Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-13 05:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/utsmugglade-tortyrbilder-ger-hardaste-sanktionerna-hittills-mot-syrien/

Världen

Utsmugglade tortyrbilder ger hårdaste sanktionerna hittills mot Syrien

02:08. Omar Alshogre blev tillfångatagen i Syrien när han var 15 år. Han torterades svårt under tre års tid. Nu kämpar han för politiska fångar i Syrien.

Drygt 53.000 foton på 11.000 döda fångar. De visar torterade, döda, lemlästade människor.

Bilderna smugglades ut ur Syrien av en avhoppad fotograf med täcknamnet Caesar som arbetade för militärpolisen. Dokumenteringen av tortyren och tvångssvälten har fått USA:s kongress att besluta om den hårdaste sanktionslagen hittills mot Syrien. Sanktionerna träder i kraft på onsdagen.

– Tiotusentals är kvar i Assads fängelser och väntar på att vi agerar. Caesar Act kan vara deras upprättelse, säger 25-årige Omar Alshogre till DN.

Omar Alshogre är syrier, han flydde till Sverige år 2015 och har själv utsatts för fängelsetortyr. Sedan han kom till Sverige har han varit med och arbetat fram lagstiftningen vars formella namn är Caesar Syria Civilian Protection Act. I dagligt tal kallas lagen Caesar Act eller Caesarlagen.

Sedan den syriska revolutionen bröt ut i mars 2011 har antalet fångar i syriska fängelser ökat till hundratusentals. Många av de som deltog i protesterna mot regimen eller sympatiserade med revolten greps och kastades i fängelse. Flera internationella organisationer för mänskliga rättigheter har rapporterat om de politiska fångarnas katastrofala situation.

När Omar Alshogre kommit i säkerhet i Sverige blev han besviken för att omvärlden inte uppmärksammade de syriska fångarnas situation. Han bestämde sig för att detta skulle bli hans livsuppgift.
När Omar Alshogre kommit i säkerhet i Sverige blev han besviken för att omvärlden inte uppmärksammade de syriska fångarnas situation. Han bestämde sig för att detta skulle bli hans livsuppgift. Foto: Paul Hansen

Fotografen Caesar – av säkerhetsskäl vågar han inte träda fram med sitt riktiga namn – smugglade ut över 53.000 bilder av 11.000 döda fångar, bilder som togs mellan maj 2011 och augusti 2013. Att ta bilderna var en del av hans jobb, al-Assadregimen dokumenterade de döda kropparna.

Caesar lyckades få ut bilderna först från den syriska regeringens fängelser, och senare till USA.

Caesar Act ingår som en del i den så kallade National Defense Authorization Act och godkändes i december förra året av både Demokraterna och Republikerna i kongressen. USA:s president Donald Trump undertecknade lagen den 20 december 2019. 

Fotografen Caesar smugglade ut över 53.000 bilder av 11.000 döda fångar från Syrien. De visar torterade, döda, lemlästade människor.
Fotografen Caesar smugglade ut över 53.000 bilder av 11.000 döda fångar från Syrien. De visar torterade, döda, lemlästade människor. Foto: Jonathan Ernst/Reuters

Lagstiftningen som träder i kraft den 17 juni innebär att USA inför de hårdaste sanktionerna hittills mot den syriska regimen.

Omar Alshogre är aktiv inom Syrian Emergency Task Force, en USA-baserad organisation som bildades år 2011 för att stödja den sekulära syriska oppositionen mot Bashar al-Assads regim. Syrian Emergency Task Force har anlitats som rådgivare i utformandet av Caesar Act.

Omar Alshogre kom till Sverige år 2015 via Turkiet och landvägen genom Europa. Han beviljades asyl och bor sedan dess i Stockholm.

