Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

USA:s vapenlobby öppnar för striktare reglering

Donald Trump talar på NRA:s möte i Louisville.
Donald Trump talar på NRA:s möte i Louisville. Foto: Mark Humphrey

WASHINGTON. Såväl inflytelserika republikaner som den mäktiga amerikanska vapenlobbyn öppnar nu för att reglera tillgången på vapentillbehör efter massmordet i Las Vegas. Utspelen markerar ett trendbrott i Washington. Fram tills nu har våldsdåd paradoxalt nog resulterat i mer generösa vapenlagar, inte skärpt lagstiftning.

Hur är det möjligt att anskaffa 33 stycken vapen under ett och samma år utan att någon instans i det amerikanska samhället reagerar? Hur förmår man förvandla sin hotellsvit till ett militärhögkvarter utan att bryta mot en enda lagklausul?

Frågorna aktualiseras av Stephen Paddocks massmord i Las Vegas förra söndagen. Svaren brukar koka ned till tre bokstäver: NRA.

Påtryckarorganisationen National Rifle Association – ungefär Nationella gevärsorganisationen – har i decennier slagit vakt om och stridit för mindre strikta vapenlagar. I ett mycket ovanligt utspel på torsdagen meddelade organisationen att den tvärtemot traditionen nu ställer sig bakom en reglering. Åtminstone av det specifika vapentillbehör som Stephen Paddock sannolikt monterade på tolv av sina 33 vapen i hotellsviten på Mandalay Bay. Så kallade ”bump stocks” innebär att halvautomatiska vapen kan avlossa automateld, vilket kan förklara effektiviteten i Paddocks massmord. Under tiotalet minuter dödade han nästan 58 och skadade över 500.

Även inflytelserika republikaner, som ofta agerar i samråd med National Rifle Association, ställer sig bakom en reglering av det tillbehöret.

Vad är NRA och hur kan gruppen egentligen vara så mäktig?

NRA har omkring fem miljoner medlemmar, enligt den egna hemsidan. Gruppen har egna tidningar och tv-program och utbildar omkring en miljon amerikaner årligen i skjutning. I ett USA som har fler skjutbanor än McDonald’s-restauranger fungerar NRA som en slags kyrka eller samfällighetsförening.

Långt ifrån alla som löser medlemskap är fanatiker eller ens intresserade av lagstiftning. Enligt Hahrie Han, professor i statsvetenskap vid University of California och expert på föreningsliv, går många med av sociala skäl. Som medlem väcks gräsrotsengagemanget. Anhängare av generösa vapenlagar är fyra gånger mer benägna att donera pengar eller skriva till lokala lagstiftare jämfört med sina meningsmotståndare, aktivister som strider för striktare vapenlagar.

Organisationen har gett sig in i det kulturkrig mellan konservativa och liberala som splittrar amerikaner i fråga om sexualitet, religion, invandring. NRA lierar sig bland annat med konservativa countrysångare.

Häromdagen, efter dådet i Las Vegas, framträdde NRA-chefen Wayne LaPierre hos den konservative Fox News-värden Sean Hannity. Budskapet var att människor i samhällets topp som åtnjuter skydd av beväpnade vakter, till exempel journalister, vänsterpolitiker, Hollywoodkändisar, inte bör ta sig rätten att argumentera emot vanliga människors rätt till samma skydd. Även vanligt folk bör ha rätt att skydda sig med vapen.

Strategin att knyta vapenlagar till större samhällsfrågor har gjort saken ännu mer laddad. En debatt som skär djupare än teknikaliteter.

– Aktivisterna bedriver sin kamp under rubriker som patriotism och individuella rättigheter, säger Hahrie Han till DN. Det är ideal som åtminstone i USA är nära kopplade till vit maskulin konservatism.

Trump är sannolikt den president i USA:s historia som har tätast band till NRA. Organisationen spenderade 30 miljoner dollar på tv-annonser som tog parti för Trump. Redan i februari betalade presidenten tillbaka genom att riva upp en reform som Obama drivit igenom sent under sin andra mandatperiod. Denna skulle göra det svårare för mentalsjuka att köpa vapen, en lag som ursprungligen initierades av George W Bush efter det att 32 personer skjutits ihjäl på universitetet Virginia Tech 2007. Enligt lagen skulle 75 .000 fler individer ingå i den databank som vapenhandlare söker i när de utfärdar tillstånd. NRA motsatte sig reformen.

Om inte Stephen Paddock riktat sina gevär mot festivalbesökarna i söndags kväll hade Trump-administrationen och republikanerna i kongressen också försökt få igenom en lag som gör det lättare att köpa ett ljuddämpande vapentillbehör. Men det förslaget har nu städats bort. Inte minst eftersom många på festivalområdet upptäckte skjutningen på grund av smattret från gevären.

NRA:s uttalande på torsdagen om att försäljningen av ”bump stocks” bör regleras kan innebära en blocköverskridande samsyn i Washington DC. En ovanlighet, inte minst i vapenfrågan.

Fakta. Vapenreform

Flera republikanska lagstiftare, däribland senatorn John Cornyn, ifrågasätter tillgången av det vapentillbehör som Stephen Paddock sannolikt monterat på sina gevär i Las Vegas. Även påtryckarorganisationen National Rifle Association (NRA) uppmuntrar till en reglering av så kallade ”bump stocks”.

Förslagen bryter mot en stark kontinuitet i den amerikanska högerns syn på vapen. Efter skjutningar i USA brukar NRA framhålla att det bara finns ett relevant skydd mot mördare: att också goda människor beväpnar sig. NRA uppmuntrar dock fortfarande till annan avreglering, till exempel vill gruppen att det ska bli lättare för vapenägare att korsa delstatsgränser med vapen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.