Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Våldspiral i tyska staden Cottbus sätter flyktingfrågan i fokus

Cottbus. En våldsspiral skakar den östtyska staden Cottbus och har fått borgmästaren att tillfälligt stoppa allt flyktingmottagande. Nynazistiska mobbar har den senaste tiden angripit flyktingar, och asylsökande har attackerat Cottbusbor. DN har besökt staden där nästan alla är rädda.

Huset är grått, fyrkantigt och ett arv från DDR-tiden. Mostafa Qasmi, en 26-årig asylsökande från Afghanistan beskriver det som ett fängelse. Men det har ingenting med den trista estetiken att göra, utan om händelserna som utspelade sig här några veckor tidigare då Mostafa Qasmi och kompisen Bahadir Azizi, 23, var på väg hem en sen kväll. Vid spårvagnshållplatsen längre ner på gatan stötte de på sex, kanske fler, berusade unga män som de beskriver som nynazister. 

– De började jaga oss. En hade en flaska i handen. Jag sprang så fort jag orkade, men de hann ikapp mig bakifrån. De slog mig i ansiktet och jag föll till marken. De fortsatte att slå, säger Bahadir Azizi. 

Polisen utreder händelsen som grov misshandel, men hittills har ingen misstänkt kunnat gripas. När jag ber kompisarna visa platsen där de mötte nazisterna vill de först hämta fler vänner. Ensamma vågar de inte röra sig. 

– Jag är livrädd och vågar inte gå ut längre, inte ens för att handla mat. Cottbus har blivit som ett fängelse. Det känns nästan farligare än i Afghanistan, säger Mostafa Qasmi. 

Mostafa Qasmi och Bahadir Azizi, båda asylsökande från Afghanistan, vågar inte längre röra sig fritt i Cottbus efter att ha blivit jagade och misshandlade av nynazister.
Mostafa Qasmi och Bahadir Azizi, båda asylsökande från Afghanistan, vågar inte längre röra sig fritt i Cottbus efter att ha blivit jagade och misshandlade av nynazister. Foto: Stefanie Loos

Vad är det egentligen som sker i den östtyska staden av Jönköpings storlek, nära den polska gränsen? Som fått hela Tyskland att rikta blickarna österut, och vissa att undra var den berömda tyska ”välkommenhetskulturen” tog vägen. 

Dagen före DN:s besök har stadens kristdemokratiske borgmästare Holger Kelch sänt ut ett nödrop.

– Vi klarar det inte längre. Cottbus behöver hjälp. 

20 minuters resa med spårvagnen norrut ligger det numera ökända köpcentrumet Blechen Carré. Den anonyma gallerian med de sedvanliga butikerna har efter de senaste veckornas händelser blivit en symbol för hur rädslan fått grepp om en hel stad. 

– Vi tänkte till en extra gång innan jag gick hit. Det gör vi alla, säger Cottbusbon Monika Platzk som kommit för att handla en ny jumper.  

Cottbusborna Monika och Eberhard Platzk tycker att Cottbus har blivit otryggt sedan flyktingarna kom hit. De borde vara tacksamma istället för att ställa till med bråk, säger Eberhard Platzk.
Cottbusborna Monika och Eberhard Platzk tycker att Cottbus har blivit otryggt sedan flyktingarna kom hit. De borde vara tacksamma istället för att ställa till med bråk, säger Eberhard Platzk. Foto: Stefanie Loos

78-årigen pekar mot köpcentrumets entré där extrainkallade poliser patrullerar den här regniga januaridagen. Det var här som ett äldre par nyligen blev knivhotade av tre ungdomar, efter ett gräl om vem som skulle gå in genom dörren först. Några dagar senare blev en tonårspojke knivskuren i ansiktet av en skolkamrat. Två händelser som i andra tyska städer knappt skulle generera en notis i tidningarna, men vars följder nu blivit till förstasidesstoff över hela landet. När det stod klart att de misstänkta ungdomarna är asylsökande tippade stämningen i Cottbus över. 

”Kör ut dem” stod det på plakaten som de omkring tvåtusen demonstranterna höll upp under en snabbt sammankallad manifestation förra helgen. Bland deltagarna som protesterade mot flyktingarna fanns vanliga Cottbusbor och kända nynazister. Det är ingen ovanlig syn i tyska städer där invandringskritiska grupper håller manifestationer med jämna mellanrum. Men i Cottbus markerar protesterna kulmen på en situation som glidit politikerna ur händerna. 

Det börjar likna ett inbördeskrig

Före flyktingkrisen 2015 bodde få personer med utländsk bakgrund i Cottbus. På kort tid har staden tagit emot jämförelsevis många asylsökande, som nu utgör närmare 5 procent av befolkningen. Staden har fått beröm för sitt integrationsarbete och många Cottbusbor har engagerat sig för de nyanlända. Andra har mött förändringen med skepsis. I förbundsdagsvalet i höstas röstade var fjärde väljare på det främlingsfientliga och högerpopulistiska partiet Alternativ för Tyskland, som vill stoppa asylinvandringen. Samtidigt har högerextrema grupper i regionen mobiliserat. I onsdags delade en grupp nynazister ut tårgas och flygblad till förbipasserande, enligt polisen. 

Under hösten och vintern har grupper av tyska ungdomar, högerextremister och asylsökande samlats i centrum för att slåss. Videoklipp från de nattliga uppgörelserna har spridits via sociala medier och bidragit till en känsla av oro och osäkerhet bland invånarna. 

