Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-05-10 07:08

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/utegangsforbud-i-turkiet-efter-snabb-spridning/

VÄRLDEN

Utegångsförbud i Turkiet efter snabb spridning

Id-kontroll i Ankara på lördagen.
Id-kontroll i Ankara på lördagen. Foto: Burhan Ozbilici/AP

Totalt utegångsförbud råder i Turkiets städer sedan natten till lördagen. Den plötsliga kursomläggningen, från en halvöppen till en hermetiskt sluten modell, speglar coronaepidemins galopperande framfart i landet, med minst 3.000 förmodade nya fall per dygn.

Påbudet gäller 31 provinser och omfattar alla storstäder. Beskedet om utegångsförbudet kom mindre än en timme innan det trädde i kraft, och utlöste en hektisk köprush.

- Köerna erbjöd rikliga tillfällen för smittspridning, säger en turkisk biolog till DN.

För två veckor sedan beordrades alla under 20 och över 65 år i karantän, och folksamlingar förbjöds. Men dekretet har ofta ignorerats på ett flagrant sätt, med stora bröllop och andra fester.

Läs mer: Flera länder lättar på restriktioner – men ”toppen inte nådd på pandemin”

Det officiella Turkiet har gått igenom flera stadier under epidemin. Det dröjde länge, till den 11 mars, innan myndigheterna alls erkände att farsoten nått landet. Att Turkiet dittills skulle ha skonats väckte stort tvivel, med tanke på landets intensiva trafik- och handelsförbindelser med Iran, regionens svårast drabbade land. Turkar som sade emot den officiella versionen greps och åtalades.

Tomt på motorvägen i Istanbul på lördagen.
Tomt på motorvägen i Istanbul på lördagen. Foto: Bulent Kilic/AFP

En läkare i Izmir, som inte trädde fram med namn, sade redan i mitten av mars till Deutsche Welle att offer för covid-19 systematiskt ges dödsorsaker som ”lunginflammation” och ”smittsam sjukdom”.

Michael Tanchum vid Truman-institutet i Jerusalem hävdade den 20 mars att den turkiska smittutvecklingskurvan var brantare än Italiens, en beräkning som verkar stå sig. Enligt hälsovårdsdepartementet i Ankara hade på lördagen 47.000 personer smittats och drygt tusen avlidit i sjukdomen. Den turkiske finansanalytikern Inan Dogan, som i mars gjorde en mycket träffsäker förutsägelse av mortaliteten i USA, beräknar att en halv miljon turkar är smittade.

De verkliga siffrorna är dock höljda i dunkel. Det turkiska läkarförbundet TTB, som visat stort kurage under krisen, anklagade på fredagen myndigheterna för att sopa stora kategorier dödsoffer under mattan och för att ignorera internationella riktlinjer ifråga om hur dödsoffer skall klassificeras:

”Det är förvisso glädjande om dödligheten bromsats, men den stora ökningen av antalet smittade rimmar inte med en stabil dödssiffra”. TTB har meddelat att dess medlemmar ser troliga coronaoffer bokföras under andra rubriker.

Turkiet nåddes av smittan efter ett stormigt ekonomiskt år, då regeringen i flera omgångar öst ur sin valutareserv för att backa upp den vacklande lokala valutan. President Tayyip Recep Erdogan slog från första stund fast att den viktigaste patienten inte var de smittade turkarna, utan näringslivet, ”vars hjul måste fortsätta rulla”. Framför allt gynnas bankerna och de många entreprenörer och byggmästare som står nära regeringspartiet AKP. Turkietkännaren Halil Karaveli från Silk Road-institutet säger till DN:

– Regimens preferenser under krisen understryker dess extrema företagarvänlighet. Arbetsgivarna har fått skattelättnader och stimulanspaket, men löntagarna kan påtvingas tjänstledighet under vilken de får nöja sig med 58 kronor om dagen.

Småföretag och enmansföretagare, som sysselsätter miljoner turkar, har dock ännu inte utlovats något konkret bistånd. Turkiet har heller inte råd att erbjuda dem särskilt mycket. Erdogan vill inte vädja till den internationella valutafonden IMF om hjälp, eftersom han i alla år anklagat tidigare regeringar för att ha gått i IMF:s ledband. Kontakter på hög nivå äger rum mellan Ankara och Washington ifråga om möjligheterna till ett amerikanskt nödlån.

Ämnen i artikeln

Turkiet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt