Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Urskogen i Polen skövlas för att provocera EU

Marianna Brzezinska, Rafal Sieradzki och Eliska Ryznarova sitter på skogsvägen för att försöka stoppa det statliga skogsbolaget från att forsla ut timmer.
Marianna Brzezinska, Rafal Sieradzki och Eliska Ryznarova sitter på skogsvägen för att försöka stoppa det statliga skogsbolaget från att forsla ut timmer. Foto: Anders Hansson

Bialowieza. Majestätiska träd faller i Europas äldsta urskog. Trots att den har status som FN-världsarv, skyddas av polsk och europeisk lag och att EU-domstolen beordrat Polen att sluta avverka.

Skövlingen av Bialowieza är ännu ett sätt för Warszawa att provocera Bryssel, ett sätt att säga till EU: ”håll tassarna borta från Polen”.

Vi vadar genom multnande löv, och för varje liten vindpust seglar fler blad ner över oss, vackert gula. I fjärran kan vi höra skogsduvor.

Läs även: Michael Winiarski: Polska regeringen försöker ta kontroll över oberoende medieföretag

Plötsligt bryts lugnet av vrålande motorer. Några hundra meter bort kan vi skymta en tung skogsmaskin, en skördare, mellan träden. Nästan samtidigt kommer skogvaktarna springande mot oss.

– Vänd tillbaka, här har ni inget att göra, säger en av dem och kräver att få se våra id-handlingar.

Skogvaktarna hindrar DN:s utsända från att närma sig avverkningen.
Skogvaktarna hindrar DN:s utsända från att närma sig avverkningen. Foto: Anders Hansson

Inte mindre än tio vakter från den statliga skogsstyrelsen samlar sig inom någon minut för att mota bort oss och vår guide. De är alla klädda i militäriskt kamouflagefärgade uniformer.

– Varför kommer ni smygande som partisaner genom skogen? Ni borde ansöka via huvudkontoret, förklarar Lukasz, vaktstyrkans befäl.

Skördaren har tystnat medan vi pratar, men vi vet att det som pågår här strider mot EU-domstolens beslut från i somras. Det är tydligt att myndigheterna har något att dölja – att vi skulle få officiellt tillstånd att närma oss avverkningen är högst osannolikt.

Vi befinner oss cirka 200 meter från skogsmaskinerna och Lukasz förklarar att det är för vår egen säkerhet vi inte kan komma närmare och fotografera.

– Tänk om ett träd faller på ett annat träd, och sedan det faller på ännu ett. Om ni skadar er är det vårt ansvar.

Bialowieza är Europa som det såg ut för tiotusen år sedan. Då täcktes större delen av vår kontinent av löv- och blandskog som denna – det var innan vi människor hade hunnit hugga ner, bränna och röja för jordbruk.

Skogen, totalt 3.000 kvadratkilometer stor, breder ut sig på bägge sidor om gränsen mellan Polen och Belarus. Här finns ett unikt växt- och djurliv med visenten, Europas tyngsta däggdjur, som mest kända art. Cirka 600 av de pälsklädda bjässarna finns i den polska delen av skogen.

Den tyska biologen Annette Waechter släpas i väg av de polska poliserna och skogvaktarna. Bild från aktivisternas sändning på Facebook
Den tyska biologen Annette Waechter släpas i väg av de polska poliserna och skogvaktarna. Bild från aktivisternas sändning på Facebook

– Jag brukar jämföra Bialowieza med Colosseum i Rom. Den är inte helt oskadad, men den är det närmaste vi har till den ursprungliga europeiska skogen, säger Bogdan Jaroszewicz, chef för Geobotaniska stationen, en lokal filial till Warszawauniversitetet med skogen inpå knuten.

Delar av skogen står sedan inlandsisen drog sig tillbaka från den här delen av Europa.

– Där bryter avverkningen 12 000 år av ostörd utveckling. Skadorna kan ta många århundraden att reparera, säger Jaroszewicz.

Men även historiskt har skogen en särställning i Polen, och ända sedan medeltiden har de som styrt landet haft ögonen på Bialowieza. Under tidigt 1400-tal blev den kung Vladislav II:s personliga egendom, och hundra år senare införde Sigismund I dödsstraff för tjuvjakt på visenter.

Härskarnas intresse för jakt har indirekt bidragit till att skydda Bialowieza och så sent som i början av 1900-talet jagade ryska tsarfamiljen här.

– Det är symboliskt, den som kontrollerar Bialowieza kontrollerar också Polen. Det är helig mark för alla polacker, säger journalisten Adam Wajrak som har flyttat hit från Warszawa.

En av dem som engagerade sig för skogen var Lech Kaczynski, presidenten som dödades i en flygolycka 2010, och vars tvillingbror Jaroslaw Kaczynski styr Polen i dag som ledare för det styrande nationalistpartiet Lag och rättvisa, PIS.

