Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Sverige kan förlora striden om nationella asylkvoter i EU

Flyktingar lämnar Ungern till fots i september 2015.
Flyktingar lämnar Ungern till fots i september 2015. Foto: Roger Turesson

Slutstriden om EU:s asylpolitik har inletts. Sverige vill fortfarande att alla EU-länder ska ta emot asylsökande, men allt färre migranter och flyktingar lyckas ta sig till EU och stödet för ett system med nationella asylkvoter har försvagats. 

– Vi kan behöva diskutera kompromisser, säger migrationsminister Heléne Fritzon till DN.

Under våren ska EU:s migrationsministrar till slut försöka komma överens om en ny och mer gemensam asylpolitik i EU. 

Motsättningarna finns kvar. Det framkom när EU-ländernas ministrar träffades under ett informellt rådsmöte i Bulgariens huvudstad Sofia på torsdagen, berättar Sveriges migrationsminister Heléne Fritzon.

– Jag känner mig ändå förhoppningsfull. Jag tror att vi kan komma fram till en uppgörelse som alla står bakom under våren, säger Heléne Fritzon. 

I så fall krävs kompromisser. Ungern, Tjeckien och Polen säger fortfarande absolut nej till asylsökande via EU. Sverige står fast vid positionen att alla medlemsländer ska ta emot asylsökande och regeringens ståndpunkt har starkt stöd EU-nämnden i riksdagen. 

För ett år sedan fanns det också brett stöd i EU-kretsen för den svenska linjen, men under hösten argumenterade färre länder öppet för tvingande nationella kvoter. Det är inte längre säkert att det finns en kvalificerad majoritet bakom det förslaget. 

En EU-ambassadör från ett annat land, som DN talat med, hävdar till och med att ”Sverige nu står rätt ensamt, inte ens Tyskland driver tvingande nationella EU-kvoter”. Men det håller migrationsminister Heléne Fritzon inte med om.

– Vi är flera länder som tillsammans driver den frågan, men under hösten har en del länder tystnat och gjort förändringar i sina ståndpunkter, säger Heléne Fritzon.

Har också Tyskland ändrat position?

– Det uppstod ett visst vakuum under hösten på grund av regeringsförhandlingarna i Tyskland. Men här i Sofia har det blivit tydligt att den tyska positionen ligger fast, säger Heléne Fritzon.

Förhandlingarna om EU:s nya asylpolitik handlar egentligen om hela sju EU-lagar som gäller allt från asylprocedur och uppehållstillstånd till återsändande och flyktingars rätt till rättsligt bistånd.  

De hetaste diskussionerna gäller förändringarna av Dublinförordningen, där EU-kommissionens föreslår en permanent solidaritetsmekanism med nationella kvoter som bestäms utifrån bland annat ländernas ekonomi. 

Bulgarien, som är ordförande för rådet under våren 2018, har lovat att försöka få alla EU-länder att ställa sig bakom en överenskommelse.

– Vi kommer inte att kliva av i solidaritetsfrågan. Jag är övertygad om att Europa måste ta gemensamt ansvar. Men det är nog så att vi kommer i ett läge där vi behöver börja diskutera kompromisser, tror Heléne Fritzon. 

Skulle EU-länder som säger nej till att ta emot asylsökande i stället kunna bidra mer ekonomiskt till flyktingmottagningen?

– Det är precis den typen av lösningar som vi måste återkomma till. Om det kommer konkreta förslag måste vi från regeringens sida återkomma till EU-nämnden om hur det svenska mandatet ska se ut.  

EU har nästan stängt flyktvägarna via Turkiet och Libyen och strömmen av flyktingar och migranter har minskat kraftigt. Det sägs underlätta förhandlingarna eftersom behovet av fördelning av asylsökande därmed också är mindre?

– Det är möjligt att det aktuella läget kan föra förhandlingarna framåt. Men det ursprungliga syftet var att vi måste göra det här tillsammans. Inget land i Europa kan klara den situation som vi hade 2015 på egen hand. 

– Vi har också ett ansvar för flyktinglägren runt om Europa. FN rapporterar att det sitter mellan 700.000 och en miljon människor i läger i Libyen, det är också en fråga för Europa. 

Bulgarien som leder vårens förhandlingar har en mycket restriktiv syn i flyktingfrågan och i landets regering sitter högerextrema, främlingsfientliga partier. Hur påverkar det förhandlingarna?

– Bulgarien har varit tydligt med att de här frågorna tas på största allvar. Jag utgår från att man faktiskt menar det, förklarar Heléne Fritzon.

 

EU:s asylpolitik

 Sedan hösten 2016 pågår förhandlingar i rådet om sju lagförslag från EU-kommissionen som innebär att EU:s asylpolitik ska bli mer gemensam. Medlemsländer får varken ha mer generös eller mer restriktiv politik.

 

EU-kommissionen förslår bland annat att Dublinförordningen ändras och att en permanent solidaritetsmekanism införs med nationella kvoter. Asylsökande ska automatiskt skickas till andra EU-länder om antalet människor som söker skydd i ett EU-land överstiger en viss nivå.

 

I dag innebär Dublinförordningen att människor ska ansöka om skydd i "första asylland", alltså i det EU-land dit de först kommer.  

 

I EU-parlamentet har Cecilia Wikström (L) varit ansvarig för förhandlingarna och där hon har lyckats samla en bred majoritet som ställer sig bakom ett nytt kvotsystem. 

 

I rådet, medlemsländernas regeringar, är motsättningarna däremot mycket stora. Under våren har Bulgarien, som är ordförande för rådet i EU under sex månader, ansvar för att slutföra förhandlingarna. Senast i juni ska det finnas en överenskommelse, slog EU-toppmötet i december fast.

 

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.