Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Tusentals nya löften om att rädda världshaven

Foto: AP

NEW YORK. På FN:s havskonferens i veckan gjordes över 1.300 frivilliga åtaganden från deltagande länder, lokala myndigheter och företag, i ett gemensamt försök att rädda världshaven.

Klimatminister Isabella Lövin, som tillsammans med Fijis premiärminister var ordförande för havskonferensen, hävdar att konferensen överträffat förväntningarna.

– Det är det intryck jag får från alla jag talat med här. Regeringarna, civilsamhället och näringslivet. Konferensen kom precis i rätt tid, nu när hela världen känner att havens problem är akuta. Nu börjar arbetet på riktigt för att rädda haven, säger Lövin till DN.

Som konkreta framgångar nämner hon flera av de drygt 1.300 frivilliga åtaganden som medlemsländer och företag kommit med under konferensen.

Läs också: Alarmistiskt tonläge präglar havskonferensen

– Ett viktigt åtagande är från Indonesien, som lovar att minska plastskräpet med 70 procent. Ett annat initiativ kommer från de tolv största fiskeföretagen i Norge, Japan, Thailand, som nu sätter gemensamma mål för ansvarsfullt fiske. Sverige kom även med 26 frivilliga åtaganden och vi fick med oss sex länder runt Östersjön för att förbjuda mikroplaster i kosmetika, säger Lövin.

När havskonferensen avslutades på fredagen var FN:s generalförsamling upplyst som ett gigantiskt blått akvarium. Vid ingången till FN-skrapan på Manhattan syntes stora fiskskulpturer som skapats av de miljoner små plastbitar som flyter runt i världshaven. Under konferensen påminde FN:s generalsekretare Antonio Guterres om att det kommer att finnas mer plast än fisk i världshaven år 2050 om vi inte vidtar drastiska åtgärder.

FN:s havskonferens ägde rum under en tid då det globala ledarskapet för klimatpolitken tycks vara på väg att förändras. Efter Donald Trumps kontroversiella besked att lämma Paris-avtalet om klimatpolitiken träder i stället en rad andra länder, som Kina och Indien, samt delstater, borgmästare och lokala myndigheter i USA fram för att ta det klimatpolitiska initiativet. Under havskonferensen kom bland annat delstaten Kalifornien med en rad frivilliga åtaganden. Det var även talande att Kaliforniens guvernör Jerry Brown under veckan fick ett möte med Kinas president Xi Jinping i Peking, något som är ovanligt för amerikanska guvernörer.

– Vi kan ju konstatera att USA inte lämnade något frivilligt åtagande här på konferensen. Däremot har Kalifornien, Oregon och flera andra amerikanska delstater gjort det. Det är ju tydligt att den federala regeringen i USA har isolerat sig i de här frågorna nu, samtidigt som det är så många andra aktörer som hänger med på det här, säger Lövin.

Donald Trump mötte hård kritik från många av konferensens talare. Bolivias president Evo Morales rasade mot Trump i ett uppmärksammat tal, där han kallade USA “det enskilt största hotet mot moder Jord och livet självt”. Trump motiverade sitt beslut att dra sig ur Paris-avtalet med att han bryr sig “mer om invånarna i Pittsburgh än i Paris”, men i veckan fick han en släng av borgmästarna i just Pittsburgh och Paris, som gjorde en gemensam överenskommelse om en rad klimatpolitiska initiativ för storstäder. Enligt Isabella Lövin är en av framstegen med veckans havskonferens att man inleder ett nytt samarbete mellan regeringar, borgmästare, civilsamhälle och näringsliv.

– Det som blivit tydligt här på konferensen är att vi behöver ett globalt medvetande, eftersom planeten är så liten. Många små önationer i Stilla havet hotas nu direkt av klimatförändringarna. Länder som Kiribati och Vanuatu som lever av havet kan tvingas evakueras för att de ligger så lågt över vattnet. Att då prata om överlevnad av vissa industrisamhällen i rika länder, i förhållande till den typen av konkret överlevnad för dessa länder, det resonemanget håller inte längre, säger Lövin.

Nästa havskonferens förväntas äga rum 2020, sannolikt med Kenya och Portugal som värdländer.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.