Polen blev EU-medlem som en del av den stora utvidgningen 2004. Landet är unionens största bidragstagare – får in nästan fyra gånger så mycket som landet betalar – och med ett stabilt folkligt stöd för medlemskapet: bara 13 procent av polackerna ville att landet skulle lämna EU enligt en opinionsm

Den polske miljöministern Jan Szyszko försvarar det kontroversiella beslutet att tredubbla avverkningen i Bialowieza.
Den polske miljöministern Jan Szyszko försvarar det kontroversiella beslutet att tredubbla avverkningen i Bialowieza. Foto: imago stock

ätning tidigare i år, medan 75 procent ville vara kvar.

Ändå har de senaste två åren präglats av en allt bittrare konflikt mellan Warszawa och Bryssel.

Sedan PIS kom till makten 2015 har den polska regeringen och Jaroslaw Kaczynski regelbundet lyckats reta EU-kommissionen och andra medlemsländer med en rad åtgärder som anses strida mot europeiska värderingar och hota rättsstaten.

Det handlar om en långtgående politisering av rättsväsendet, med reformer som hotar oberoendet för landets två högsta domstolar. Men också om utrensningar och likriktning inom statlig radio och tv.

Samtidigt har Polen, tillsammans med sina centraleuropeiska grannländer, hårdnackat vägrat ta emot flyktingar enligt EU:s omlokaliseringsprogram som är bindande för medlemmarna.

Kommissionen har varnat Polen flera gånger och även hotat utlösa artikel 7 i EU-fördraget, den så kallade atombomben som kan leda till att ett land förlorar sin rösträtt. Detta är något som aldrig har hänt förut.

I polska statskontrollerade och nationalistiska medier har hårda attacker mot EU och mot Tyskland – som unionens ledande kraft – blivit vardagsmat. Kaczynski själv betonar att Polen inte har några planer på att lämna unionen, samtidigt som han kallar kommissionens kritik ”en absolut komedi”.

Bialowiezaskogen är ännu ett slagfält i ordkriget mellan Warszawa och Bryssel. Huvudaktör på den polska sidan är Jan Szyszko, miljöministern som anses stå nära Jaroslaw Kaczynski.

Szyszko är den som har gått i bräschen och försvarat det kontroversiella beslutet att tredubbla avverkningen i Bialowieza, som regeringen fattade våren 2016.

Beslutet väckte omedelbart eko i den akademiska världen, bland miljöaktivister – och i Bryssel. EU-kommissionen anser att den kraftigt ökade avverkningen – bland annat inom områden skyddade som världsarv av FN-organisationen Unesco – bryter mot såväl polsk som europeisk lag.

Fallet har hamnat i EU-domstolen i Luxemburg, som i slutet av juli beordrade Polen att omedelbart stoppa avverkningen i väntan på en definitiv dom.

Före domen hade Polen hävdat att avverkningen var nödvändig för att skydda skogen mot ett pågående angrepp av granbarkborre, en skadeinsekt som angriper döda eller döende granar.

Jan Szyszko hade triumferande visat krälande skalbaggar i en glasburk för domstolen i Luxemburg.

”Om man är polsk nationalist borde man ju kämpa för att bevara vårt arv, inte förstöra det”, säger forskaren Bogdan Jaroszewicz.
”Om man är polsk nationalist borde man ju kämpa för att bevara vårt arv, inte förstöra det”, säger forskaren Bogdan Jaroszewicz. Foto: Anders Hansson

Men i vetenskapssamhället förkastar de flesta teorin att man skulle behöva hugga ner skog för att stoppa barkborren. Bogdan Jaroszewicz på Geobotaniska stationen i Bialowieza menar att det är bättre att lämna skogen att sköta bekämpningen på egen hand.

– Barkborrarna kommer tillbaka regelbundet, har gjort det sedan urminnes tider. Att avverka är meningslöst ur ekologisk synvinkel. Resultatet blir bara hundratals hektar av kalhyggen, säger han.

De flesta bedömare hade väntat sig att avverkningen skulle upphöra efter domen i Luxemburg. Men det gjorde den inte. Polens regering fortsätter att såga ner träd, i öppet trots mot EU-domstolen.

Så sent som i förra veckan anklagade Jan Szyszko kommissionen för att ”sprida lögner” om den polska skogen och ”manipulera bilder”. Uppgifterna om avverkningen är överdrivna och ”fake news”, hävdade ministern.

Men nu har barkborrarna försvunnit ur den polska regeringens uttalanden. I stället måste skogen gallras av säkerhetsskäl, hävdas det, för att förhindra att döda träd faller över vägar och stigar och skadar människor.

På en enslig skogsväg någon kilometer från den lilla byn Teremiski reser sig en åtta meter hög trefot av stockar. Uppe i klykan sitter en sorts plattform, lagom stor för en person. Jarka Zoltanska spanar ner därifrån, redo att dokumentera vad som sker med sin kamera.

Nedanför på marken sitter ytterligare tre aktivister i varma sovsäckar, beredda att kedja fast sig vid tunga betongfyllda tunnor.

Rafal Sieradski, i det civila ägare av en foodtruck i Warszawa, visar hur kedjorna kan fästas inne i metallrör som i sin tur är kopplade till tunnorna.

