Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Sverige kan gå med på kompromiss om EU:s asylpolitik

Heléne Fritzon.
Heléne Fritzon. Foto: Erik Simander/TT

Slutstriden om EU:s framtida asylpolitik närmar sig. En kompromiss innebär sannolikt att alla EU-länder inte kommer att tvingas att ta emot asylsökande.  

På torsdagen träffades EU:s migrationsministrar i Bryssel för  att än en gång försöka komma överens om EU:s nya asylpolitik. 

Något beslut om den mest laddade frågan, förändringen av Dublinförordningen som innebär att alla EU-länder ska tvingas ta emot asylsökande, blev det inte den här gången heller. Sveriges migrationsminister Heléne Fritzon hoppas ändå att det ska bli en överenskommelse före sommaren.

– Jag är glad över att Bulgarien, som är ordförande för rådet under våren, har lyckats få igång förhandlingarna. Det är ett framsteg.

Hur långt är Sverige berett att kompromissa när det gäller att alla EU-länder ska ta emot asylsökande?

– Vi har en tydlig ståndpunkt, men Sverige vill också verka för att det blir ett beslut senast i juni. 

Det innebär att Sverige kan gå med på en kompromiss?

– Vi är inte där än, säger Heléne Fritzon. 

Slutet på striden om EU:s asylpolitik närmar sig med andra ord. Förhandlingarna har pågått sedan hösten 2016 och motsättningarna finns kvar. 

Polen, Ungern och flera länder i östra EU säger fortfarande blankt nej till att ta emot asylsökande via EU. Inför valet i Ungern i början av april sägs dessutom positionen i Budapest ha hårdnat ytterligare.

De låsta förhandlingarna om asylpolitiken skapar dålig stämning i EU och påverkar alla andra diskussioner. Senaste i juni ska det finnas en överenskommelse, slog EU-ledarna därför fast vid toppmötet i december. 

Bulgarien, ordförandeland under våren 2018, försöker därför få fram en kompromiss. En särskild expertgrupp har bildats för att försöka få EU-länderna att komma överens. Gruppen kallas ”Friends of the presidency”, ordförandeskapets vänner, och tillsattes i januari.

Diskussionerna i expertgruppen har bland annat handlat om ett kompromissförslag från Estland, som var ordförande för rådet under hösten 2017. 

Det estniska kompromissförslaget innebär att EU-länderna inte ska tvingas ta emot asylsökande, utan frivilligt förmås att bidra till asylmottagningen. Kraven ska sedan skärpas i tre successiva steg om många flyktingar kommer till EU:s yttre gränser.  

I samband med torsdagens rådsmöte i Bryssel träffade Heléne Fritzon sina kollegor från Tjeckien och Finland för möten på tu man hand. Tjeckien hör till vägrarfronten i EU och Finland säger också nej till tvingande EU-regler, men tar emot asylsökande på frivillig grund.  

– Jag tror på samtal och tycker att det är Sveriges ansvar att försöka hitta ingångar till en överenskommelse, förklarar Heléne Fritzon.

Hur gick det, tror du att Tjeckien kan gå med på att ta emot asylsökande?

– Vi talade inte om frågan på det sättet, men det var ett bra samtal. Min bedömning är att Tjeckien hör till de länder som vill vara EU-medlem fullt ut, och då ökar trycket på att landet tar ansvar i den här frågan, hoppas Heléne Fritzon.

 

Fakta EU:s asylpolitik

 

Sedan hösten 2016 pågår förhandlingar i rådet, EU-ländernas migrationsministrar, om sju lagförslag som innebär att EU:s asylpolitik ska bli mer gemensam.

 

EU-kommissionen förslår bland annat att Dublinförordningen ändras och att en permanent solidaritetsmekanism införs med nationella kvoter för asylsökande. 

 

Nyheten är att asylsökande som kommer till ett land som ligger vid EU:s yttre gräns mer eller mindre automatiskt ska skickas till andra EU-länder om antalet människor som söker skydd överstiger en viss nivå.

 

Förslaget skulle leda till en stor förändring jämfört med den nuvarande system, där Dublinförordningen innebär att människor ska ansöka om skydd i "första asylland", alltså i det EU-land de först kommer till.  

 

I EU-parlamentet har Cecilia Wikström (L) varit ansvarig för förhandlingarna och där hon har lyckats samla en bred majoritet som ställer sig bakom ett nytt kvotsystem. 

 

I rådet, medlemsländernas regeringar, är motsättningarna däremot mycket stora. Under våren har Bulgarien, som är ordförande för rådet i EU under sex månader, ansvar för att slutföra förhandlingarna. Senast i juni ska det finnas en överenskommelse, slog EU-toppmötet i december fast.

 

 

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.