Småbarnsföräldrarna Antje Schmee och Daniel Stern vill flytta från Cottbus eftersom de inte längre känner sig säkra här. ”Det börjar likna ett inbördeskrig”, säger Daniel Stern om den senaste tidens händelser.
Småbarnsföräldrarna Antje Schmee och Daniel Stern vill flytta från Cottbus eftersom de inte längre känner sig säkra här. ”Det börjar likna ett inbördeskrig”, säger Daniel Stern om den senaste tidens händelser. Foto: Stefanie Loos

Cottbusbon Daniel Stern, en 23-åring med ring i örat och luvtröja, vet vilket ord han ska använda för att beskriva situationen.  

– Det börjar likna ett inbördeskrig. 

– Det är i varje fall mycket nära. Man märker det på kvällarna och helgerna. När folk har festat och drabbar samman med flyktingarna, säger han.

Det är den sortens jämförelser som till slut fick borgmästaren Holger Kelch att kalla till krismöte på ministernivå. Han sitter bredbent på sitt kontor i rådhuset och redogör för den upptrissade stämningen. Träpaneler på väggarna och en röd heltäckningsmatta ger ett gemytligt intryck. Men beskedet är dystert:

– Vi har varnat för det ansträngda läget länge, och nu har situationen eskalerat. Inte bara verbalt utan handgripligen, säger han.

Dagen före har hans nödrop fått hela Tyskland att vända blickarna österut. Fler poliser och fler socialarbetare ska anställas för att lugna situationen. Men allra viktigast: hädanefter ska inga nya asylsökande placeras i Cottbus. 

Cottbus kristdemokratiska borgmästare Holger Kelch är bekymrad över våldsspiralen i sin stad.
Cottbus kristdemokratiska borgmästare Holger Kelch är bekymrad över våldsspiralen i sin stad. Foto: Stefanie Loos

– Vi har sagt att vi inte kan ta emot fler flyktingar framöver. Våra resurser räcker inte till. Gör vi inget nu kommer samhället att bryta samman, säger han. 

Det är inte första gången som en tysk stad inför ett lokalt flyktingstopp. Efter 2015 års flyktingkris har bland andra städerna Salzgitter, Wilhelmshaven och Delmenhorst i delstaten Niedersachen gjort samma sak. Men nu sker det mitt under de pågående regeringsförhandlingarna i Berlin. Det är sista chansen för Kelch partikollega, förbundskansler Angela Merkel, att få ihop en majoritetsregering. In i det sista strider de tilltänkta regeringspartierna Kristdemokraterna CDU/CSU och Socialdemokraterna SPD om den känsliga migrationsfrågan och om personer med tillfälliga uppehållstillstånd ska få återförenas med sin familj. Kelch nödrop blev en brandfackla i debatten. På torsdagen nåddes ett genombrott då förbundsdagen klubbade igenom en kompromiss. Efter sommaren ska ha 1.000 anhöriga per månad få komma till Tyskland.

Några mil närmare den polska gränsen ligger småstaden Forst där socialarbetaren Barbara Domke arbetar i ljuset av lysrörslampor. Hon anser att problemen i Cottbus har överdrivits och att våldsdåden den senaste tiden använts som ett argument för att säga nej till fler flyktingar.

– Det har blivit en sån obehaglig stämning i staden. Jag kan förstå att människor känner rädsla när deras stad plötsligt förändras i och med att det kommer så många nya invånare. Men lösningen är inte att vi stänger dörren till dem, säger hon.

Socialarbetaren Barbara Domke tycker att problemen i Cottbus har överdrivits och önskar en mer sansad debatt.
Socialarbetaren Barbara Domke tycker att problemen i Cottbus har överdrivits och önskar en mer sansad debatt. Foto: Stefanie Loos

Hon anser att det behövs fler sammanhang där Cottbusbor och nyanlända kan lära känna varandra. 

– Den vanliga Cottbusbon är inte rasist. Men lär man inte känna några flyktingar är det väldigt lätt att hysa fördomar. Många får sin verklighet bekräftad av påhittade nyheter på sociala medier.

Som att det råder ett inbördeskrig. 

– När en asylsökande gör något dåligt får det enorma proportioner. Det används av de med politiska syften. 

Själv använder Barbara Domke aldrig sitt riktiga namn när hon låter sig intervjuas i lokaltidningarna. Hon är rädd för högerextremisterna.  

Det börjar skymma utanför asylboendet i Cottbus där kompisarna Mostafa Qasmi och Bahadir Azizi bor. Efter att ha jagats och misshandlats av nazister skyr de mörkret och vill gå in. Men först sammanfattar Mostafa Qasmi stämningen i staden. 

– Alla här går runt och är rädda. Vi utlänningar är rädda för tyskarna. Och tyskarna är rädda för oss utlänningar. Hur ska vi då kunna lära oss att leva med varandra?

Fakta:Cottbus

Staden har cirka 100.000 invånare och ligger i delstaten Brandenburg i östra Tyskland, i forna DDR. 

Brunkolsnäringen utgör en av de viktigaste industrierna. Svenska energijätten Vattenfall var tidigare, innan försäljningen till Tjeckiska LEAG, den största arbetsgivaren i staden. 

Cottbus har under många år kämpat mot en krympande befolkning. Det har gjort att många lägenheter stått tomma. 

För fem år sedan bodde 2.300 personer från andra länder i staden. Nu är siffran 8.500, och av dem är ungefär hälften asylsökande.  

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.