Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-25 23:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/trump-tvingas-till-sina-forsta-veton-efter-republikanska-avhopp/

Världen

Trump tvingas till sina första veton efter republikanska avhopp

Foto: Saul Loeb/AFP

Republikanernas lojalitet med president Trump är allt mindre självklar. Kongressen ser ut att tvinga presidenten att använda sitt veto i två frågor samma vecka. På torsdagen väntas senaten rösta emot nödläget för att bygga Mexikomuren. Redan samma dag kan det stå klart att kongressen även gått emot Trump om Jemen.

Rätta artikel

USA:s president Donald Trump har hittills aldrig tagit till sitt yttersta legala vapen mot kongressen: vetot. Nu ser det ut att bli aktuellt i två frågor samma vecka, möjligen samma dag, vilket den republikanska senatorn Rand Paul betecknar som ”anmärkningsvärt”.

På onsdagen röstade den republikanskt dominerade senaten med siffrorna 54–46 igenom en resolution som kräver att presidenten inom 30 dagar drar tillbaka all militär personal som befinner sig i eller påverkar Jemen, såvida de inte bekämpar al-Qaida.

Resolutionen ses som en reprimand för Vita husets bleka reaktion mot mordet på den saudiska journalisten Jamal Khashoggi. Mordet orkestrerades av Saudiarabien, som är USA:s närmaste allierade i arabvärlden och djupt involverat i Jemenkriget.

Några timmar före omröstningen förklarade Vita huset att man skulle lägga in sitt veto om resolutionen gick igenom. Dess själva premiss var felaktig, hette det.

Den måste passera representanthuset innan den hamnar på Trumps bord, men enligt bedömare kan det ske redan i dag, torsdag.

På torsdagen ska senaten rösta om en annan resolution, som också är en nagel i ögat på Trump.

Den går ut på att stoppa det nationella nödläge presidenten utlyst för att utan godkännande från kongressen få loss militära pengar för att kunna bygga den utlovade muren mot Mexiko.

Det demokratiskt dominerade representanthuset klubbade igenom resolutionen den 26 februari. Även om många senatorer håller korten tätt mot bröstet in i det sista tyder det mesta på att den får ja även i senaten.

Sent på onsdagen sade den republikanska Louisianasenatorn John Kennedy att det ”står klart” att resolutionen kommer att gå igenom. 

Även för vanligtvis Trumplojala republikaner framstår presidentens beslut om nödläge vid Mexikogränsen som om inte orimligt så besvärande mycket i otakt med konstitutionen.

Det har gjorts försök att lösa frågan utan att gå till omröstning. I tisdags väcktes en strimma av hopp för kluvna republikaner om en uppgörelse med Vita huset. Den gick ut på att Republikanerna skulle rösta ned resolutionen (och därmed godkänna beslutet om nödläge) i utbyte mot att presidenten accepterade att begränsa sin makt att utlysa nationella nödlägen i framtiden.

Men statschefen gillade inte den idén.

– Den här presidenten vill lika lite som någon annan president ge upp makt som erhållits från kongressen tidigare i historien, säger en senator, som vill vara anonym, till   The Hill.

Det finns ett annat alternativ, drivet av de republikanska senatorerna Ted Cruz och Lamar Alexander, som inte handlar om att stoppa nödläget i sig men begränsa presidentens möjligheter att flytta pengar från viktiga delar av försvaret till murbygget.

Det förslaget har dock funnits på bordet en tid utan att uppbåda större entusiasm.

Donald Trump vill gärna framställa det som att republikanerna i kongressen antingen är med honom eller emot honom och därmed med Demokraterna. Men republikanska senatorer som valt att gå emot Vita huset i de här frågorna betonar att det inte i första hand handlar om att fördöma presidenten utan om att dra en lans för konstitutionen.

– Det är anmärkningsvärt att se kongressen kämpa för att rycka tillbaka makt från den verkställande grenen, säger den republikanska Kentuckysenatorn Rand Paul till Politico.

Rand Paul hör till dem som deklarerat att han går emot Trump i båda frågorna.

– Det bör vara kongressen som förklarar krig, och det bör vara kongressen som spenderar pengarna. Jag menar, det är två hörnstenar i konstitutionen, säger Paul.

När presidenten sedan, om det går som väntat, lägger in sina veton har kongressen en sista möjlighet att ta tillbaka initiativet. Men det krävs två tredjedels majoritet för att omintetgöra ett veto. Som läget är i dag finns inte den marginalen.