Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-21 05:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/usas-och-irans-konflikt-detta-har-hant/

Världen

USA:s och Irans konflikt – detta har hänt

Ett brinnande oljefartyg i Omanbukten den 13 juni förra året. Foto: AP

USA och Iran har inte haft diplomatiska förbindelser på 40 år, efter iranska revolutionen. Sedan Donald Trump 2018 lämnade Iranavtalet om Teherans kärnenergiprogram har fiendskapen tilltagit.

DN Text

8 maj 2018: Donald Trump infriar sitt vallöfte om att USA lämnar Iranavtalet JCPOA. Avtalet mellan Iran och P5+1-gruppen (USA, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Ryssland och Kina) slöts efter många långa förhandlingar den 14 juli 2015 och ger internationell insyn i det iranska atomenergiprogrammet, som samtidigt bantas. Uppgörelsen, kallad JCPOA, skrevs under efter att världen under flera år fruktat att Iran höll på att utveckla kärnvapen.

5 juli 2018: President Hassan Rouhani hotar stänga Hormuzsundet om USA genomför sina aviserade utökningar av sanktioner mot landet. Samma månad attackeras en saudisk oljetanker av iranskstödda jemenitiska Houthimilisen.

13 augusti 2018: Irans högsta ledare ayatolla, Ali Khamenei, förbjuder all tänkbar direktkontakt med USA och definitivt inte så länge Trump sitter i Vita huset. Washington ägnar resten av hösten till att återinföra alla sanktioner som lättades med JCPOA.

5 maj 2019: Efter knappt en månad som Trumps nationella säkerhetsrådgivare meddelar John Bolton att man avser att skicka ett hangarfartyg och bombplan till regionen. 

12 maj 2019: Fyra oljefartyg, varav två saudiska, attackeras i Omanbukten och Iran eller deras jemenitiska förlängning Houthimilisen får skulden. Ett av fartygen är Norgeflaggat och en norsk utredning ska senare komma till slutsatsen att iranska revolutionsgardet ska ha understött attackerna. Veckan som följer är spänd med försäkringar från bägge håll om att man inte söker väpnad konflikt. Om det skulle bli så, meddelade Trump, skulle det innebära ”det officiella slutet för Iran”.

6 juni 2019: Efter dagar av ömsesidig antydan till att samtal mellan länderna kan ske smäller det till igen. En amerikansk drönare skjuts ner i Jemen och USA skyller Iran för att ligga bakom.

13 juni 2019: Två oljefartyg attackeras i Omanbukten nära Hormuzsundet samma dag som Ali Khamenei träffar japanska premiärministern Shinzo Abe som agerar som ett slags medlare åt USA. Iran får skulden igen och förnekar igen.

17 juni 2019: USA skickar ytterligare 1.000 soldater till regionen.

20 juni 2019: Ännu en amerikansk drönare skjuts ned, denna gång över Hormuzsundet. Iran medger och hävdar att drönaren inkräktat iranskt territorium. Källor gör gällande att Trump bara var minuter från en monumental vedergällning.

24 juni 2019: Trump aviserar fler sanktioner inklusive mot Ali Khamenei i ett paket som ska stoppa många miljarder dollar. Utrikesminister Javad Zarif twittrar att ”sanktionerna är inte ett alternativ till krig, de ÄR krig”.

18 juli 2019: USA meddelar att man tagit ner en iransk drönare i Persiska viken, men Iran förnekar.

Juli och augusti 2019: Hela sommaren i och nära Hormuzsundet präglas av att oljefartyg beslagtas av Iran som försvarar sig med att farkosterna kränkt dess territorium. 

Brinnande oljefält i Saudiarabien den 14 september 2019. Foto: AP

14 september 2019: Drönare attackerar två av Saudiarabiens största oljefält. Iranskstödda jemenitiska Houthimilisen säger sig ligga bakom, men USA ger Iran skulden.

7 november 2019: Den internationella organisationen för sjöfartssäkerhet, IMSC, sjösätter sin verksamhet i Bahrain för att säkerställa att handelsvägarna i regionen ska vara fria från angrepp.

27 december 2019: En militärbas strax utanför Kirkuk i den kurdiska delen av Irak beskjuts av över 30 raketer. En amerikansk civilanställd dödades i attacken och fyra amerikanska soldater skadades.

29 december 2019: USA slår till mot Iranstödda Hizbollahbrigaderna i Irak och Syrien med minst 25 dödsoffer som följd. Attacken är en replik på händelsen i Kirkuk två dagar tidigare, men Hizbollahbrigaderna nekar till att man utfört den.

31 december 2019: Irakiska milismän, proiranska demonstranter och anhängare av Hizbollahbrigaderna genomför våldsamma demonstrationer mot USA:s ambassad i Bagdad. Trump beskyller Iran för att ha iscensatt protesterna, men Iran förnekar inblandning.

3 januari 2020: USA:s president Donald Trump beordrar en attack mot Bagdads flygplats där chefen för Irans specialstyrka Quds, Qassem Soleimani, dödas. Den angivna anledningen är att skydda amerikansk personal utomlands. Irakiske milischefen Abu Mahdi al-Muhandis är också en av de döda. Irans högsta ledare utlyser tre dagars landssorg och utlovar en ”kraftfull vedergällning” – även Iraks premiärminister fördömer attacken. 

5 januari 2020: Iran överger i praktiken kärnenergiavtalet från 2015. I en sändning i statlig iransk tv uppger man att landet inte kommer att tillämpa några begränsningar för anrikning av uran, utan låta landets tekniska behov avgöra. 

7–8 januari 2020: Natten mellan 7 och 8 januari attackerar Iran två militära baser i Irak. På baserna fanns amerikanska trupper. I ett uttalande uppgav det Iranska revolutionsgardet att attacken var en hämnd för dödandet av generalen Qassem Soleimani. 

8 januari 2020: Passagerarplanet Ukraine International Airlines Flight 752 kraschar och samtliga 176 ombord omkommer. Tidigt misstänktes Iran ha skjutit ner planet, men i tre dagar förnekades detta från Teheran. 

10 januari 2020: Iran erkänner att landets militär skjutit ner passagerarplanet av misstag. 

”Mänskliga faktorn”, förklarar utrikesminister Javad Zarif på Twitter, ”under en kris orsakad av amerikanskt vågspel ledde till katastrof”.