Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Trion som avgör Kavanaughs öde i USA-senaten

Demonstranter i Brooklyn, New York, kräver att Kavanaughs nomineringsprocess stoppas.
Demonstranter i Brooklyn, New York, kräver att Kavanaughs nomineringsprocess stoppas. Foto: Spencer Platt/AFP

Redan på fredag och lördag väntas USA-senatens 100 ledamöter rösta om Brett Kavanaugh, den sexövergreppsanklagade domaren som president Trump nominerat till Högsta domstolen.

I praktiken avgörs frågan av tre senatorer – Susan Collins, Jeff Flake och Lisa Murkowski.

I en tid av ökad polarisering faller strålkastarljuset för ovanlighetens skull på tre politiker i mitten.

De republikanska senatorerna Susan Collins från Maine, Jeff Flake från Arizona och Lisa Murkowski från Alaska är alla kända för att söka samarbete med Demokraterna. Ingen av dem röstade på Donald Trump i presidentvalet 2016.

Nu kommer de att avgöra den mest infekterade frågan på flera år i USA-kongressen – den om tillsättningen av Brett Kavanaugh som en av nio domare i landets Högsta domstol.

FBI-utredningen om Kavanaugh och uppgifterna om sexövergrepp, särskilt uppgifterna om ett våldtäktsförsök i början av 1980-talet mot Christine Blasey Ford, är nu klar. Den kommer under torsdagen att finnas tillgänglig för alla senatorer i ett säkerhetsrum i källaren till Kapitolium, kongressbyggnaden i Washington.

Endast ett enda fysiskt exemplar finns av rapporten, och senatorerna kommer att turas om att läsa den i grupp under entimmespass med början klockan åtta på morgonen.

Senatens majoritetsledare Mitch McConnell har redan begärt en föromröstning om Kavanaugh – en så kallad cloture vote som avslutar debatten – till fredagen. Om den som väntat går igenom kan den slutliga omröstningen hållas tidigast lördag kväll amerikansk östkusttid.

Republikanerna har en knapp majoritet i senaten, med 51 mandat mot demokraternas 49. Det innebär att om två republikaner röstar nej till Kavanaugh så faller hans nominering (förutsatt att samtliga demokrater också röstar nej). Vid 50–50 – men bara då – kommer vicepresident Mike Pence att rösta och med sin utslagsröst avgöra till Republikanernas fördel.

Alltså: det räcker att två av ”de tres gäng” röstar nej. Vilket mycket väl kan hända.

Susan Collins betraktas som senatens mest liberala republikan.
Susan Collins betraktas som senatens mest liberala republikan. Foto: Drew Angerer/Getty

Susan Collins

Delstat: Maine

I senaten sedan 1997, möjligt omval 2020

Collins brukar betraktas som en av de sista av en utrotningshotad art, nämligen moderata republikaner från nordöstra USA.

Hon genom åren tagit många initiativ tillsammans med demokratiska senatorer. Hon är för aborträtten, för hbtq-personers rättigheter och har röstat för förslag om att ge amnesti åt papperslösa invandrare.

Under riksrättsprocessen mot Bill Clinton 1999 var Collins en av bara fem republikaner som röstade för att frikänna den demokratiske presidenten.

Hon hör till dem som av konservativa organisationer ibland får det föraktfulla epitetet ”RINO” – ”Republicans in name only” – och som inte anses som riktiga konservativa. Av vapenlobbyn NRA får hon låga betyget C.

I augusti 2016 gick Collins ut offentligt och förklarade varför hon inte kunde stödja Trump  i presidentvalet.

”Han väljer att håna de svaga och förvärra fördomar genom att attackera etniska och religiösa minoriteter. (…) Trump saknar det temperament, den självdisciplin och det omdöme som krävs hos en president”.

Collins har flera gånger rankats som den republikan som är mest benägen att rösta med Demokraterna. Men trots det, och trots kritiken mot Trump, har hon de senaste två åren blivit mer benägen att följa partipiskan – i 87 procent av partiskiljande omröstningar 2017, jämfört med bara 59 procent under åren 1997–2016.

Släpper Collins igenom Kavanaugh riskerar hon att ses som en svikare av många kvinnor i Maine, en delstat där stödet för aborträtten är mycket starkt.

