Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-09 04:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/sverige-sticker-ut-nar-hela-europa-infor-tvangsatgarder/

Världen

Sverige sticker ut när hela Europa inför tvångsåtgärder

Människor sitter i solen på tisdagen i Kreuzberg i Berlin - två och två. I Tyskland får en folksamling bara bestå av två personer.
Människor sitter i solen på tisdagen i Kreuzberg i Berlin - två och två. I Tyskland får en folksamling bara bestå av två personer. Foto: David Gannon/AFP

I pandemins spår förbjuder allt fler europeiska länder folksamlingar större än några få personer. Regeringar tar till åtgärder som normalt bara används i krig och i diktaturer – med militär på gatorna och hårda straff för dem som bryter reglerna.

Men Sverige går sin egen väg.

I Sverige har debatten de senaste dagarna bland annat handlat om after ski-festande och på tisdagen förbjöds allt annat än bordsservering på restauranger. Här finns en begränsning för folksamlingar på 500 personer.

Det är en siffra som sticker ut i Europa i dag.

I söder, i de hårdast drabbade länderna Italien och Spanien, råder i princip utegångsförbud. Även i länder som Frankrike och Grekland får människor bara röra sig ute för att handla mat eller besöka läkare, och då bara mot uppvisande av id-kort och särskilda ifyllda blanketter.

Längre norrut finns ett bälte av länder med marginellt mindre strikta regler. I Österrike, Schweiz, Belgien, liksom i de flesta länder på Balkan, får bara några få människor mötas utomhus. Detsamma gäller Danmark, och häromdagen meddelade Tysklands förbundskansler Angela Merkel en ny gräns för folksamlingar på högst två personer.

Tills nyligen hade Sverige sällskap av bland annat Nederländerna och Storbritannien i en grupp länder som valde en annan strategi mot coronaviruset, en strategi som byggde på frivillighet och ”sunt förnuft”.

Men på måndagen bytte även dessa två länder fot.

Premiärminister Boris Johnson, som så sent som i fredags motsatte sig hårda begränsningar, framträdde i ett tal från Downing Street och meddelade att maxantalet för folksamlingar nu är två personer

– I kväll måste jag ge det brittiska folket en mycket enkel instruktion: ni måste stanna hemma. Om ni inte följer reglerna kommer polisen att ha möjlighet att dela ut böter och skingra folksamlingar.

Ungefär samtidigt kom budskapet från Nederländernas premiärminister Mark Rutte att gränsen för folksamlingar sänks från 100 till maximalt tre personer.

Det var ingen slump att Boris Johnson nämnde polis och böter.

Premiärminister Boris Johnson
Premiärminister Boris Johnson Foto: Andrew Parsons/eyevine

Snarare en signal om att han – precis som ledare i södra och östra Europa – har dragit slutsatsen att frivillighet och rekommendationer inte fungerar om man ska få folk att verkligen begränsa kontakter med andra.

I brittiska medier gör många nu analysen att Johnson, som instinktivt är emot frihetsbegränsningar, har tagit intryck av råd från sin hälsominister. Men också att han har sett bilder från hur tusentals britter trotsade rekommendationer att inte samlas i stora mängder under den gångna helgen.

Han har säkert också noterat att efter hans besked i fredags att alla pubar skulle stänga – då passade många tusen invånare på att ta sig en sista blöt utekväll.

Tvång håller alltså på att vinna kampen mot frivillighet.

Det började redan med de strikta restriktionerna i Italien sedan det i mitten av februari stod klart att coronaviruset hade fått fäste i Codogno, en liten stad i Lombardiet. Staden isolerades från omvärlden med poliskontroller vid infarterna. Ett par veckor senare försattes hela landet i karantän.

Det var i den lilla staden Codogno i Lombardiet coronaviruset först fick fäste i Italien.
Det var i den lilla staden Codogno i Lombardiet coronaviruset först fick fäste i Italien. Foto: IPA/Sipa

I lördags meddelade premiärminister Giuseppe Conte att ”all icke nödvändig produktion” stoppas i Italien. Det är en helt unik åtgärd i fredstid i något europeiskt land.

I Spanien sätter polisen in nya metoder för att övervaka medborgarna. Videor som cirkulerar i medier visar hur en drönare hovrar över Retiroparken alldeles intill Pradomuseet i Madrid, läxar upp besökare som trotsar utegångsförbudet och uppmanar alla att gå hem.

I Spanien, precis som i Italien, patrullerar uniformerad militär på gatorna för att se till att reglerna följs. I länder som under 1900-talet styrdes av totalitära regimer är detta något oerhört.

Men tvångsåtgärder – om än mindre ingripande – förekommer på många håll.

I Norge införde regeringen hytteforbud, stopp för folk att övernatta i sina fritidshus utanför storstäderna för att inte belasta sjukvården i småkommuner. Brott mot regeln straffas med böter eller fängelse.

Läs mer: Världens vägval inför coronahotet: Italien eller Sydkorea 

I Danmark klubbade folketinget en lag som ger myndigheter befogenhet att gå in i privatbostäder för att tvinga folk att testa sig, eller kontrollera att karantänregler följs.

Också i många länder i det forna östblocket, med erfarenhet av auktoritära regimer, har hårda åtgärder satts in. Det handlar i många fall om länder där smittan ännu inte tycks ha fått stor spridning.

Viktor Orbán
Viktor Orbán Foto: Tamas Kovacs/AP

I Ungern försöker premiärminister Viktor Orbán driva igenom en lag som ger honom makt att styra landet med dekret på obestämd tid. Regeringen föreslår samtidigt fängelsestraff på upp till fem år för journalister som ”sprider falsk information” om coronasmittan.

Läs mer: Svår anpassning för barnfamiljer när Frankrike inför utegångsförbud 

I Serbien infördes häromdagen utegångsförbud mellan klockan 17 och 05. President Aleksandar Vucic motiverade åtgärden som nödvändig för att stoppa smittan och varnade för vad som kan hända om folk inte lyder.

– Tvinga mig inte att införa utegångsförbud dygnet runt. Ingen i världen har gjort det, men jag gör det om det behövs.

En auktoritär president som Vucic är möjligen nöjd över chansen att öka sin makt. Men hans frustration över att många medborgare inte följer rekommendationer delas av kolleger i länder som Frankrike och Storbritannien.

Boris Johnson klagade redan i söndags – dagen innan de nya reglerna infördes – över att vissa britter ”inte gör det lätt för oss eftersom de samlas på sätt som sprider sjukdomen”.

Och den franske presidenten Emmanuel Macron vädjade på samma sätt i ett tv-tal den 12 mars till fransmännens känsla av solidarietet, och sa att han räknade med deras ”individuella och kollektiva disciplin”. Fyra dagar senare var han tillbaka i tv-rutan, synbart besviken.

– Inte nog med att ni inte skyddar er själva. Ni skyddar inte andra, sa Macron.

Dagen efter infördes nya, strikta tvångsåtgärder.