Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Sveriges EU-avgift kan höjas med 15 miljarder

Foto: Olivier Matthys/AP

Sveriges EU-avgift kan höjas med hela 40 ­procent, motsvarande 15 miljarder kronor,­ i EU:s kommande långtidsbudget.

Nästan alla andra av unionens länder är för att öka ut­gifterna medan Sverige säger blankt nej – något som Moderaterna och Social­demokraterna är ovanligt överens om.

I morgon, onsdag, lägger EU-kommissionen fram ett förslag till ny långtidsbudget för EU.

Budgetförhandlingarna kommer att bli ovanligt komplicerade, också för Sverige. Enligt statsminister Stefan Löfven kan Sveriges EU-avgift höjas med upp till 40 procent

EU-kommissionen anser att det finns flera skäl för att EU:s budget måste öka.

När Storbritannien lämnar EU uppstår för det första ett budgethål som kommissionen till hälften vill fylla genom att Sverige och andra EU-länder betalar mer.

När Storbritannien lämnar EU föreslår kommissionen också att de så kallade ”rabatterna på rabatten” ska strykas, vilket leder till högre avgift för Sverige.  

Systemet med rabatter är en följd av att Storbritanniens tidigare premiärminister Margaret Thatcher drev igenom en särskild EU-rabatt. Under senare år har länder som betalar hög EU-avgift kompenserats för det, men nu ska alltså alla rabatter bort.

Dessutom anser kommissionen att EU behöver en större budget för att klara nya uppgifter som till exempel stärkt gränskontroll, mer gemensam asylmottagning och försvarssamarbete.

EU:s budget borde därför höjas från dagens nivå på motsvarande 1 procent av EU-ländernas BNI, bruttonationalinkomst, till mellan 1,1 och 1,2 procent, hävdade kommissionen redan i februari.

Exakt belopp presenteras på onsdagen. 

Sverige håller inte med. Rege­ringen anser att EU-budgeten inte ska öka alls och kräver ett fortsatt budgettak på 1 procent av BNI.  Det brittiska budgethålet och ökade satsningar på bland annat forskning och klimatpolitik kan finansieras genom att jordbruks – och regionalstöden dras ned och delvis finansieras nationellt, hävdar regeringen. 

Om Sveriges EU-avgift ökar med 40 procent skulle det få kännbara följder för den svenska statens ­finanser.

2018 års avgift är knappt 40 miljarder kronor brutto. En 40-procentig ökning skulle innebära att EU-avgiften landar på omkring 55 miljarder kronor, vilket ungefär motsvarar kostnaden för hela det svenska försvaret och Sveriges krisberedskap. Nettoavgiften blir lägre, eftersom Sverige får tillbaka EU-bidrag till jordbruk och annat.

De tuffa budgetförhandlingarna i EU kommer att pågå hela hösten, antagligen längre, och blir därmed en av de första och viktigaste upp­gifterna för den regering som till­träder efter valet i höst. Det handlar om en central EU-fråga för Sverige.

Trots det kommer EU-avgiften inte att bli en stor valfråga. I riksdagen finns redan en sällsynt stor enighet. 

– Vi delar regeringens budgetrestriktiva inställning, säger Karin Enström, som är Moderaternas ­ledamot i EU-nämnden.

– För oss är det viktigt att vi inte betalar mer till EU än i dag, men vi vill också frigöra pengar från främst jordbruket och sammanhållningsfonderna för att kunna satsa mer på till exempel yttre säkerhet och konkurrenskraft. Vi säger också nej till förslag på nya EU-skatter.

Vad blir konsekvenserna för ­Sverige om EU-avgiften ökar med upp till 40 procent?

– I så fall försvinner hela reformutrymmet för Sveriges kommande regering. Det blir ett mycket beskt piller att svälja. Risken är också att EU-skepticismen ökar i Sverige. Vi ska inte ta ut allt negativt i förskott, men det är mycket viktigt att Sverige klarar sig bra i de kommande förhandlingarna. 

