Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-09 04:28

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/varfor-letar-man-efter-patient-noll/

Världen

Varför letar man efter ”patient noll”?

Tågresenär testas i Nanjing i Kina.
Tågresenär testas i Nanjing i Kina. Foto: Su Yang/Costfoto/Sipa USA

När italienske Mattia kom till sjukhuset i staden Codogno med hosta och feber testades han inte för det nya coronaviruset – han sågs inte som en riskgrupp. I stället hann han smitta både sin gravida fru, några fotbollskompisar och flera andra innan han flera dagar senare fick en diagnos. 

I flera länder pågår intensiv smittspårning från myndigheter för att stoppa spridningen av det nya coronaviruset. Men hur viktigt är det att hitta ”patient noll”?

Den 14 februari fick en 38-årig man i staden Codogno i norra Italien hosta och feber. I fyra dagar höll symtomen i sig, men den 18 februari bestämde han sig för att söka vård eftersom han mådde sämre. Läkaren gav mannen antibiotika och skickade hem honom från sjukhuset. I Italien kallas mannen för sitt förnamn Mattia. 

Men en dag senare var Mattia tillbaka – då i ett kritiskt tillstånd. Först då testades han för det nya coronaviruset, eftersom hans gravida fru berättat att han träffat en vän som nyligen varit i Kina. Den 20 februari visade testerna att Mattia hade sjukdomen. Då hade han väntat i 36 timmar utan skyddsåtgärder på sjukhuset i Codogno. 

Läs mer: Provinsen Bergamo värst drabbad i Lombardiet 

Och när smittan var ett faktum påbörjade italienska myndigheter snabbt en smittspårning av alla som haft kontakt med Mattia. Det visade sig att viruset spridits. Hans gravida fru var sjuk. Det var också sex medlemmar i fotbollslaget han tränade med. Sjukdomen hade också spritts till flera ur personalen, och patienter på sjukhuset där han sökt vård. 

För de italienska myndigheterna sågs Mattia som ”patient 1” i landet – och man började snabbt leta efter vem som kan ha smittat honom. Först trodde man att denna person var en kollega till honom, som varit i Kina kort innan Mattia blev smittad. Men efter att kollegan testats negativt för viruset gick läkarna bet på att hitta Italiens ”patient noll” – det vill säga den första smittade i landet, och källan till utbrottet. 

Mattia sökte vård bara två veckor efter att två kinesiska turister från Wuhan, som setts som centrumet för den i dag internationellt spridd sjukdomen, testats positiva för det nya coronaviruset. 

Condogno i Italien.
Condogno i Italien. Foto: IPA/Sipa USA

De isolerades direkt, och den italienska premiärministern Giuseppe Conte berättade då för reportrar om de skyddsåtgärder som landet vidtagit mot smittan. 

– Systemet för att motverka sjukdomen i Italien är den mest rigorösa i Europa, sade han  den 31 januari. 

Conte skulle visa sig ha tagit ut segern i förskott, och en vecka efter att Mattia fått diagnosen hade över 800 personer testats positivt för viruset i Italien. 

Läkaren Marino Faccini har lett en grupp experter i Milano, som fått uppgiften att hitta källan till utbrottet. Han har berättat för Reuters att man i dag tror att sjukdomsepidemin nog startade långt före Mattia blev sjuk. Och de italienska experterna har tvingats fokusera på att stävja smittspridningen snarare än att leta efter den första personen som smittades. 

Men varför är det vill man hitta patient noll – och finns det något problem med den termen?

Vi börjar i Sverige. 

Condogno i Italien.
Condogno i Italien. Foto: IPA/Sipa USA

● ● ●

Den 31 januari fick Sverige sitt första fall av det nya coronaviruset. En ung kvinna som hade kommit hem från Wuhan i Kina, den stad som setts som centrum för sjukdomens utbredning, till Jönköping en vecka tidigare testades positivt för viruset. 

Hennes agerande lovordades av sjukhuset – eftersom hon själv isolerat sig, fått mat levererad utanför dörren och tagit kontakt med sjukvården. Efter det positiva provsvaret hölls hon isolerad vid infektionskliniken på Ryhovs länssjukhus. Hon bedömdes inte ha smittat någon annan person enligt den smittspårning som gjordes. 

Amina Manzoor: Nu måste vi alla bidra för att minska effekterna av pandemin  

Först senare började alltfler personer att smittas av sjukdomen. Då rörde det sig framför allt om personer som varit i de mest drabbade regionerna i norra Italien, eller människor som haft nära kontakt med personer som varit där. Senare har Folkhälsomyndigheten bedömt att det finns tecken på allmän spridning, och man har infört åtgärder för att minska spridningen av sjukdomen, när alltfler har blivit sjuka. 

