Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Upplagt för fiasko för franska Socialistpartiet

Benoît Hamon talar med pressen efter att ha lagt sin röst.
Benoît Hamon talar med pressen efter att ha lagt sin röst. Foto: Bertrand Guay/AFP

Paris. Vänstersympatisörer runt om i Frankrike sökte sig på söndagen till sammanlagt 7.500 vallokaler för att delta i Socialistpartiets öppna primärval.

 Vallokalerna stängde klockan 19.00. Då hade mellan 1,7 och 1,9 miljoner människor röstat enligt en beräkning, rapporterar AFP.

Många väljare som DN talar med nämner Benoît Hamon, en kandidat som både lockar och provocerar.
– Jag röstade på Benoît Hamon, för jag tycker att han står närmast mina värderingar. Hans idé om en medborgarlön skulle kunna utjämna inkomstklyftorna, säger 34-åriga Samira Elokely, som till vardags arbetar som kockbiträde.

Vi möts i en vallokal i Paris 20:e arrondisement, ett stenkast från kyrkorgården Père Lachaise. En stadig ström av väljare kommer in genom dörrarna i denna traditionellt ”röda” del av Paris.
– Det är många som röstar här, intygar en valarbetare som DN talar med.

Foto: Erik de la RegueraSamira Elokely.

Totalt i Frankrike tycks uppslutningen dock inte vara lika stor. När vallokalerna stängde klockan 19 hade mellan 1,7 och 1,9 miljoner människor röstat enligt en beräkning, rapporterar AFP. Motsvarande siffror i första omgången av Republikanernas primärval var cirka 4 miljoner röstande.

Just valdeltagandet är viktigt för Socialistpartiet, som hoppas att primärvalet ska ge dess kandidat en efterlängtad puff i ryggen. I nuläget ligger såväl extremhögerns Marine Le Pen som den traditionella högerns kandidat Francois Fillon omkring 15 procentenheter före alla Socialistpartiets tänkbara kandidater.

Till det ska läggas de två oberoende vänsterkandidaterna Emmanuel Macron och Jean-Luc Mélenchon, som båda valt att hoppa över primärvalet och ställer upp direkt i presidentvalet.

Allt tycks med andra ord upplagt för fiasko för Socialistpartiet i april – men många av de väljare som gick till valurnorna på söndagen var medvetna om att saker kan förändras snabbt i fransk politik.

– Jag röstade på Manuel Valls (förre premiärministern reds. anm.), för jag vill att vänsterns kandidat ska ha en chans att besegra extremhögerns Marine Le Pen. Och Valls är den av vänsterns kandidater som har den mest realistiska ekonomiska politiken, säger Philippe Marcus, till vardags forskare vid institutet CNRS, när han stannar till utanför vallokalen.

Foto: Erik de la Reguera

Philippe Marcus. 

Phillippe Marcus är skeptisk till Benoît Hamons förslag om att på sikt ge alla invånare i Frankrike 750 euro per månad i medborgarlön (eller ”generell basinkomst”).

– Det är orealistiskt, säger han. 

Konstnären Jonathan Martin, 30, håller inte med.

– På 1940-talet sa en del också att välfärdsstaten var ”orealistisk”. Det beror ju på hur man ser på saken. Jag trodde aldrig jag skulle rösta på Socialistpartiet igen, men nu är jag här – för jag vill också undvika Le Pen och Fillon, säger Jonathan Martin, som lagt sin röst på Hamon.

Foto: Erik de la Reguera

Jonathan Martin.

Förutom Manuel Valls och Benoît Hamon ställer även Arnaud Montebourg,, Vincent Peillon, Jean-Luc Bennahmias, François de Rugy och Sylvia Pinel upp i primärvalet.

Om inte någon av kandidaterna får mer än 50 procent går de två främsta till en andra och avgörande omgång i primärvalet som hålls den 29 januari. 

Det franska presidentvalet äger rum den 23 april.

Foto i text: Erik de la Reguera.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.