Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Sverige går som en raket på FN:s utvecklingsindex

Sverige klättrar sju placeringar på FN:s index över mänsklig utveckling. Samtidigt fortsätter fattiga länder att knappa in på rika. FN betonar att det blir allt viktigare att syna utvecklingens kvalitet. ”Det räcker inte att bara räkna antal barn i skolan”, säger rapportens ansvariga.

Världen fortsätter att utvecklas, och de fattiga länderna tar större kliv än de rika, visar FN:s rapport om mänsklig utveckling, som offentliggörs på fredagen.

Rapporten tas fram varje år av FN:s utvecklingsorgan UNDP och täcker 189 länder. Kärnan är ett index, hdi, som är en sammanvägning av ekonomiskt välstånd, hälsa och utbildning.

Förra året återfanns 38 länder i den minst utvecklade kategorin, samtidigt som den högst utvecklade kategorin samlade 59 länder. Den välmående gruppen är alltså klart större. För åtta år sedan var antalen 49 respektive 46.

Rankningen mellan länderna förändras sällan dramatiskt, men det finns alltid några raketer och några sänken.

Norge toppar listan, precis som landet gjort sedan millennieskiftet. Grannen Sverige är en bit efter men utmärker sig denna gång genom en rejäl uppryckning sedan den närmast föregående rapporten: från plats 14 till plats 7.

Sett över en femårsperiod är den svenska klättringen något blygsammare, fem placeringar.

Under dessa fem år är det Irland som står för det största lyftet. Den lilla örepubliken har färdats uppåt från 17:e till 4:e plats. Turkiet, Botswana och Dominikanska republiken har också gjort bra ifrån sig med åtta pinnhål upp.

De länder som tappat mest sedan 2012 är föga förvånande de konfliktdrabbade Syrien, Libyen och Jemen, som fallit mellan 20 och 26 placeringar.

I botten av indextabellen finns i regel en grupp utarmade länder i Afrika söder om Sahara. Så även denna gång: Niger, Centralafrikanska republiken och Sydsudan.

Men över tid har även dessa länder utvecklats (de två sistnämnda mindre på senare år på grund av konflikt). Bottenlandet Niger har sedan 1990 faktiskt stärkt sitt index i en takt klart över genomsnittet för de fattigaste länderna. Det säger en del om hur bråddjupt fattigt det var för 28 år sedan.

Ju fler som tar sig ur det svåraste armodet och får sina grundläggande behov tillfredsställda, desto mer finkalibrerad behöver granskningen bli. Torra data ger bara en del av sanningen om människors liv. Rapporten betonar att man måste titta närmare på kvaliteten.

– Det är till exempel allt mer uppenbart att det inte räcker att bara räkna antal elever som går i skolan. Vi behöver också veta om de lär sig något, säger Selim Jahan, som är ansvarig för rapporten, i ett uttalande.

I delar av Indien och Afrika har studier de senaste åren visat att många barn knappt kan koda av text ens efter fyra fem år i skolbänken.

Läs mer: ”Tre kvarts miljard vuxna är utestängda från demokratin” 

Sedan en tid kompletterar FN huvudindexet med ett par alternativa index som visar jämställdhet och jämlikhet.

I jämställdhetsindexet vinner Schweiz, medan Danmark är tvåa och Sverige delar tredjeplatsen med Nederländerna. Hdi-ettan Norge blir här femma. Australien och Irland, som ligger trea respektive fyra på det stora indexet, rasar till delad 23:e plats i jämställdhetsligan. USA (13) glider ännu längre ner och blir 41:a.

När man väger in ekonomiska klyftor i hdi visar det sig att listraketen Irland tappar 7 placeringar, och USA, känt för stora ekonomiska skillnader mellan grupper, hamnar 11 placeringar sämre till än i huvudtabellen. Ungefär lika stora tapp drabbar Singapore och Hongkong, två asiatiska tigrar med mycket hög placering på den allmänna listan.

Norge detroniseras av Island när klyftor vägs in, medan Sverige klättrar ett pinnhål. Japan, som är på plats 19 i det officiella indexet, rusar med detta mått till en delad andraplats.

Rapportens siffror återspeglar två parallella trender som blivit allt tydligare: samtidigt som klyftorna minskar mellan fattiga och rika länder växer de inom länder.

– Även om det finns fog för optimism över att gapet mellan länder minskar är skillnaderna mellan folks välfärdsnivå ännu oacceptabelt stora, säger Selim Jahan.

Rent sakligt är det uppenbart att mänskligheten blivit mindre fattig, friskare och mer välutbildad. Men vi lever här och nu, och att saker och ting är bättre i dag än för ett kvarts sekel sedan kanske är en klen tröst för de miljoner människor som fortfarande lever under ovärdiga villkor.

Ett barn som föds i ett av de fattigaste länderna kan räkna med 7 år kortare skolgång och 20 år kortare livslängd än ett barn i något av de rikaste länderna.

– Den här statistiken talar för sig själv, konstaterar UNDP-chefen Achim Steiner.

– De uttrycker det tragiska ödet hos miljoner individer, vars liv styrs av orättvisor och förlorade livschanser som inte är oundvikliga.

Läs mer: FN höjer ambitionsnivån: Alla ska med

FN:s index över mänsklig utveckling 2017

Tio i topp

1 Norge

2 Schweiz

3 Australien

4 Irland

5 Tyskland

6 Island

7 Sverige

7 Hongkong

9 Singapore

10 Nederländerna

 

Tio i botten

180 Moçambique

181 Liberia

182 Mali

183 Burkina Faso

184 Sierra Leone

185 Burundi

186 Tchad

187 Sydsudan

188 Centralafrikanska republiken

189 Niger

 

Jämlikhetsrankningens fem i topp

1 Island

2 Norge

2 Japan

4 Schweiz

5 Finland

 

Jämställdhetsrankningens fem i topp

1 Schweiz

2 Danmark

3 Sverige

3 Nederländerna

5 Norge

 

Så räknas hdi fram

FN:s index för mänsklig utveckling Human development index, hdi, bygger på tre komponenter:

Ekonomisk nivå (definieras av bruttonationalinkomsten, BNI, per capita).

Hälsonivå (definieras av den förväntade medellivslängden för ett nyfött barn).

Utbildningsnivå (definieras av det förväntade antalet skolår för ett barn som börjar skolan samt det genomsnittliga antalet skolår i befolkningen).

 

Mått på jämställdhet

Det särskilda jämställdhetsindexet mäter brister i jämställdhet mellan könen utifrån tre aspekter av mänsklig utveckling:

Reproduktiv hälsa (mödradödlighet och andel tonårsgraviditeter).

Inflytande (andel kvinnliga parlamentsledamöter, andel kvinnor över 25 med minst gymnasieutbildning jämfört med samma andel bland männen).

Ekonomisk status (kvinnors deltagande på arbetsmarknaden).

 

Mått på jämlikhet

Det jämlikhetsjusterade indexet väger in hur väl de olika hdi-komponenterna fördelas i befolkningen (inkomstnivå, förväntad livslängd, skolår).

En jämlikare fördelning än genomsnittet lyfter ett lands placering på listan, medan en ojämlikare fördelning än genomsnittet sänker placeringen på listan.

 

Här beskriver UNDP metoderna närmare.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.