Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Vid Rymdkusten flockas turisterna

President Obamas planer att dra ner på pengarna till USA:s rymdprogram oroar hela Rymdkusten. Det är inte bara tusentals jobb inne på Kennedy Space Center som berörs. Varje gång en ny rymdfärja ska skjutas upp strömmar turisterna till.

– Det skulle vara helt förödande för den här delen av Florida om nästa rymdprogram inte blir av. Det är själva basen för hela vår ekonomi, säger Leslie Sims, som själv bor och jobbar i området.

I dag är hon på plats i Cocoa ­Beach för ett möte med ägaren till en av de turistbåtar som tar folk uppför Banana River för att njuta av den vilda naturen. Båten är full med turister som blivit kvar några dagar extra i trakten – i väntan på att rymdfärjan ”Discovery” verkligen ska skjutas upp. På kvällen före uppskjutningen fylls varenda strand, parkeringsplats och kaj av bilar med rymdturister som vill uppleva skådespelet när rymdfärjan skjuts upp.

– Om man bara lägger ner rymdfärjeprogrammet utan att gå vidare med nästa kommer många, många tusen jobb att försvinna, säger Leslie Sims.

För den här regionen betyder president Obamas kritik mot det så kallade Aresprogrammet, som syftar till att åter etablera amerikanerna på månen år 2020, mer än att USA förlorar möjligheten att skicka folk till rymden under flera år.

Därför är ”Discoverys” näst sista rymdfärd också indraget i ett politiskt spel om USA:s framtida rymdprogram. Parallellt med uppskjutningen lättar Nasa på förlåten och visar upp sin första Aresraket inför det samlade internationella pressuppbådet på Kennedy Space Center.

Inne i den väldiga byggnaden på Kennedy Space Center där rymdfarkosterna sätts ihop före start står Ares I-x, som ett vitt utropstecken. Det är en 100 meter hög raket, inte helt olik Saturnraketen som på sextiotalet tog de första människorna till månen.

Visningen av den första riktiga Aresraketen sker bara några veckor innan Obama-administrationens kommission lägger fram sina förslag om USA:s framtida rymdprogram.

I Nasas krympta budget ryms inte Aresprogrammet i sin nuvarande omfattning, och väcker många frågor om vad som händer nästa år när de nuvarande rymdfärjorna skrotats. En möjlig lösning som kommissionen diskuterar är att målet att ha folk på månen år 2020 behålls, men skjuts på framtiden. En annan möjlig väg är att koncentrera sig på rymdfärder längre bort från jorden.

Trots frågetecknen kommer Nasa att genomföra den första verkliga uppskjutningen av Ares I -x, som nu står färdigladdad med krut i tanken på Kennedy Space Center.

– Det är en väldigt viktig flygning för oss. Den kommer att ge oss mer information än tusen tester, säger Jon Cowart, en av de ansvariga inom Aresprogrammet på Nasa.

– Det är en helt otrolig raket. Den ska spränga ljudvallen på 39 sekunder, säger han.

Startramp 39 B som användes förra gången Christer Fuglesang åkte till ISS är redan ombyggd för Ares-raketerna. Den första provskjutningen ska genomföras i oktober. Förändringen syns på de höga åskledarna som likt radiomaster står utställda runt hela rampen.

Det är politiskt känsligt i USA att lämna över hela ruljansen för Internationella rymdstationen, ISS, till de andra nationerna. När rymdfärjorna skrotas nästa år är det bara ryska soyuzraketer som kan ta människor till och från ISS. Därför finns en tredje väg för det amerikanska rymdprogrammet – att förlänga den internationella rymdstationens livslängd, i dag är den tänkt att skrotas år 2015, och även skjuta upp pensioneringen av rymdfärjorna.

Men fabrikerna som tillverkar de externa bränsletankarna med raketbränsle har redan upphört med produktionen.

– Det kostar fruktansvärt mycket pengar att återuppta den tillverkningen. Möjligen kan de dra ut lite på de sista flygningarna. Men hur de än gör ser det ut att bli ett stort glapp mellan dagens rymdfärjor fram till dess att USA har ett nytt program för bemannade rymdfärder, säger Sven Grahn, representant för svenska Rymdstyrelsen på plats i Florida.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.