– Så fort vakterna dyker upp sticker vi ner händerna så här. Det är nästan omöjligt för dem att ta loss oss utan att vi skadas ordentligt, säger han.

Blockaden längs denna skogsväg är tänkt att stoppa det statliga skogsbolaget från att forsla ut mängder med timmer som ligger i staplar längs vägen. Vi befinner oss mitt i ett brett hygge där avverkningen har skett den senaste månaden, alltså efter EU-domstolens order att sluta avverka.

Andra aktivister går på patrull i skogen för att dokumentera vad som sker. Vi följer med tjeckiska studenten Eliska Ryznarova och Karolina från Polen (som inte vill uppge sitt efternamn) när de kontrollerar de avverkade trädens ålder.

– Det här är 147 år, säger Karolina och Eliska noterar siffran på sin surfplatta. Stubben fotograferas – ännu en i raden av mer än hundraåriga träd som har sågats ner i trots mot EU-domen.

Även regeringens påstående att avverkningen bara sker av säkerhetsskäl, i omedelbar anslutning till vägar och stigar, framstår som uppenbart falsk. Aktivisterna visar oss otaliga nyligen nedsågade träd på avstånd gott och väl över 100 meter från närmaste led.

Eliska Ryznarova och Karolina konstaterar att det avverkade trädet är 147 år.
Eliska Ryznarova och Karolina konstaterar att det avverkade trädet är 147 år. Foto: Anders Hansson

Allt dokumenteras ytterst noggrant, sammanställs i rapporter som sedan skickas till såväl EU som domstolen i Luxemburg och regeringen i Warszawa. När de inte har sina skift i skogen bor aktivisterna i ett privat hus i byn Teremiski som de har fått låna. Hundratals människor från hela världen har passerat här sedan i maj.

Sent på kvällen, när vi sitter i en bil halvvägs till Warszawa, går skogvaktare och poliser till angrepp mot blockaden. Aktionen direktsänds via Facebook och vi kan se hur tyska biologen Annette Waechter bärs i väg och lämnas svårt chockad på marken.

Nästa dag forslas timret bort för försäljning.

Varför sågar Polens regering ner sin egen unika urskog? Vi ställer frågan till alla vi träffar under ett par dagar i Bialowieza.

Teorierna är många och ibland konspiratoriska. Men den officiella säkerhetsmotiveringen är det få som tror på.

Vissa i aktivistkretsar nämner miljöministerns bakgrund inom skogsvetenskap och hans tydligt katolska profil. De menar att Bialowieza har blivit ett personligt projekt för Szyszko, vars departement har sponsrat en lokal ”motståndsrörelse” mot dem som vill skydda skogen. En präst som står ministern nära kallar aktivisterna ”miljöterrorister”.

I våras fick de vatten på sin kvarn när någon nattetid hade sågat ner 33 träd på ministerns privata gård i en annan del av Polen.

Andra uppmärksammar det faktum att generaldirektören för den statliga skogsstyrelsen, Konrad Tomaszewski, är en kusin till Jaroslaw Kaczynski. Fast å andra sidan arbetade ju hans avlidne bror för att ge skogen förstärkt skydd.

Den mest trovärdiga förklaringen till regeringens beteende är kanske den att motståndet mot EU har blivit ett självändamål. Avverkningen är bara den senaste i raden av provokationer mot Bryssel.

– Det är ett sätt att säga: titta, vi struntar i er, vi gör vad vi vill, säger aktivisten Asia Pawluskiewicz.

Bogdan Jaroszewicz på Geobotaniska stationen är bekymrad över att regeringen aldrig frågar vetenskapsmän som honom själv till råds.

– Alla som vill skydda skogen avfärdas som vänsterfolk och hippies, säger han och bekänner att han står till höger politiskt i de flesta andra frågor.

– Om man är polsk nationalist borde man ju kämpa för att bevara vårt arv, inte förstöra det.

Fakta. Visenten en symbol för Bialowieza

Bialowiezaskogen är den största kvarvarande resten av den skog som för 10 000 år sedan täckte större delen av Europas slättland. Skogen omfattar sammanlagt drygt 3 000 kvadratkilometer, motsvarande Gotland, ungefär lika stor del i Polen som i grannlandet Belarus.

Här finns 1 700 växtarter och 4 000 svamparter. 250 fågelarter, bland dem många ytterst sällsynta, häckar i skogen, och här finns 59 däggdjursarter.

Mest känd av skogens djur är visenten, Europas tyngsta däggdjur som kan väga uppåt 500 kilo. Den vilda visenten utrotades i början av 1900-talet och dagens djur är alla avkomma av tolv djur som överlevde i fångenskap. I den polska delen av skogen finns cirka 600 visenter i dag.

Ungefär 105 kvadratkilometer, 17 procent, av Polens del av skogen är nationalpark. Belarus har gjort nationalpark av nästan hela sin del.

En stor del av skogen har fått status som världsarv av FN-organet Unesco. På den polska sidan omfattas en stor del dessutom av Natura 2000, ett nätverk inom EU som också det ger starkt skydd. DN

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.