Då hade han överlevt tre år i syriskt fängelse. Första gången han greps, i april 2011, var han bara 15 år. Då hade de regimkritiska protesterna pågått i en månad. Omar Alshogre deltog i fredliga demonstrationer i Bayda, i provinsen Tartus nära den syriska Medelhavskusten. Han kommer från en familj som var aktiv i oppositionen och fick betala ett högt pris för det. I maj 2013 dödades Omars far och två av hans bröder i en massaker i Bayda som fördömdes av bland annat EU.

Då befann sig Omar Alshogre redan i fängelse. Han berättar att det var så ont om mat att medfångarna väntade på att han skulle dö för att de andra skulle kunna ta hans matportion. 

Omar Alshogre bor i Stockholm sedan fem år.
Omar Alshogre bor i Stockholm sedan fem år. Foto: Paul Hansen

– Men jag bestämde mig för att vara en tiger. Jag skulle inte ätas upp, jag skulle klara mig, säger Omar Alshogre. 

– Jag såg fångar som hade öppna sår där maskar krälade omkring. Jag var med om att fångvaktarna gav order till oss fångar att döda varandra, med händerna. Sedan skrattade de och njöt av våra plågor.

Alshogre fick uppdraget att registrera de fångar som hade dött av tortyr. Han satte lappar med nummer på tusentals människor. Bland dem hans egna kusiner Rashad och Bashir som hade gripits tillsammans med honom.

Även under hans sista dag i fängelse utsattes han för tortyr, den här gången psykologisk. Han trodde att han skulle dödas.

– De tog mig utanför fängelset. Officeren beordrade en fångvaktare: LADDA, SIKTA och skjut. BOOM. Jag trodde jag skulle dö där utanför fängelset. Jag föll ihop och visste inte om jag levde. Med vakten hade ingen ammunition i skjutvapnet.

Omar Alshogre slapp ut ur fängelset tack vare att hans mor mutade en korrupt militär med 15.000 dollar. Han släpptes ut i hemlighet, i de officiella rullorna är det registrerat att han dog i fängelset.

Även under Omar Alshogres sista dag i fängelse utsattes han för tortyr, den här gången psykologisk. Han trodde att han skulle dödas.
Även under Omar Alshogres sista dag i fängelse utsattes han för tortyr, den här gången psykologisk. Han trodde att han skulle dödas. Foto: Paul Hansen

När Omar Alshogre kommit i säkerhet i Sverige blev han besviken för att omvärlden inte uppmärksammade de syriska fångarnas situation. Han bestämde sig för att detta skulle bli hans livsuppgift.

Detta arbete har bland annat fört honom till den amerikanska kongressen där han vittnat i ett senatsförhör. Vilket så småningom ledde till Caesarlagen.

– Det är viktigt att understryka att lagen inte syftar till att störta regimen. I stället ska den förhindra finansieringen av våld och olaglig återuppbyggnad (av Syrien). Den ska också stoppa bombning och tortyr av civila, och bidra till att de politiska fångarna befrias och att de nästan tio miljoner flyktingarna inom och utanför Syrien kan återvända till sina hem, förklarar Alshogre.

Nu är cirka 130.000 politiska fångar kvar i den syriska regimens fängelser, enligt den syriska människorättsorganisationen Syrian Network for Human Rights. Dessutom är 83.000 personer försvunna. De anhöriga (och många andra) misstänker att regimen ligger bakom försvinnandena. 

– Min egen historia fick ett lyckligt slut. Precis som i en film, konstaterar Omar Alshogre.

– Men det finns tiotusentals som är kvar i al-Assads fängelser. De väntar på att vi att agerar. Caesarlagen kan bli deras upprättelse.

 

Läs mer:

Säkerhetstjänstens egna bilder bevis mot al-Assad 

Erik Ohlsson: Sanktioner i över 40 år – men den här gången kan det vara annorlunda 

Syriens rikaste man på kollisionskurs med al-Assad 

Coronakrisen och valutaras slår mot krigsdrabbade länder 

Historisk rättegång inledd om tortyr i Syrien 

Ämnen i artikeln

Syrien
USA
Donald Trump
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt