Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-18 20:08

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/varannan-amerikan-tror-att-dronarattacken-gjort-usa-mindre-sakert/

Världen

Varannan amerikan tror att drönarattacken gjort USA mindre säkert

Bild 1 av 2 Donald Trump.
Foto: AFP
Bild 2 av 2 Den iranske generalen Qassem Soleimani.
Foto: TT

Donald Trump bestämde sig för att döda den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani för sju månader sedan, uppger amerikanska medier. Vita huset har svårt att leda i bevis att Soleimani utgjorde ett överhängande hot just nu. Folkmajoriteten tvivlar på statsapparatens tillförlighet.

I fredags sade Donald Trump till Fox News att Qassem Soleimani hade planer på att bomba fyra amerikanska ambassader. Därför dödade Trump generalen i en drönarattack strax efter midnatt den 3 januari. 

Men hittills har regeringen inte presenterat några underrättelsebevis som bekräftar presidentens utsaga. Inte ens ministrarna som befann sig runt Trump när han gav ordern säger sig ha kännedom om Soleimanis planer på att spränga fyra ambassader i luften. 

Försvarsministern Mark Esper:

– Jag har inte sett något vad gäller fyra ambassader.

Säkerhetsrådgivaren Robert O’Brien:

 – Det är alltid svårt, även med den utsökta information vi har, att veta exakt var målen är. 

Utrikesministern Mike Pompeo:

– Vi vet inte exakt när och vi vet inte exakt var, men det var på riktigt.

Vita huset hävdar att Soleimani utgjorde ett ”nära förestående” eller ”överhängande” hot mot USA. 

Men majoriteten av amerikaner tycks (ännu) inte övertygade om riktigheten i det påståendet.

52 procent av befolkningen säger att drönarattacken mot Soleimani har gjort USA mindre säkert, enligt en mätning som Washington Post refererar på måndagen. Hela 73 procent säger att de är ”väldigt oroade” eller ”något oroade” över att krig bryter ut mellan USA och Iran.  

Vita husets valhänta hantering av efterspelet har också resulterat i en liten spricka inom det Republikanska partiet. 

Tre republikaner röstade för Demokraternas resolution som kräver att Trump konsulterar kongressen innan han beordrar militära attacker mot Iran. 

En mycket liten grupp avvikare, visst. Men en av ”dissidenterna” var Matt Gaetz, som annars står bakom presidenten i vått och torrt.

Gaetz representerar ett valdistrikt i Florida där det bor många krigsveteraner. Hans röst för Demokraternas resolution får tolkas som ett slags omyndigförklarande av president Trump som överbefälhavare, åtminstone i Mellanöstern. Här tar Trump uppenbarligen stora inrikespolitiska risker.

Som president har Trump ägnat tre år åt att undergräva trovärdigheten för den amerikanska underrättelsetjänsten, som han utmålat som en lögnaktig ”stat i staten”. 

Kampanjen har varit så effektiv att en majoritet av befolkningen nu tycks tvivla när företrädarna för statsapparaten ber väljare och kongresspolitiker att lita på deras generella utsagor om läget i Mellanöstern.

CIA-chefen Gina Haspel. Foto: Stefani Reynolds/CNP

Gina Haspel, CIA-chefen som ersatte Mike Pompeo, hävdar att Soleimani utgjorde ett överhängande hot. Men enligt Haspel finns ingen enskild bevisuppgift som bekräftar hotet, utan en ”mosaik” av uppgifter som pekar mot att aktörer i regionen planerade attacker mot ambassader och baser i syfte att driva amerikanska militärer ur Mellanöstern.

Samtidigt fylls amerikanska medier av uppgifter som tyder på att Trump bestämde sig för att döda Soleimani för över ett halvår sedan. 

Enligt tv-kanalen NBC auktoriserade Trump en attack mot Soleimani för sju månader sedan, då Iran skjutit ned en obemannad amerikansk drönare. 

Dåvarande säkerhetsrådgivaren John Bolton och utrikesminister Pompeo övertygade Trump om att döda Soleimani som vedergällning, enligt källor till NBC. 

Men Trump bestämde sig för att villkora en sådan attack: om Irans provokationer i regionen dödade en amerikan skulle han svara med att släcka Soleimanis liv. Den 27 december regnade 30 raketer över en irakisk militärbas i Kirkuk, där ett antal amerikaner befann sig. En dog och fyra skadades.   

Vita huset vill rikta fokus mot det ”överhängande hotet” från Iran. Men klimatet i Vita huset har också förändrats. Den nuvarande uppsättningen rådgivare har en sammansvetsad syn på Iran. Förvarsminister Esper och utrikesminister Pompeo är gamla klasskamrater från officershögskolan i West Point – ”mer villiga att presentera aggressiva alternativ och mindre benägna att kontrollera hans instinkt”, som Washington Post sammanfattar deras förhållningssätt till Trump. 

Som ofta med Trump tycks tv-bilder ha spelat en avgörande roll för hans beslut att agera. Under nyårshelgen satt presidenten i sitt vinterpalats i Florida och såg hur demonstranter attackerade den amerikanska ambassaden i Bagdad. 

Trump bestämde sig för att inte riskera att gå samma öde till mötes som företrädaren Jimmy Carter. Carters ovilja att attackera Iran under krisen 1979 – då 52 amerikanska medborgare togs gisslan inne på USA:s ambassad i Teheran – stod honom dyrt. 77 procent av befolkningen uttryckte sitt missnöje och Carter häcklades som den ”första kvinnliga presidenten”. 

Efter att Trump dödat Soleimani hänvisade han specifikt till 1979. Om Iran slog tillbaka, sade han, skulle USA attackera 52 mål – ett för varje person som Iran höll som gisslan för 40 år sedan. 

Läs mer:

Försvarsministern kände inte till hot mot ambassader 

Därför står Iran och USA på randen till krig – igen