Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

”Utan Ukraina är ett imperium inte möjligt”

Dagens Nyheters Rysslandsexpert Ingmar Neveus förklarar varför Ukraina och Krim är så betydelsefullt för Ryssland.

Varför är Ukraina så viktigt för Rysslands president Vladimir Putin?

Putin hör till de många ryssar som sörjer Sovjetunionens sammanbrott – han har själv kallat det ”århundradets största geopolitiska katastrof”. Han vill återupprätta ett Moskvalett imperium i någon form, och utan Ukraina är ett sådant imperium inte möjligt. Presidenten anser, också i likhet med många av sina landsmän, att Ukraina inte är ”utomlands”. Det i sin tur har historiska orsaker.

Vilka historiska orsaker?

Det medeltida riket Rus, som är föregångaren till både Ryssland och Ukraina, grundades i Kiev. Här stod alltså Rysslands vagga. Under århundraden var större delen av dagens Ukraina en del av Tsarryssland. Städerna var förryskade öar i ett hav av ukrainsk landsbygd, och ukrainare kallades ”lillryssar”. Under Sovjettiden fortsatte förryskningen.

Varför är Krim så viktigt, både för Ryssland och för Ukraina?

Även om Ryssland 1994 lovade att respektera Ukrainas gränser har landet historiska band till Krim, som år 1783 införlivades i det ryska imperiet. Ukrainas anspråk kommer från 1954, då Sovjetledaren Nikita Chrusjtjov överlämnade halvön som en ”gåva” från den ryska Sovjetrepubliken till den ukrainska. Dessutom har Ryssland sin Svartahavsflotta stationerad på Krim.

Hur kommer det sig?

Återigen av historiska skäl. Rysslands och Sovjetunionens Svartahavsflotta har sedan slutet av 1700-talet haft sin huvudhamn i Sevastopol på Krim. Efter 1991 gjorde Ukraina upp med Ryssland om att hyra ut flottbasen där. Det senaste avtalet från 2010 ger ryssarna rätt att stanna i hamnen till 2042.

Vilka bor på Krim?

Den största gruppen på cirka 60 procent är etniska ryssar – ”etniska” säger man för att skilja dem från ryssar i Ryssland. De allra flesta av dem är ukrainska medborgare, även om allt fler nu ser till att skaffa sig ryska pass. Knappt en fjärdedel av befolkningen är ukrainare och en dryg tiondel krimtatarer, den grupp som har längst historia på halvön.

Vill ryssarna på Krim inte tillhöra Ukraina längre?

Under drygt 20 år av ukrainsk självständighet har de flesta ryssar på Krim inte haft något emot att leva i Ukraina. Att bli en utkant av Ryssland har inte setts som ett attraktivt alternativ. Krim har dessutom varit och är en autonom republik med ganska långtgående självstyre. Missnöjet ökade med införandet av språklagar som försvagade ryskans ställning även i detta nästan helt ryskspråkiga område. Men framför allt är många starkt negativa till centralmakten i Kiev efter Janukovytjs fall.

Även i östra Ukraina finns ju många ryssar – vad tycker de?

I storstäderna Charkiv och Dnipropetrovsk, och i industribältet kring Donetsk, finns en hel del ryssar, men framför allt rysktalande ukrainare. Många rysktalande var lika missnöjda med Janukovytj som västukrainarna, och folk från dessa städer deltog aktivt i upproret på Majdan i Kiev. Vad som händer med opinionen här nu är svårt att säga, kanske skräms många av verklig och påhittad ”extremism” hos Ukrainas nya ledare. Men att majoriteten skulle vara för en rysk invasion är inte troligt.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.