Sjuksköterskorna Åsa Forsberg, Fartun Abdi och Frida Asteberg vid Östra sjukhuset i Göteborg.
Sjuksköterskorna Åsa Forsberg, Fartun Abdi och Frida Asteberg vid Östra sjukhuset i Göteborg. Foto: Jonas Lindstedt

I Sverige har man hela tiden arbetat intensivt med smittspårning för att ta reda på vilka som de som drabbats av det nya coronaviruset varit i kontakt med.

Har du varit på jobbet? Har du träffat läkare? Har du gått till förskolan? Varit på restaurang? Åkt kollektivtrafik?

Den smittade personen blir intervjuad om var den har varit, när den insjuknade och vilka personer den kan ha kommit i kontakt med. 

I USA beskriver Trevor Bedford, som forskar i hur virus sprider och utvecklas vid Fred Hutchinsons cancerforskningscenter i Seattle, för Statnews det detektivarbete som görs för att ta reda på vilka som kan ha blivit smittade av en enskild person. 

Det börjar med en djupintervju med den drabbade, där man tillsammans rekonstruerar exakt var personen har varit, vilka den har träffat och när. 

– De kan behöva ta upp sina personliga kalendrar, gå igenom sin telefon. De kanske till och med måste gå igenom sina sociala medier och titta på var de taggats och vad de har gjort för att hjälpa dem att minnas, berättar han.

I Sverige gjorde man tidigt också den typen av smittspårning. I dag har man slutat att ta prov på alla dem som riskerar att ha drabbats av det nya coronaviruset i delar av Sverige. I stället riktar man in sig på riskgrupper och de som behöver vård. Medan andra uppmanas att stanna hemma om de är sjuka - men inte behöver vård. 

Johan Bratt, chefsläkare på Region Stockholm, säger till DN att information om hur man själv ska agera spelar roll. 

– Det gäller ju alltid när man får ett virus att man ska stanna hemma och inte träffa människor om man har symtom. Och jag tror att vi i Sverige är ganska bra på att följa de råden, säger Johan Bratt. 

För Statnews berättar Maria Van Kerkhove som är chef vid WHO:s globala infektionsrisksgrupp om hur viktigt smittspårningsarbetet är.

– Snabbhet är avgörande. Det är helt avgörande. Varje land som får sina första fall måste agera på ett robust och aggressivt sätt... Leta efter det här viruset, säger hon. 

Ju fler som smittas, desto svårare blir det ör myndigheterna att spåra smittan. Men Maria Van Kerkhove säger att den största risken är just att myndigheterna ger upp:  

– Vartenda land har möjlighet att tygla smittan. Jag säger inte alls att det är enkelt... Men det kan kontrolleras. 

Och i Seattle i USA, som hittills är den mest drabbade staden i landet, tror myndigheterna att de fått en glimt av vad som kan hända om smittspårningen missar någon. 

● ● ●

I USA har på lördagen 2952 personer testats positiva för det nya coronaviruset. Siffran ändras hela tiden. Och på onsdagen höll president Donald Trump ett tal där han bland annat offentliggjorde att man kommer stoppa resor från Europa till USA för att stoppa spridningen. 

Den stad som drabbades hårdast först är Seattle. Man tror att landets ”patient noll” var en 35-åring som återvände från Wuhan till Seattle i slutet på januari. Precis som i det svenska fallet i Jönköping gjorde mannen allt rätt. 

Han tog sig till sjukhus för att testas, och blev snabbt isolerad. Till och med sjukhuspersonalen undvek att besöka hans rum trots skyddsdräkter - i stället användes en robot för att mäta hans feber. Smittspårningen tog vid, och man hittade 60 personer som varit i kontakt med honom innan han togs in för provtagning. 

Ingen av dem fick några symtom under de följande veckorna. Men man måste ha missat någon. För i februari började ett antal larm komma från ett ålderdomshem: de boende klagade på andningsproblem. När sjukdomsspridningen var ett faktum hittades en ytterligare person. 

Läs mer: Höga vårdskostnader hindrar amerikaner från att söka hjälp

President Donald Trump den 11 mars.
President Donald Trump den 11 mars. Foto: REX

En tonåring som inte testats eftersom hen inte varit i någon högriskzon visade sig ha sjukdomen. Och viruset som hen bar på var så likt det som Seattles ”patient noll” burit att forskarna menar att det är 97 procents risk att tonåringen smittades av 35-åringen, skriver Bloomberg. Fallet i Seattle visar hur lätt det är att missa någon, och vilka konsekvenser det kan få.

Marc Lipsitch, epidemiologiprofessor vid Harvards School of Public Health, säger till Bloomberg att det som hänt i Seattle också kan bero på en hel del otur. 

– Seattle hade otur i att man fick en tidig introduktion som skapade en kedja av spridning, medan andra ställen som agerat liknande kanske hade mer tur. Det är mycket möjligt att vi kommer hitta många fler fall när vi börjar testa fler. 

