Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-05 16:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/tydliga-sprickor-inom-nato/

Världen

Tydliga sprickor inom Nato

Donald Trump på Nato-mötet i London. Foto: Canadian Press/REX

LONDON. Natos toppmöte inleddes på tisdagen med att sprickorna inom den västliga försvarsalliansen demonstrerades öppet inför världen. USA:s Donald Trump fördömde den franske presidenten Emmanuel Macron för att ha sagt ”mycket otäcka” saker när han ifrågasatte om USA verkligen stödjer alliansen. 

Så småningom träffades de två ledarna på tu man hand, och då var tonläget mer försonligt. Trump berömde till och med Macron, som dock stod fast vid sin kritik mot att USA utan förvarning till sina västallierade drog tillbaka sina militärer från norra Syrien. 

Det var denna USA-reträtt som gav Turkiet fritt fram att invadera Syrien och attackera de kurdiska styrkor som varit USA:s närmaste allierade i kampen mot IS (Islamiska staten) i Syrien. 

Natomedlemmen Turkiet står också i centrum på flera andra sätt under alliansens tvådagarsmöte i London. President Recep Tayyip Erdogan har hotat med att lägga sitt veto mot ett beslut att förstärka Natos skydd av Polen och de baltiska staterna (mot Ryssland) om inte alliansen stödjer Turkiet i kriget mot de kurdiska styrkor i Syrien som som av regeringen i Ankara betecknas som terrorister.

En annan känslig fråga är att Turkiet har köpt ryska luftförsvarsmissilerna av typ S-400, vilket av Nato och USA bedöms vara en säkerhetsrisk - hemliga system och koder riskerar att läcka ut till den ryska militären, anser man.

På tisdagen framkom det att Erdogan och Vladimir Putin har diskuterat att Turkiet ska köpa ytterligare S-400-missiler.

Trump har använt besöket i London till att berömma sig för att de andra medlemmarna nu har börjat bidra med mer pengar till Nato, något som han har krävt länge. 

I själva verket handlar det inte om något bidrag till Nato - organisationens budget är relativt modest - utan om att alla medlemsländer förväntas att öka sina försvarsutgifter till 2 procent av BNP.  

Det är dessutom inte en sak som Trump har hittat på, utan detta mål sattes upp redan vid Natos toppmöte i Wales 2014 - då Barack Obama var USA:s president - under inflytande av den ryska militära interventionen i Ukraina och annekteringen av Krim.

På onsdagen samlas Natos stats- och regeringschefer för regelrätta överläggningar. Ingen kan veta i vilken mån någon eller några av alla dessa motsättningar kan överbryggas.

Läs mer: 

Trump hotar höja bidragsnivån till Nato ytterligare

Michael Winiarski: Behövs ens ett splittrat Nato längre?