Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Trumps politik har redan täppt till gränsen

Nogales. Sedan Donald Trump blev president har antalet deporteringar av mexikanska migranter i USA ökat. Varje dag tar ett härbärge i gränsstaden Nogales i Mexiko emot uppemot 120 migranter som USA slängt ut.

– Vi måste bygga ut för att få plats till alla, säger jesuitprästen Sean Carrol.

25-åriga Zaneli Huaxcuatli tar av sig sandaletterna och stoppar de valkiga fötterna i ett ljummet fotbad på härbärget. I fyra dagar vandrade hon genom öknen i norra Mexiko för att ta sig in till USA.

– Gränspolisen tog oss nästan direkt. Vi hann bara vara några timmar i USA, säger hon.

Läs mer: Mexiko: Trump har lovat tiga om muren

Hon vickar på ena stortån med rosa nagellack.

– Det var så nära jag klarade det.

Innan Donald Trump blev president i USA tog det katolska missionscentret i Nogales emot omkring 80 migranter om dagen. De senaste veckorna har härbärget tagit emot 120 om dagen.

– Nu vet jag inte vart jag ska ta vägen, säger Zaneli Huaxcuatli.

Hon kommer från det före detta semesterparadiset Acapulco som de senaste åren blivit en av de farligaste städerna i Mexiko. Drogkarteller strider om marknadsandelar och vanliga familjer kommer ofta i kläm. Att Zaneli Huaxcuatli tog beslutet att passera gränsen till USA beror inte bara på våldet. Hemma hos sin mamma har hon en sju månaders bebis. Barnets pappa har lämnat henne och för att kunna försörja barnet vill hon arbeta i USA där lönerna är tio gånger högre. Hon betalade en människosmugglare 10 000 pesos, cirka 4 300 svenska kronor. Men det verkliga priset blev betydligt högre. I öknen ville smugglaren ha sex med henne.

– Han var hemsk, säger hon och tittar ned på sina tår.

I stället för att få hjälp på andra sidan gränsen stoppades hon av den amerikanska gränsbevakningen som slängde in henne i sin jeep och körde henne till anstalten för migranter som ska deporteras.

– Jag kan paketera gurkor i Mexiko, men lönen är så låg att det knappt går ihop.

Läs mer: Trump framhärdar med muren mot Mexiko

Härbärget Iniciativa Kino i Nogales drivs av jesuitprästen Sean Carrol från Tucson, Arizona, som varje dag kör en och en halv timme till gränsen i Mexiko för att ta hand om de deporterade migranterna. Förra året serverade härbärget 46 815 mål mat till de mexikanska och centralamerikanska migranterna. I år väntar han sig att de kommer att servera över 50 000 mål mat.

– Trump har utökat kategorierna för vilka som kan deporteras direkt, berättar Sean Carrol.

De nya invandringsreglerna från januari innebär bland annat att alla papperslösa som begått ett brott kan deporteras.

Innan Donald Trump blev president tog härbärget som mest mot 80 migranter om dagen. Nu är det upp mot 120 om dagen. Ökningen har fått jesuitprästen från Arizona att leta efter mark att köpa i Nogales för att kunna bygga ett större härbärge. Pengarna kommer från katolska församlingar i USA och Mexiko.

Läs mer: Sanna Torén Björling: Murbygget är inte försvarbart

– Vi förbereder oss för hårdare tider, säger prästen.

Trumps vallöfte om att bygga en mur till Mexiko är på god väg att förverkligas. På nästan 100 mil av den 300 mil långa gränsen finns redan ett slags mur av kraftiga järnbalkar. Sedan tre år tillbaka har de amerikanska myndigheterna bankat ned sju meter höga byggnadsbalkar med tio centimeters mellanrum i marken. Det gör att man kan se in i hemmen på den amerikanska sidan, men inte ta sig genom.

I gränsstaden Nogales delar muren bokstavligen staden i två delar. På ena sidan av stängslet finns amerikanska Nogales i Arizona och på den andra sidan finns mexikanska Nogales. Förr i tiden delades staden av ett symboliskt staket och under karnevalshögtiden tågade karnevalstågen fritt över gränserna.

När jag var liten hade vi ett litet staket här. Vi kunde passera när vi ville. Titta vad vi har nu.

