Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Vapentystnad bara början på freden

I den bästa av världar har soldaten ”Gorets” rätt i sin känsla och vapenvilan övergår snart i en mer varaktig fred. Men även om kanonerna tystnar tror inte ens de mest inbitna optimister att de bakomliggande problemen kan lösas i första taget.

Åsikterna bland de ukrainska soldater som DN träffar vid fronten utanför Donetsk återspeglar nog väl hur ukrainarna i stort ser på konflikten i dag, när vapenvilan från Minsk plötsligt respekteras och Moskva tycks ha tappat intresset för kriget.

Vissa, som ”Gorets” tror att det blir riktig fred snart. Andra är mer luttrade och väntar på nästa ryska offensiv. Ytterligare några är frustrerade och oroar sig för att Kiev i praktiken ger upp kampen om de separatistkontrollerade områdena.

Alla kan ha rätt i någon mån, eftersom freden – om den kommer – troligen blir utan riktiga garantier, mer som en förlängd vapenvila. Och frågan om huruvida Kiev har lagt sig platt eller agerat ansvarsfullt kommer Ukraina att få leva med under överskådlig tid.

Att president Vladimir Putin har förmedlat någon sorts reträttorder till separatisterna finns det hur som helst gott om tecken på. Utan en sådan är det inte troligt att överenskommelsen om eldupphör helt plötsligt skulle ha respekterats från den 1 september.

Putin själv har flyttat fokus till Syrien. Alexander Zachartjenko, ledare för den icke erkända rebellstaten DNR, hävdar att antalet ryska frivillig­soldater i området har minskat till mind­re än hälften jämfört med i fjol. I stället sänder Ryssland nu byråkrater som ska få ordning på förvaltningen i låtsasrepublikerna.

Resultatet förefaller bli vad många förutspådde redan 2014: en frusen konflikt, en fred som ingen part är nöjd med och som ständigt hotar övergå i krig.

Senast i fredags publicerade nyhetsbyrån Bloomberg en intervju med Alexander Choda­kovskij, en av rebellernas högsta militära befälhavare, där han öppet talar om order från Moskva att ligga lågt.

– Vad jag ser är skapandet av ett nytt Transnistrien, säger han och syftar på den Moskvatrogna utbrytarrepubliken i Moldavien – typ­exemplet på en frusen konflikt.

Men även detta scenario förutsätter att parterna tar sig igenom hösten utan att börja skjuta på varandra igen. Och här finns dessvärre gott om hinder på vägen mot fred.

Ett uppenbart stridsäpple är de lokala val som rebellerna insisterar på att hålla den 18 oktober – vilket är en ”röd linje” för president Porosjenko, något han ser som ett tydligt brott mot Minskavtalet. Ett annat är ännu en omröstning i parlamentet om ”decentralisering”, en fråga som är så het att tre militärer dödades i sammanstötningar med militanta nationalister förra gången den var aktuell i augusti.

Först när alla politiska och militära hinder har övervunnits är det dags för det verkligt svåra: att överbrygga klyftorna mellan ukrainare i öst och väst, att läka alla sår som rivits upp.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.