Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Tiotusentals kvinnor tågade mot Bolsonaro

En historisk kvinnorörelse sprids över Brasilien för att visa sitt motstånd mot den högerradikale kandidaten Jair Bolsonaro som leder inför det brasilianska presidentvalet på söndag. En av landets största demonstrationer hölls i Rio de Janeiro, där många också visade sitt stöd för Bolsonaro.

– Han är en kvinnofientlig, rasistisk, homofob som tillhör dåtiden. Vi är här för att demonstrera för Brasiliens framtid, säger skådespelerskan Rebeca Jamir, 27.

Hon och hennes mamma har samlats med tiotusentals kvinnor och män på torget Cinelândia i Rio de Janeiro för att visa sitt missnöje med den före detta yrkesmilitären.

– Bolsonaro vill att kvinnan ska tillbaka i köket. Det vill inte vi, säger Rebeca Jamir.

Rebeca Jamir och hennes mamma Edinalda Santiago.
Rebeca Jamir och hennes mamma Edinalda Santiago. Foto: Henrik Brandao Jönsson

Det är första gången hon och hennes mamma deltar vid en demonstration.

– Vi accepterar inte en presidentkandidat som uttrycker sig så nedsättande mot kvinnor, säger hennes mamma Edinalda Santiago, 58.

Jair Bolsonaro kallar inte bara kvinnor för ”slampor” utan har också sagt till den före detta ministern för mänskliga rättigheter, Maria do Rosário, att hon inte förtjänar att bli våldtagen av honom ”för att hon är så ful”. Han har även hävdat att anledningen till att han fick en dotter, efter fyra söner, berodde på att hans spermier blivit mattare. Under sin kampanj har han propagerat för att kvinnor inte ska få samma lön som män, eftersom kvinnor kan bli gravida och han anklagas också för att ha mordhotat sin ex-fru som tvingades fly till Norge för att ansöka om politisk asyl.

– Inte han! Inte han! Inte han! skriker kören av tiotusentals kvinnor.

De dansar i takt och får stämningen att likna ett glatt karnevalståg. Många spelar samba, går på styltor och har målat sig med hashtaggen #EleNão – inte han – som trendar på Twitter som Brasiliens mest populära hashtag just nu. Vad som skiljer demonstrationen mot andra politiska protester i Brasilien är att den samlar anhängare från nästan alla politiska läger, från vänster till höger.

– Brasilien löper risk att välja en före detta yrkesmilitär som hyllar diktaturen. Detta val handlar inte om politiska partier utan om att nationens överlevnad, säger Marta Vasconcellos, universitetslärare.

Foto: Dado Galdieri

Hon går i täten på demonstrationståget.

– Bolsonaro ger sig inte bara på kvinnor utan uttrycker även hot mot svarta och urfolk. Han kallar de lata och tjocka. Brasilien kan inte styras av en sådan person, säger hon.

Brasiliens befolkning består av 53 procent kvinnor och deras röst kommer att bli avgörande vid söndagens val. Enligt opinionsmätningar vägrar majoriteten av landets kvinnor att rösta på Bolsonaro och har bildat den slutna Facebookgruppen Mulheres contra Bolsonaro, kvinnor mot Bolsonaro, som på bara några veckor fått över tre miljoner medlemmar. Lördagens manifestation ägde rum i 62 brasilianska städer och 66 städer världen över, bland annat i Stockholm , Göteborg och Malmö. Totalt samlades över hundratusen demonstranter, vilket gör manifestationen historisk. Aldrig förr har en folklig demonstration, arrangerad av kvinnor, varit större i Brasilien.

Polariseringen mellan de som är för och de som är mot Bolsonaro har gjort att många av de viktiga frågor som Brasilien behöver prata om inte diskuteras över huvud taget. Presidentvalet har blivit ett val mellan att återgå till ett auktoritärt styre eller att rösta på den kandidat som har störst chans att vinna över Bolsonaro. Han har just nu 28 procent av rösterna medan arbetarpartiets kandidat, den före detta borgmästaren i São Paulo, Fernando Haddad, har 22 procent. Ingen av de övriga kandidaterna når över 15 procent.

– Vi går mot en aggressiv polarisering av landet, säger statsvetaren Mauricio Santoro, vid UFRJ, det federala universitetet i Rio de Janeiro.

De senaste två åren har den brasilianska ekonomin minskat med 10 procent och arbetslösheten stigit till 12 procent. Det har lett till att våldet ökat och många av dem som tänker rösta på Bolsonaro gör det för att de tror att han, som före detta militär, ska skapa ordning och reda i landet.

– Under hans 27 år som parlamentariker i kongressen har han inte gjort ett dugg för att öka säkerhet, menar statsvetaren.

Foto: Dado Galdieri

Vid strandpromenaden i Copacabana har knappt ett tusental väljare som tror på Bolsonaros budskap om säkerhet samlats.

– Vi behöver en hårding som kan ta tag i problemen, säger Veronica Braem, 43.

Hon hetsar mot vänstern och menar att de ligger bakom det knivdåd som skadade Bolsonaro för tre veckor sedan.

– Vi vill inte ha några kommunister i vårt land!

Bredvid henne står hennes tio år äldre man och ler stolt.

– Medier säger att kvinnor inte gillar Bolsonaro. Det gör de visst, säger hennes man, Ricardo Braem, och pekar på sin fru.

Paret har klätt sig i kamouflerade militär t-shirts.

– Det är mest på skoj. Vi är inga militärer, säger Ricardo Braem.

Han har tidigare röstat på landets mest populära politiker, Lula da Silva (som inte får ställa upp i valet på grund av att han sitter i fängelse), och hans efterträdare Dilma Rousseff.

– Jag gav dem en chans, men jag är besviken. De fick inte ordning på landet.

Från en lastbil fylld av högtalare ljuder den brasilianska nationalsången. Bolsonaros anhängare ställer sig i givakt med handen för bröstet. De flesta är klädda i det brasilianska landslagets tröja och sjunger högt.

– Vår flagga ska aldrig bli röd, skriker Maria-Inês Medeiros.

Hon arbetar som städerska och växte upp under militärdiktaturen som varade mellan 1964 och 1985.

– Den var inte så dålig som alla säger. Vi kunde leka på gatan. Det fanns inga kriminella. Nu är det de kriminella som styr. Vi hederligare medborgare har blivit instängda i våra hem.

Hon menar att medier är orättvis mot Bolsonaro.

– De framställer honom som kvinnofientlig, men det enda han vill är att värna familjen. Han vill inte att någon ska växa upp och bli kriminell.

Högtalaranläggningen sprakar till och en kvinna uppmanar anhängarna att be tillsammans med henne. Hon knäpper händerna och lutar sig fram mot mikrofonen.

– Vår fader, du som är i himlen. Helgat vara ditt namn. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske.

Bolsonaro har varit skicklig i sin kampanj att bland nationalism och religion med det utbredda missnöjet mot den dåliga ekonomin och bristen på säkerhet. En annan anledning till att han lockat till sig fler väljare är att han förespråkar vapeninnehav för alla medborgare.

– De säger att militärdiktaturen var hemsk. Jag säger att leva under de kriminellas diktatur är värre, säger cancerläkaren Arildo Rabelo.

Han står på lastbilen tak och stoltserar med Bolsonaros mest kända symbol – en AK-4 i papp.

– Folk vill ha en chans att försvara sig. Det är inte mer än en mänsklig rättighet, säger han.

Cancerläkaren tar tag i lastbilens mikrofon och blickar ut över stranden i Copacabana.

– Jag har nyss fått en glädjande nyhet. Vår kandidat har skrivits ut från sjukhuset. Han är på väg hem till sin familj nu.

Ett jubel bryter ut på strandpromenaden.

Läs också: Bolsonaro vill att militären tar över skolorna i Brasilien 

Fakta.Presidentval på söndag

Enligt en undersökning väntas 37 procent män och 21 procent kvinnor rösta på den 63-årige Jair Bolsonaro på söndag. Det är tillräckligt för att ta honom till den andra valomgången den 28 oktober då han väntas ställas mot arbetarpartiets Fernando Haddad.

På grund av sina hätska och hetsande uttalanden brukar Jair Bolsonaro liknas med USA:s president Donald Trump, men hans budskap är mera hårdföra. Bolsonaro har bland annat kritiserat befälen under militärdiktaturen för att de endast torterade vänsteranhängarna. Han menar att militären borde ha avrättat dem.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.