En av de som varje dag hänger vid gränsen är 43-åriga Armando Lopes. Han har bott 27 år i Arizona med sin mexikanska fru och deras fyra barn. För tre månader sedan deporterades han och vet inte vad han ska ta sig till. Enda sättet att umgås med sin familj är att sträcka handen mellan järnbalkarna och känna på sin fru och sina barn.

– Den här muren äter upp mig, säger han.

Myndigheterna deporterade honom för att han inte hade permanent uppehållstillstånd, men hans fru och hans fyra barn är amerikanska medborgare.

– Myndigheterna har sagt att jag inte kan söka uppehållstillstånd när jag är i USA. Jag måste göra det från Mexiko.

Varje dag ringer han sin fru i Tucson för att bestämma tid när de kan ses vid muren. Hon kör dit i sin vita stadsjeep och ofta följer något av barnen med. I början brukade de duka upp lunch och äta tacos vid muren, men på senare tid har reglerna ändrats. Det är inte längre tillåtet att mat passerar muren.

– Det är så löjligt. Detta är det enda sättet vi har att umgås på, säger Lupita Lopes, 42.

I Arizona drev hennes man en målerifirma med nio anställda. Nu måste hon sköta verksamheten själv. Enligt myndigheterna kan det ta över ett år innan de tar beslut i hans fall.

– Om vi vill pussas så får vi sticka in våra ansikten här, säger hon och blir rörd.

Armando tröstar henne med att andra migranter har det ännu värre.

– Många sätts i fängelse. Då kan de inte träffa sina familjer. Vi kan i alla fall umgås här, säger han.

Med på träffen vid muren i dag är Armandos mamma. Hon pratar knappt. Gråter mest. Hon är amerikansk medborgare och kan inte acceptera att myndigheterna splittrat hennes familj.

– När jag var liten hade vi ett litet staket här. Vi kunde passera när vi ville. Titta vad vi har nu, säger Regina Lopes och stirrar på järnbalkarna i marken.

Den nya, striktare gränspolitiken i USA har fått många amerikaner att reagera. Allt fler skänker pengar till organisationer som hjälper migranterna och vid öknen mellan Mexiko och Arizona ställer frivilliga ut vattendunkar till migranterna som gått genom den karga öknen i flera dagar. Ett av initiativen som görs för att sprida kunskap om hur USA:s migrationspolitik slår mot flyktingarna kommer från San Miguel high school i Pittsburgh, Pennsylvania. Flera gånger om året sänder skolan sina elever till gränsen för att studera spanska och träffa deporterade migranter.

– Jag har redan lärt mig mer här på en dag än vad jag gjort på ett år i skolan, säger 16-årige Daniel Connolly.

Många av migranterna flyr gängvåldet i Centralamerika. De är så desperata att de kommer att hitta andra vägar.

I morgon ska kursen med 14 elever vandra i öknen för att känna på vilka strapatser migranterna utsätter sig för att söka efter ett bättre liv.

– Vi ska ställa ut vattendunkar, säger han.

För honom är besöket vid gränsen i Mexiko ett äventyrligt avbrott i studierna. För tusentals migranter är det ett livsfarligt spel på liv och död. Många går vilse i öknen och dör av utmattning i hettan. Ett stort antal av de kvinnliga migranterna våldtas av sina smugglare och männen brukar rånas av Sinaloakartellen som använder öknen för att transportera droger till USA. Att muren nu väntas byggas ut kommer inte att stoppa migrationen, tror journalisten Sergio Garcia i Nogales.

– Många av migranterna flyr gängvåldet i Centralamerika. De är så desperata att de kommer att hitta andra vägar, säger han.

Vi går upp på toppen av en kulle i Nogales och journalisten pekar på ett hus som ligger fem meter från muren.

– Från det huset går det en tunnel under muren. Där smugglas droger och migranter varje natt. Inga murar kan stoppa det flödet, säger Sergio Garcia.

Fakta.

Den 25 januari gav Trump departementet för inrikes säkerhet order om att börja planera och bygga en mur längs gränsen mot Mexiko. Trump vill även öka antalet tull- och gränstjänstemän med 5 000 personer samt tredubbla antalet gränsvakter.

De nya invandringsreglerna från januari innebär bland annat att alla papperslösa som begått ett brott kan deporteras, oavsett brottet. Dessutom finns en skrivning om att Trumpadministrationen ska publicera en lista på Vita husets hemsida en gång i veckan över invandrare som har begått brott i USA.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.