Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-19 06:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/vi-klarar-det-sade-merkel-men-hur-gick-det/

Världen

”Vi klarar det”, sade Merkel – men hur gick det?

Bild 1 av 2 Den syriske flyktingen Rodin Saouan tar en bild tillsammans med Angela Merkel den 10 september 2015 då förbundskanslern besökte ett registreringscenter för flyktingar.
Foto: Michael Sohn/AP
Bild 2 av 2 2016 har Rodin Saouan kvar bilden på sin telefon.
Foto: Kay Nietfeld/TT

”Vi klarar det”, var Angela Merkels förhoppning när hundratusentals asylsökande kom till Tyskland sommaren 2015. Fem år senare träter tyskarna alltjämt om huruvida landet har ”klarat” det eller inte. 

DN:s Berlinkorrespondent berättar om tre ord som definierat Merkels tid som Tysklands ledare – och varför hon inte uttalar dem längre. 

Historien är full av dem, fraserna som fått definiera en era. Vissa eftersom de ingjutit mod och hopp om en bättre framtid, andra eftersom de varslat om krig och elände. 

”Peace for our Time!”, utbrast Storbritanniens premiärminister Neville Chamberlain hoppfullt efter att han 1938 ingått avtal med Adolf Hitler i München.

”Herr Gorbatjov, riv denna mur!, ropade USA:s president Ronald Reagan under sitt tal intill Berlinmuren 1987. 

”Landskapen ska blomma!”, lovade Västtysklands förbundskansler Helmut Kohl östtyskarna inför omröstningen om Tysklands återförening 1990. 

Sensommaren 2015 var det Angela Merkels tur. 

– Wir schaffen das, löd hennes svar när hundratusentals flyktingar och migranter anlände till Tyskland. 

En sjukvårdare i München tillsammans med en syrisk flyktingfamilj som nyligen anlänt till Tyskland, 7 september 2015.
En sjukvårdare i München tillsammans med en syrisk flyktingfamilj som nyligen anlänt till Tyskland, 7 september 2015. Foto: Roger Turesson

Ingen annan fras har kommit att förknippas mer med hennes tid som Tysklands förbundskansler, och inget annat uttalande har rört upp starkare känslor. Förhoppningen om att Tyskland skulle ”klara” flyktingströmmen har fått människor att känna stolthet och framtidstro, men den har också bäddat för regeringskriser, dalande opinionssiffror och har gett bränsle åt högernationalister som ritat om det politiska landskapet i Tyskland och Europa. 

Men vad var det egentligen hon menade med de tre bevingade orden? 

Det är fullsatt och syrefattigt i den stora salen i Bundespressekonferenz i centrala Berlin, huset där regeringen håller sina presskonferenser, när Angela Merkel gör entré i röd kavaj. Det är den 31 augusti 2015 och först vill hon framföra några ord om de många människor som kommit till Tyskland på sistone. Bara under augusti månad har 104 000 asylsökande anlänt, de flesta från krigets Syrien, och innan året är slut ska antalet summeras till 900.000 – fler än någon gång sedan andra världskrigets slut.  

Angela Merkel talar inför pressen i Berlin den 31 augusti 2015.
Angela Merkel talar inför pressen i Berlin den 31 augusti 2015. Foto: Markus Schreiber/AP

Mot slutet av den 17 minuter långa utläggningen kastar hon en blick på sitt papper och säger: 

– Vi har klarat så mycket – vi klarar det. Vi klarar det, och om något står i vägen så måste det övervinnas. 

Merkel, född några år efter andra världskrigets slut och uppvuxen bakom järnridån, sätter in flyktingströmmen i ett historiskt perspektiv. Hon jämför med historiska händelser som den tyska återföreningen, bankräddningen och beslutet att lägga ner kärnkraften några år tidigare. 

Många har lite slarvigt jämfört frasen med Barack Obamas ”Yes we can”, men Merkels mantra bär på mer av uppfordran än entusiasm: vi måste klara detta för vi har inget annat val.  

Efter att tågen mellan Ungern och Tyskland slutat gå börjar de syriska flyktingarna gå mot gränsen till Tyskland, 4 september 2015.
Efter att tågen mellan Ungern och Tyskland slutat gå börjar de syriska flyktingarna gå mot gränsen till Tyskland, 4 september 2015. Foto: Roger Turesson

En del av sprängkraften i uttalandet beror på att de tre orden kan betyda så mycket. Luddigheten öppnar för fler frågor. För vilka är egentligen ”vi”? Vad menade hon med att ”klara”, och vad var ”det” som skulle klaras av?

Svaren har varierat beroende på vem man frågat. 

