Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Naivt att tro att Nordkorea är berett att ge upp sina kärnvapen

Donald Trump och Kim Jong-Un.
Donald Trump och Kim Jong-Un. Foto: Saul Loeb / AFP

USA:s president Donald Trump har sagt ja till att träffa Nordkoreas ledare Kim Jong-Un i maj. Mötet ses redan som historiskt – ett mirakel, enligt Sydkoreas president. Efter fjolårets skrämmande krigshot har avspänningen skett i en hisnande fart, men det vore naivt att tro att Nordkorea är berett att ge upp sina kärnvapen.

God kväll!

Så vardagligt inledde Sydkoreas säkerhetsrådgivare sitt uttalande i Vita huset i torsdags kväll efter mötet med Donald Trump. 

Han hade förmedlat budskapet till den amerikanske presidenten som han burit med sig från en brett leende Kim Jong-Un i Pyongyang tidigare i veckan.

Den sydkoreanska budbäraren sammanfattade, enligt en utskrift som spridits:

Kim Jong-Un säger att han åtar sig att avveckla kärnvapnen. Kim lovar att Nordkorea ska avstå från vidare kärnvapenprov och missiluppskjutningar. Han förstår att de återkommande militärövningarna mellan Sydkorea och USA måste fortsätta. Han uttryckte en längtan efter att träffa president Trump så snart som möjligt. 

Det var när sändebudet Chung Eui-Yong berättade hur Donald Trump hade reagerat på informationen som nyheten om det historiska mötet var en realitet. 

I maj, sa Trump, kan han möta Kim Jong-Un för att uppnå en permanent avveckling av kärnvapen.

Så enkelt blir det inte, men bara det faktum att de planerade toppmötena nu står som spön i backen – först Nordkorea och Sydkorea i april och därefter Kim och Trump i maj – är en stor succé för diplomatin.

Den häpnadsväckande islossningen är en framgång för alla de närmast inblandade ledarna. 

Nordkorea har i 15 år sökt förhandlingar på tu man hand med USA, men har aldrig fått chansen. Landet har inte ansetts som ett tillräckligt stort hot. Nu kan Kim Jong-Un inför sitt eget folk visa att han är så betydelsefull att han får träffa USA:s president.

Donald Trump kan och kommer att ta åt sig äran av att ha varit så hotfull och bestämd att Nordkorea tvingats lova att avveckla sina kärnvapen. Han har som ingen tidigare amerikansk president satt skräck i nordkoreanerna.

Moon Jae-In, den sydkoreanske presidenten, är arkitekten bakom avspänningen och en Nobelpriskandidat om planerna lyckas och avspänningen blir permanent.   

Däremot är det en smula anmärkningsvärt att några av de detaljer i utfästelserna som Kim Jong-Un påstås ha gjort i början av veckan tycks ha försvunnit redan på vägen till Vita huset. 

Vad den nordkoreanske envåldshärskaren, enligt de första uppgifterna, sa var inte att han ska avveckla kärnvapnen. Bara att han är redo att diskutera saken. Och att det kan ske under förutsättning att det militära hotet mot Nordkorea elimineras och säkerheten för ledningen (honom själv) garanteras. 

Vad det betyder i praktiken är oklart. Men det kan innebära ett senare nordkoreanskt krav på USA att dra tillbaka 28.000 soldater och kärnvapenparaplyet som skyddar Sydkorea.

Det hette också i Vita huset att Kim lovar att Nordkorea ska avstå från kärnvapenprov och missiltester. Utan att detaljen från tidigare i veckan officiellt nämndes, nämligen att löftet gäller så länge samtal pågår mellan USA och Nordkorea.

Det är i tusen detaljer som avgörandet sker om det löftesrika mötet ska utvecklas till en historisk milstolpe eller bli en upprepning av tidigare misslyckade försök.

Vad Donald Trump vill är inte att tvivla på: att tvinga nationen, vars ledare han kallat ”Raketmannen”, att överge sina kärnvapen. 

Vad Kim Jong-Un försöker få ut försöker nu omvärlden att förstå. 

Bakom det breda grinet på bilderna när han träffade den sydkoreanska delegationen och öppnade vägen för samtal med Trump kan finnas både självförtroende och desperation.

Kraftig oro för att de internationella sanktionerna mot hans land slagit så hårt att han måste hitta ett sätt att komma ur greppet. Han jobbar nu därför på högvarv för att få till lättnader i sanktionerna så snabbt som möjligt. Det finns handelsstatistik som pekar mot att Nordkorea förra året tvingades använda en stor del av valutareserven för att kunna fortsätta importera varor från Kina.

En annan farhåga har varit den oberäknelige presidenten i Vita huset och att han menade allvar med sina hot om att ge Nordkorea ”en blodig näsa” – en riktad räd mot kärnvapentillverkningen som skulle chocka Kim Jong-Un. Enligt nordkoreanska medier skulle risken för en sådan attack ha ökat från slutet av mars.

Båda dessa orsaker kan ha bidragit till Kims beslut att det nu är dags att räcka ut handen och försöka få till ett möte med Trump. 

Men det är även med viss säkerhet i sinnet han kan göra sig redo att möta den amerikanske presidenten. Säkerhet för att Kim Jong-Un hävdat att Nordkorea ”slutligen genomfört det stora historiska målet att fullborda statens nukleära styrka”. Uttalandet skedde efter det senaste missiltestet i slutet av november.

Den snabba utvecklingen har gett Nordkorea ett nytt förhandlingsläge. Kim anser, i alla fall utåt, att Nordkorea redan är en fullvärdig kärnvapenstat. 

Vad mötet mellan Trump och Kim sägs ska handla om är just bara att mötas, inga förhandlingar. De tusen detaljerna behöver sedan formuleras för att diskussionerna ska leda till en varaktig lösning på Koreahalvön. Erfarenheten säger också att planerade samtal där Nordkorea är en part kan bryta ihop över en natt. Ändå lär det ligga i den nordkoreanska ledningens intresse att dra ut på den här fasen länge. 

Dels menar internationella experter att landet inte behöver göra nya robotuppskjutningar för att kunna fortsätta anrika uran och tillverka kärnvapen. Sista handen kan läggas vid utvecklingen av missilerna utan att nya provskjutningar behövs.

Omvärlden kommer heller knappast att gå med på att lätta på sanktionerna i första taget. Om det ska ske behöver Kim Jong-Un tid för att övertyga om uppriktigheten i att skrota kärnvapnen.

Och till slut pekar all tidigare nordkoreansk logik mot att landet över huvud taget inte överväger att ge upp sina kärnvapen. Varför skulle ledningen förhandla bort vapnet som till slut gett den chansen att träffa USA:s president? Och som så länge ansetts som förutsättningen för att regimen Kim lugnt ska kunna sitta kvar vid makten.

Läs mer: ”Väldigt viktigt – inte någon dokusåpa”

Läs mer: ”Trump tror att han skrämt Nordkorea till samtal”

Läs mer: ”Oväntat besök garanterar ingen fred”

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.