. Men i ämnen som mate­matik och naturvetenskap ligger finländska elever i dag långt före sina nordiska grannar.

Pasi Sahlberg är gästprofessor på Harvard och en av de ledande experterna i finländsk skolforskning. Han ger tre skäl till framgången:

– För det första har vi lyckats få grundskoleideologin att fungera i praktiken. Det är ju ursprungligen en modell vi hämtat från Sverige, idén om en likvärdig närskola för alla. Men vi har inte haft några friskolereformer, så resursstarka familjer kan inte plocka bort sina barn ur närskolan, säger han.

En annan uppenbar faktor är den populära lärarutbildningen. I Helsing­fors kom endast 7,6 procent av sökandena in på lärarutbildningen i fjol.

– Grunden lades redan på sjuttio­talet, då man insåg att vi behöver en akademisk, forskningsbaserad lärarutbildning. Det har man börjat inse i vissa länder först nyligen.

Den sista punkten som Pasi Sahlberg lyfter fram handlar om ledarskap.

– Om man jämför med grannländerna tycks rektorer i Finland ha relativt mycket auktoritet. Rektorn är skolans pedagogiska ledare, inte en administratör. Rektorerna i Finland har pedagogisk utbildning, de rekryteras inte från näringslivet, säger han.

Forskning visar att läraren och skolan kan påverka skolresultatet runt 20 procent. Resten handlar om ”osynliga” faktorer, som socioekonomisk bakgrund, individens personliga kapacitet, samhällets uppbyggnad i stort.

Ibland lyfter man i Sverige upp invandring som en faktor som påverkar skolresultatet.

– Om fem år kommer 20 procent av eleverna i Helsingfors att ha invandrarbakgrund, så vi har en liknande situation som i Sverige. Hittills har vi lagt mycket resurser på språkundervisning. En större utmaning är att föräldrarna till de här barnen ofta inte får samma språkstöd, vilket försvårar läxläsningen.

Inför valet i Sverige i höst har Pasi Sahlberg en hälsning.

– Partierna behöver nå konsensus om hur den svenska skolan ska formas, i stället för att göra plötsliga tvärvändningar. Nuvarande skolministern Jan Björklund har föreslagit en massa snabba lösningar, men perspektivet måste vara längre än så. Man räddar inte skolan med betygs­reformer.

– Jag skulle själv föreslå en gemensam nordisk modell. Det värsta som kan hända är att man börjar shoppa skolmodeller från trendiga utbildningsländer som Kanada och Australien.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.