För anhängare av den så kallade välkommenhetskulturen var svaret enkelt: ”Wir schaffen das” var en uppmaning till medmänsklighet och solidaritet med människor i nöd. Kanske var det också en sen ursäkt för brotten som begåtts i tyskarnas namn under andra världskriget – äntligen fick Tyskland bevisa att landet stod på rätt sida av historien. 

Andra pekade på att Tyskland hade skrivit under internationella konventioner och därmed var skyldigt att ta emot människor på flykt, vare sig man ville eller inte. 

2015 var Tysklands hjälpberedskap god. Här tas syriska flyktingar omhand på ett mässcentrum i München.
2015 var Tysklands hjälpberedskap god. Här tas syriska flyktingar omhand på ett mässcentrum i München. Foto: Roger Turesson

Skeptiker ansåg att frasen mest andades den sortens tomma ord som politiker drar till med när de saknar lösningar på konkreta problem. 

Mest högljudda var Merkelkritikerna som i de tre orden läste in en uppmaning till all världens människor att ge sig av mot Tyskland. Vi klarar vad som helst – alla är välkomna till oss! Ofta har slagorden ”Merkel måste bort” ekat utanför hennes kontor i Berlin. 

Men faktum är att Merkel fram till sommaren 2015 stått för en ganska stram linje i migrationspolitiken. En månad före presskonferensen hade hon förklarat tysk migrationspolitik för en tårögd palestinsk flicka. Flickans familj väntade på att utvisas från Tyskland, och hon frågade kanslern varför de inte kunde få stanna. 

– Du vet också att det väntar tusentals och åter tusentals i de palestinska flyktinglägren. Om vi säger att ni kan alla komma hit, kom alla från Afrika – det klarar vi inte, sade förbundskanslern inför rullande kameror.  

 

Klippet blev lika viralt och som kritiken mot Merkel blev högljudd. Hon utmålades som känslokall och hjärtlös, en månad senare var tonläget ett annat. ”Wir schaffen das” och besluten som följde i dess spår markerade en vändpunkt. 

Resten är historia. 

– Om vi måste be om ursäkt för att vi i en nödsituation har visat ett vänligt ansikte, då är det inte mitt land. 

Andra ställde sig frågor av mer praktisk natur: Var ska migranterna bo? Vem ska försörja dem? Och om fler fortsätter att komma – vart går gränsen? 

Kort och gott: hur ska vi klara av detta? 

Ingen annan fråga har stötts och blötts mer under de senaste fem åren. Den har splittrat familjer, vänner och kollegor. Utlöst regeringskriser, hot om nyval och fått EU:s medlemsländer att inleda ett skyttegravskrig om den ännu olösta migrationspolitiken.

Andra har kopplat ihop uppmärksammade brott så som sexövergreppen under nyårsnatten 2015/2016 i Köln, och lastbildsdådet mot en julmarknad i Berlin i december 2016, med flyktingmottagandet. 

Själv tycks Merkel ha blivit tagen på sängen av de känslor som orden väckte. 

Nu har Merkel format ett annat mantra än det hon myntade i augusti 2015. Tyskland infört ett maxtak för antalet asylsökande och upprättat listor över så kallade säkra länder, frågor som sensommaren 2020 ekar i den svenska migrationsdebatten.
Nu har Merkel format ett annat mantra än det hon myntade i augusti 2015. Tyskland infört ett maxtak för antalet asylsökande och upprättat listor över så kallade säkra länder, frågor som sensommaren 2020 ekar i den svenska migrationsdebatten. Foto: Michael Sohn/AP

– Vissa människor känner sig till och med provocerade av meningen. Naturligtvis var det inte min avsikt, snarare (var det menat) som uppmuntran, sade hon senare i en intervju i tidningen Wirtschaftswoche. 

Sedan dess har Merkel formulerat ett annat mantra: att 2015 aldrig får eller ska upprepas. Tyskland har infört ett maxtak för antalet asylsökande och upprättat listor över så kallade säkra länder, frågor som sensommaren 2020 ekar i den svenska migrationsdebatten. 

Men ”wir schaffen das” fortsätter att förfölja henne, vare sig hon vill eller inte. 

Redan ett år senare slutade Angela Merkel använda frasen när hon talade om migration.

– Ibland tycker jag att den meningen är lite överdriven, att för mycket tolkats in i den. Så mycket att jag knappast vill upprepa den längre, det har blivit ett slags enkelt motto, nästan en tom formel, har hon sagt till tidningen. 

Så syns också hennes fras tryckt på t-shirts som säljs i souvenirbutikerna längs tyska turistråk.

Precis som ”Peace for our time” och ”Tear down that wall”. 

Demonstranter samlades i Berlin den 9 mars 2020, samma datum då Angela Merkel träffade Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis.
Demonstranter samlades i Berlin den 9 mars 2020, samma datum då Angela Merkel träffade Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis. Foto: Markus Schreiber/AP

 

 

Ämnen i artikeln

Tyskland
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt