Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

USA kan ha brutit mot svenska avtalet om vapenexport

Ett formellt brev har skickats till amerikanska ambassaden.
Ett formellt brev har skickats till amerikanska ambassaden. Foto: TT

USA:s beslut om att sätta in pansarskottet AT-4 mot IS i Irak har fått svenska kontrollmyndigheten för vapenexport att reagera. Enligt Sveriges vapenavtal med USA får inte militära medel skickas för strider i tredje land.

– Vi har ställt en fråga till amerikanerna muntligen och i dag går det i väg ett formellt brev till den amerikanska ambassaden. Men vi har ännu inte fått något svar, säger Christer Ahlström, generaldirektör på Inspektionen för strategiska produkter (ISP).

Det ISP vill ha svar på är om de svenska vapnen som USA utrustar irakisk militär med omfattas av avtalet om slutanvändning av militära medel.

Enligt det avtal Sverige har med USA får amerikansk militär inte överlåta svenska granatgevär till ett tredje lands militär utan att först kontrollera med Sverige. Som DN tidigare skrivit har den amerikanska armén exporterat svenska AT-4:an till Libanon. Även där undersöker ISP om USA har brutit mot reglerna för slutanvändning.

När det gäller AT-4:an finns dock en brasklapp.

AT-4:an, eller pansarskottet m/86, togs fram på 1970-talet av en statlig fabrik i Sverige som tillverkade krigsmateriel till det svenska försvaret. 1982 slöt man ett avtal med ett amerikanskt företag om licensproduktion av de här pansarskotten som pågick fram till slutet av 1990-talet, berättar Christer Ahlström.

– Då lade man ner sin produktion och började köpa pansarskottet från Karlskoga. Men vi kan inte säga om det rör sig om de egentillverkade vapnen eller importerade som har skickats till Irak. Men om de är tillverkade under 2000-talet så finns det ett slutanvändaravtal, säger han.

Enligt Christer Ahlström är det ISP som sköter slutanvändaravtalen och det har inte inkommit en fråga från USA om att få skicka AT-4:an vidare till Irak. 

Att Sverige gör en sådan här förfrågan till ett vapenexportland har, vad Ahlström känner till, inte hänt tidigare. Han har ingen uppfattning om när ISP kan få svaret från USA.

– Det ligger i amerikanernas händer. Men jag antar att de vet vilken produktionsserie som har skickats till Irak. Men vi får se helt enkelt, säger han.

Vad gör ni om det är vapen som har ett slutanvändaravtal?

– Vi får väl ta upp en diskussion. Det har fundamental betydelse för svensk vapenexport att man respekterar de här slutanvändaravtalen som finns, säger Christer Ahlström. 

På Saab, som tillverkar pansarskottet, anser man att det är länderna som har ansvar för att avtalet följs och att deras vapen inte hamnar i orätta händer.

– Strukturen är sådan att det är staterna som tecknar avtalen. Vi är inte en del i den frågan, säger Sebastian Carlsson, presschef på Saab.

AT-4 är ett populärt vapen som har Saab har sålt till ett flertal länder i många år. Om vapnen som USA har skickat till Irak är tillverkade av just Saab har företaget ingen uppgift om. Däremot förvånar det inte att amerikanska armén har valt vapentypen.

– I sin kategori är AT-4:an ett av de mesta vapnen i världen och Sverige har en lång historia av att tillverka den här förmågan. Och om man ska bekämpa IS är det inte konstigt att man tittar på en utrustning som är bra, säger Sebastian Carlsson.

Läs mer: Svenska vapen ska stoppa IS-terrorister

AT-4

Pansarvärnsvapnet AT4 tillverkas av Saab Dynamics och har exporterats till 15 länder. Det har en räckvidd på upp till 400 meter.

Under åren har fyra olika varianter tillverkats. Till exempel är AT4 CS AST utformat för att slå mot mål i stadsmiljö – som förstärkta betongmurar, jord- och träbunkrar eller pansarfordon.

Källa: Saab Group

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.