Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-15 23:01

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/sverige-hotar-tanzania-med-indraget-bistand/

Världen

Sverige hotar Tanzania med indraget bistånd

Bild 1 av 2 Biståndsminister Peter Eriksson (MP).
Foto: Adam Daver
Bild 2 av 2 I Selousreservatet finns Afrikas största samling av bufflar – uppemot 250 000 djur – men reservatet hotas av ett pågående kraftverksbygge.
Foto: Roland Johansson/TT

JOHANNESBURG. Efter flera år av tilltagande politisk repression i Tanzania kommer Sverige att ändra inriktningen på biståndet. Ansvariga ministern Peter Eriksson (MP) säger till DN att man kan komma att dra in delar av stödet om inte situationen förbättras när det gäller mänskliga rättigheter. 

På måndagen träffade Peter Eriksson det östafrikanska landets president John Magufuli i metropolen Dar es Salaam. 

– Det är inte fråga om att avskaffa eller stoppa biståndet men det är sannolikt att vi ändrar inriktning och ytterligare begränsar stödet om vi inte ser en förändring, säger biståndsminister Peter Eriksson till DN. 

Tanzania är en av Sveriges mest långvariga biståndsmottagare. Samarbetet sträcker sig tillbaka till 1960-talet och har under det senaste decenniet omfattat runt 800 miljoner kronor om året i bistånd där de främsta utgiftsposterna rör utbildning och elektrifiering av landsbygden. I fjol fick Tanzania drygt en miljard kronor från den svenska biståndsbudgeten. 

På senare år har landet, under ledning av den excentriske presidenten John Magufuli, snabbt rört sig i en repressiv riktning. Hans inledande landvinningar i kampen mot korruptionen har helt överskuggats av ett hårdnande klimat för oppositionella röster vilket skrämt slag på både investerare och biståndsgivare. 

Tanzanias president John Magufuli. Foto: Khalfan Said/AP

Nu sällar sig Sverige och Sida till skaran av samarbetspartners som kräver ändring för att fortsätta samarbetet. Biståndsministern befinner sig på en resa i Tanzania och träffade på måndagen såväl presidenten som representanter för den pressade oppositionen. 

– Vi hade ett bra möte med presidenten, vi pratade väldigt mycket om demokrati och mänskliga rättigheter, det var ett långt samtal om det och om utvecklingen i landet som enligt många bedömare innebär ett krympande demokratiskt utrymme både för oppositionen och grupper som värnar demokrati och mänskliga rättigheter, säger Eriksson på telefon från  Dar es Salaam som också är säte för presidentmakten (medan huvudstaden är Dodoma).

– Han försvarar naturligtvis vissa av de här sakerna, men är inom flera områden beredd att medverka i en process där vi kan få förändringar, säger han. 

En av lagarna som enligt Eriksson kan komma att revideras är fjolårets statistiklag som kan ge böter och/eller tre års fängelse för den som publicerar siffror som står i strid med regeringens officiella statistik om sakernas tillstånd. 

– Han var beredd att ändra och se över lagarna och gav Sverige en möjlighet att gå in och få till förändringar, säger Eriksson. 

Efter mötet med Magufuli träffade han representanter för de största oppositionspartierna som nästa år kommer att försöka utmana Magufuli och regeringspartiet CCM om makten – en utmaning som enligt samtliga bedömare är oöverstiglig. 

– De har delvis dåliga erfarenheter sedan valet 2015 och de är oroliga för om det ska bli fria och rimliga möjligheter för oppositionen att driva en valkampanj på ett likvärdigt sätt, så att det blir fria och rättvisa val. Det är en rimlig fråga som vi måste följa upp, säger han. 

Landet har aldrig lyckats genomföra ett reellt maktskifte även om CCM har roterat politiker på presidentposten sedan Julius Nyerere i spåren av hans havererade socialistiska projekt tog ansvar och steg åt sidan i mitten av 1980-talet.  

På Sida pågår en översyn av Tanzaniasamarbetet, för de kommande fem åren, som ska vara klar i september i år. 

Inför resan skickade den svenska regeringen ut ett pressmeddelande där Peter Eriksson säger att man särskilt lyfter ”vikten av biologisk mångfald och tillgången till förnybar energi” i det tanzaniska utvecklingssamarbetet. 

Tanzania har nyss inlett byggandet av en stor vattenkraftsdamm i Stiegler-dalen som ligger i landets största naturreservat Selous i söder. 

Dammen kommer att lägga 1,200 av reservatets totalt 50,000 kvadratkilometer mark under vatten och har mött kritik från naturvänner, medan regeringen hävdar att kraftverkets 2,100 megawatt kommer att fördubbla elektricitetsproduktionen i landet. I nuläget har bara en tredjedel av landets nästan 60 miljoner invånare tillgång till el. Selous har tidigare inte hotats av människors anspråk på mark då tsetseflugan gör området obeboeligt. 

Eriksson medger motvilligt att det i ett sådant läge uppstår en konflikt mellan klimat- och miljömål. 

– Till viss del är det en konflikt mellan klimat och miljö, men framför allt är det en konflikt mellan en stor energisatsning och miljöintressena. Vi tog inte upp ämnet direkt med presidenten men ambassadören hade nyligen ett samtal med honom om de frågorna. De riskerar att förstöra ett världsarvsområde, säger Eriksson och fortsätter:

– Långsiktigt är elproduktion en bra sak från klimatsynpunkt. Men just när man bygger dammar och avskogar stora områden är det negativt.

En stor del av den pågående avskogningen i Afrika söder om Sahara beror inte på skövling för export av timmer utan handlar om en växande befolknings behov av grillkol och ved för matlagning – behov som skulle kunna tillfredsställas genom en elektrifiering av matlagningen. 

Peter Eriksson är medveten om dilemmat och konstaterar att vattenkraft ”inte är den sämsta vägen” även om han är kritisk till att Tanzania går samma väg som Sverige när det gäller utbyggnad av vattenkraft i skyddade naturområden. 

– Vi har en dålig historia där vi byggt ut vattenkraft i nationalparker. Det är min känsla, säger Eriksson som i stället föreslår att Tanzania ska satsa på andra förnybara energiformer:

– Det är faktiskt billigare att satsa på sol och vind och det går att balansera detta, säger han.