I staden Wuhan i Kina bor 11 miljoner människor. Det var där det nya coronaviruset först började smittas bland befolkningen. Och där har man framför allt försökt ta reda på vem som var ”patient noll” för att ta reda på var utbrottet kommer ifrån. 

● ● ●

Den 31 december fick WHO information om att 20 personer med koppling till en djurmarknad i Huanan insjuknat i en lunginflammation som inte orsakats av någon känd svamp, bakterie eller virus. 

Tio dagar senare offentliggjorde WHO att lungsjukdomen orsakades av ett nytt virus – det nya coronaviruset. Ju längre tiden går, och desto fler som smittas, desto svårare blir det att hitta den första personen som insjuknade, och därmed också varifrån sjukdomen initialt kom. 

– Vi vet inte vem ”patient noll” var, antagligen i Wuhan, och det lämnar många obesvarade frågor om hur det här utbrottet började och hur det spreds initialt, säger Sarah Borwein, som arbetar med infektionssjukdomar på Hong Kongs Central Health Medical Practice, till tidningen South China Morning Post. 

Sjukhus i Wuhan i Kina.
Sjukhus i Wuhan i Kina. Foto: AFP

Hon säger att upptäckten av ”patient noll” inte skulle ge svar på alla frågor som finns, men att en sådan upptäckt skulle kunna vara till hjälp i kartläggningen av viruset: 

– Men det skulle hjälpa oss att kartlägga vilken väg viruset tagit, och hur det färdas. Det är svårt att rita den kartan utan att veta var den börjar. 

Niklas Arnberg är professor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå Universitet. Han säger att det i vissa fall är kritiskt att hitta ”patient noll”, medan det vid andra sjukdomar inte är lika viktigt. 

– När det gäller till exempel hiv så kommer någon som är smittad att vara kroniskt infekterad om den inte behandlas. Där måste man identifiera alla för att spåra partners som de haft och vilka smittan kan ha förts vidare till. Men när det gäller det nya coronaviruset så kan vi räkna med att infektionen läker ut och att man inte smittar efter tillfrisknandet.

Därför säger han att det är viktigare att fokusera på det som händer nu än att ta reda på vilka som bar på smittan för några månader sedan. 

– Det som hände då har man ingen större nytta av. 

Så tillbaka till Italien, och allt som hänt där sedan Mattia gick in på sjukhuset i Condogno för snart en månad sedan. 

● ● ●

Mattia vårdades länge på intensivvårdsavdelningen på grund av viruset. Hans gravida fru, som också smittades fick bara mildare symtom. Men i måndags kunde läkarna konstatera att Mattia mådde så pass bra att han kunde klara sig utan intensivvård. 

En liten seger för de italienska läkarna, som samtidigt befinner sig i en allt svårare situation, där vårdpersonal vittnar om kaotiska scener på sjukhus när allt fler blir sjuka och behöver vård. 

Samma dag som Mattia lämnade intensivvården sattes hela Italien i karantän för att stävja smittspridningen: medborgare uppmanas att stanna hemma och inte lämna sina hem förutom för jobb och nödsituationer. Det har blivit förbjudet att resa mellan regioner och provinser utan särskilda skäl och offentliga evenemang har ställts in. Skolor och universitet håller stängt.

Duomo-torget i Milano är folktomt i mars efter att Italien försatts i karantän.
Duomo-torget i Milano är folktomt i mars efter att Italien försatts i karantän. Foto: Nicola Marfisi/AGF/REX

Även om en del fokus legat på Mattia som ”patient 1” och sjukhuset i Codogno har fått kritik för hanteringen av situationen så finns det fler anledningar till att Italien har drabbats hårt av viruset. I dag tror läkare att sjukdomen fanns i norra Italien långt innan Mattia dök upp på sjukhuset - och att detta i så fall skulle visa på just vikten av att testa och följa upp möjliga fall så snabbt som möjligt för att undvika spridning. 

Andra förvärrande omständigheter är den höga åldern på den italienska befolkningen, och missförstånd mellan hälsovårdsmyndigheter på regional och nationell nivå om vilka åtgärder som implementerats. I dag säger Italiens tidigare premiärminister att Italien är ”Europas försökskanin” när det kommer till det nya coronaviruset. 

Samtidigt använder italienska programledare, musiker och fotbollsstjärnor sina kanaler för att säga till sina fans att stanna hemma, och kunna få stopp på spridningen:

– Här talar en som lever för musik, för folksamlingar, för omfamningar, för ögonblicken när svett blandas, men nu säger jag: stanna upp, säger storstjärnan Lorenzo ”Jovanotti” Cherubini  i en video till den italienska befolkningen.

Läs mer: Det nya coronaviruset: Följ utvecklingen live