Sverige hör till en liten minoritet i EU. Tyskland, Frankrike och en lång rad andra stater anser att EU behöver en större budget?

– Ja, det blir tuffa förhandlingar. Men vi har en bred samsyn kring de ingångsvärden som Sverige bör stå för i förhandlingarna, hävdar Karin Enström.

I den här frågan är alltså Social­demokraterna och Moderaterna överens. EU-kritiska Vänsterpartiet står också bakom regeringen.

– Vi tycker att regeringen har intagit en rimlig hållning i den här frågan. Den ligger också väldigt nära den linje som Vänsterpartiet har drivit under lång tid, säger Håkan Svenneling, som företräder Vänsterpartiet i den särskilda grupp som kallas ”lilla EU-nämnden” och som har bildats i riksdagen för att följa förhandlingar om EU-budgeten. 

Varför vill ni ha oförändrad – inte minskad – EU-budget?

– I den här frågan finns stor enhet mellan partierna i Sverige. Sverige kommer att hamna i konflikt med andra EU-länder, till exempel Frankrike, och med EU-kommissionen, som inte lyssnar på oss. Då är det viktigt att vi håller ihop, anser Håkan Svenneling. 

I riksdagen är det hittills bara Liberalerna som tycker att Sverige måste kunna gå med på en ökad EU-budget – och därmed högre svensk avgift.   

– Ja, vi går ut med hög svans­föring. Vi hävdar att EU:s nuvarande budgettak på 1 procent av BNI inte kan vara heligt, förklarar Tina Acketoft som är Liberalernas ledamot i EU-nämnden.

Lockar det budskapet väljarna i Sverige, tror du?

– Liberalerna vill också dra ned på onödiga EU-utgifter och göra omprioriteringar i EU-budgeten, men framför allt är vi varma EU-anhängare. Det som är heligt för oss är att EU-samarbetet fungerar väl, inte att hålla budgettaket på exakt 1 procent. Dessutom vet vi redan att flertalet övriga EU-länder vill öka EU-budgeten och att Sverige därför måste vara berett att kompromissa, säger Tina Acketoft.

 

 

Fakta.Sveriges EU-avgift

EU:s verksamhet finansieras i ­huvudsak av medlemsländerna som betalar årliga avgifter. EU har också så kallat egna medel som främst består av tull- och socker­avgifter. EU-länderna får ett ”återflöde” i form av EU-bidrag till jordbruket och regionstöd i olika former.

EU-länder som betalar mer i avgift än vad som kommer tillbaka i form av bidrag kallas nettobidragsgivare.

Sverige hör till nettobidragsgivarna.

2018 års svenska EU-avgift är enligt statens budget 39,5 miljarder kronor, det så kallade återflödet av jordbruksbidrag och annat uppgår till 12,9 miljarder kronor och netto­avgiften är alltså 26,6 miljarder kronor.

 

Fakta.EU:s budget

Ramarna för EU:s budget läggs fast för flera år framåt. Den nuvarande långtidsbudgeten sträcker sig mellan 2014 och 2020. Bidragen till jordbruket och regionerna, i Sverige kommuner och landsting, står för knappt 80 procent av utgifterna i EU:s budget. Jordbrukets andel har minskat något under senare år, men de så kallade sammanhållnings­fonderna till regionerna ökat.

EU-kommissionen lägger fram sitt förslag till ny långtidsbudget den 2 maj. Därefter inleds förhandlingarna mellan medlemsländerna som ­väntas pågå minst fram till års­skiftet, antagligen längre.

Förhandlingarna blir ovanligt ­komplicerade. EU-kommissionen väntas bland annat föreslå att ­EU-länder som inte följer EU:s grundläggande värden, som till exempel rätts­statens principer, ska få mindre bidrag, vilket kommer att uppröra Polen och andra länder i östra EU.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.