Jeff Flake är en av Trumps tuffaste kritiker i det republikanska lägret.
Jeff Flake är en av Trumps tuffaste kritiker i det republikanska lägret. Foto: Mary Schwalm/AP

Jeff Flake

Delstat: Arizona

I senaten sedan 2013, söker inte omval i år

Videoklippet från en hiss i Kapitolium har setts av tiotals miljoner världen över. Jeff Flake, på väg till sin plats i juridiska utskottet, konfronteras av två kvinnor som pressar honom om hur han kan godkänna Kavanaugh trots anklagelserna.

”Jag utsattes för sexövergrepp och ingen trodde mig”, sa den ena kvinnan till en generad Flake.

”Det ni gör är att låta någon som faktiskt har begått ett övergrepp sitta i Högsta domstolen”, sa den andra.

Sedan gick Flake till sitt utskott och röstade ja – på villkor att FBI fick snabbutreda anklagelserna mot HD-kandidaten. Hur han själv kommer att rösta i den slutliga omröstningen har han inte avslöjat.

Flake röstade på CIA-agenten Evan McMullin i presidentvalet 2016 och har hört till Trumps mest uttalade kritiker på den republikanska sidan och i ett tal i fjol gick han till frontalattack mot presidenten.

”När nästa generation frågar, varför gjorde ni inget? Varför sa ni inget? Vad säger vi då? Det är nog nu, Mr President, så säger jag i dag.”

Flake har fått applåder för sitt mod att utmana Trump, men samtidigt har hans kritik mest fokuserat på presidentens ohyfsade beteende, slängiga retorik och personliga vendettor, snarare än på det politiska innehållet.

Enligt webbprojektet Fivethirtyeight röstar Flake enligt presidentens linje i 83,6 procent av alla omröstningar.

Ofta försöker Flake ändå att framstå som en politiker som söker samarbete över partigränserna – till exempel när han tillbringade en vecka på en obebodd söderhavsö tillsammans med demokratiske kollegan Martin Heinrich för dokusåpan ”Rival Survival”.

Kritiker till vänster menar att allt sådant bara är skådespeleri. Det är kanske lätt att samarbeta om kokosnötter och hajfiske, svårare att bryta politiska tabun i kongressen. 2017 rankade New York Times Flake som landets fjärde mest konservative senator.

Jeff Flake gör ingen hemlighet av att han funderar på att ställa upp i presidentvalet om två år – så sent som i måndags framträdde han i nyckelstaten New Hampshire. Fallet Kavanaugh kan bli avgörande för hans chanser i ett eventuellt primärval mot Trump.

Lisa Murkowski kritiserade Trump för hans hån mot Christine Blasey Ford.
Lisa Murkowski kritiserade Trump för hans hån mot Christine Blasey Ford. Foto: Jacquelyn Martin/AP

Lisa Murkowski

Delstat: Alaska

I senaten sedan 2002, kommer upp för omval 2022

Murkowski brukar rankas som den näst mest liberala republikanska senatorn efter Susan Collins. De två – som också är senatens mest seniora kvinnliga ledamöter – brukar ofta göra gemensam sak i omröstningar. De är båda för aborträtten och har offentligt sagt att Roe mot Wade, HD-domslutet från 1973 som ger rätt till abort, inte bör ändras.

Trump vann Murkowskis hemstat Alaska med bred marginal 2016 – 14,7 procentenheter över Hillary Clinton – och i vissa frågor som rätten att bära vapen står hon långt till höger. I andra, som hälsovårdsreformer, är hon närmare Demokraterna.

Murkowski har röstat på Trumps linje i 83,6 procent av omröstningarna de senaste åren, men var samtidigt den senator (efter Collins) som oftast röstade med Barack Obama under dennes tid i Vita huset.

Förutom abortfrågan är också frågan om urbefolkningars rättigheter viktig för Murkowski, eftersom många av hennes väljare tillhör Alaskas urbefolkningar. En organisation som representerar 20 procent av Alaskas befolkning tar avstånd från Kavanaugh eftersom han anses ha en negativ inställning till USA:s indiannationer.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.