Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Nyheter

Världsmästarpar nobbar flyg och siktar på noll utsläpp

00:46. Världsmästarparet Heidi Andersson och Björn Ferry har satt målet att bli fossilfria till år 2025.

Storuman. Världsmästarparet Heidi Andersson och Björn Ferry har ändrat livsstil för klimatets skull. Stopp för flygresor och byte till elbil och elcykel har minskat deras utsläpp av växthusgaser med över 20 ton per år. De har satt målet att bli helt fossilfria till år 2025. 

”Ni får gärna komma hit, men ni får inte ta flyget.” Så svarar armbryterskan Heidi Andersson och skidskytten Björn Ferry när DN vill göra ett reportage om deras koldioxidbantning för klimatet.

För två år sedan tog de beslutet att vara fossilfria år 2025. Sedan dess har Heidi inte flugit en enda gång. Björn har gjort någon enstaka flygresa men har nyligen nobbat jobbet som kommentator vid OS i Sydkorea för att han inte vill flyga dit.

– Armbrytning och hållbarhetsfrågor har varit mina stora intressen sedan jag var litet barn. Då drömde jag om att bli Greenpeace-aktivist, att kavla upp ärmarna och rädda världen. Jag har tänkt att när jag slutar med elitidrotten, då ska jag fokusera hundra procent på mitt andra stora intresse, hållbarhetsfrågor och strävan efter att bli en planetskötare i världsklass, säger Heidi Andersson.

Vi sitter vid köksbordet i det röda bostadsrättsradhuset i Storuman. Genom fönstret ser vi att Björn som har varit ute på en skidrunda glider in mot ytterdörren. Det är tydligt att paret har gått in helhjärtat för att vara planetskötare. När Heidi ska ta en smörgås pekar hon på brödpåsens etikett där det står att energin som gått åt vid bakningen kommer från vindkraft. 

– Sverige har beslutat om noll nettoutsläpp 2045. Enskilda individer borde kunna vara fossilfria innan hela samhället är det, säger hon.

Enskilda individer borde kunna vara fossilfria innan hela samhället är det.

Miljötänk har funnits med ända sedan hon och Björn Ferry träffades för sexton år sedan och Heidi pratade om ekohus. År 2004 startade de bolaget PTEH, Pengar till ekohus, AB. Huset är fortfarande på planeringsstadiet. 

– Att bli fossilfri känns meningsfullt och handlar inte bara om oss. Vi hade kunnat använda våra personliga varumärken och pratat om OS-guld och ta bra betalt men vad hade det gett? säger Björn Ferry.

Paret började med att kartlägga sina utsläpp genom att göra en redovisning på klimatkontot.se. 

På sajten ligger den genomsnittliga svenskens utsläpp på cirka 8 ton per år. Då är de 2 ton per person som orsakas av olika  samhällstjänster inte medräknade.

Björn Ferry och Heidi Andersson har investerat mycket i skog, och jobbar själva i skogen. De försöker påverka tillverkare av röjsågar att de ska ta fram modeller som drivs med el.
Björn Ferry och Heidi Andersson har investerat mycket i skog, och jobbar själva i skogen. De försöker påverka tillverkare av röjsågar att de ska ta fram modeller som drivs med el. Foto: Erik Abel

Heidi och Björn låg en bra bit över genomsnittet 2014 med sina 15 ton per person och år. Hos båda var det en stapel som stack iväg skyhögt över de andra – transporter.

– Det blir så konkret när man får de här staplarna framför sig, det går inte att blunda, säger Heidi Andersson.

Båda tycker att den som vill minska sin klimatpåverkan ska börja med att kartlägga hur utsläppen ser ut. Och utifrån det sätta upp mål.

– Från idrotten har vi lärt oss den stora vinsten med att sätta upp ett mål. Då kan det gå fort framåt och man utvecklas som människa. Meningen med livet är att sätta upp mål, uppnå dem, och sätta nya mål, säger Björn Ferry.

Meningen med livet är att sätta upp mål, uppnå dem, och sätta nya mål.

Stopp för onödigt flyg blev en åtgärd som kapade en stor del av utsläppen. Tåget är förstahandsvalet när de reser runt på olika jobb och uppdrag.

Nu, två år efter den första mätningen, har de tillsammans bantat ned utsläppen med över 20 ton per år. Heidi är nere på 3,2 ton och Björn på 4,2. Skillnaden på ett ton beror på att Björn i januari 2017 flög till Österrike för att kommentera skidskytte-VM.

– När man ser hur stor skillnad en flygresa gör ställer man sig inte på barrikaderna och skäller på flygskatten, säger Björn

– Jag tror många hakar upp sig på ordet skatt, de borde kalla det något annat. Som ”luftslitageavgift”.

Heidi skrattar och frågar ”Det är ju ett bra uttryck, kom du på det nu?

Överlag är det mycket skratt och positiv stämning hos koldioxidbantarna. Båda är rappa i repliken, det är lite av talkshow när de intervjuas.

Som när det gäller vad Heidi köper second hand på nätet. Återanvändning ger dubbel vinst, minskade utsläpp från konsumtion och saker är billigare. Vinteroverallen till sonen Dante fick hon för 300 kronor, ”Den hade säkert kostat 1500 kronor som ny”.

Men när hon skulle köpa sängkläder protesterade Björn: ”Det är ju äckligt att köpa begagnade lakan.”

– Då frågade jag ”Har du aldrig bott på hotell, tror du att du får nya lakan där varje natt”, berättar Heidi och båda skrattar.

– Jag har ju fått tänka om, det går ju att tvätta rent, säger Björn.

Läs mer: Höghus i trä skonar klimatet redan under byggprocessen 

De ser över alla delar i livet, från drivmedel till röjsågar i den egna skogen till matvanor. Nötkött har de största utsläppen av alla livsmedel och de köper inget i affären, men de äter kött med mindre klimatpåverkan. Båda jagar och viltkött har låga utsläppsvärden.

– Men vi försöker äta mer vegetarisk än vi har gjort tidigare, säger Heidi.

Att paret är stora hjältar i kommunen är tydligt. När jag och fotografen kommer körande från Umeå möts vi av två enorma anslagstavlor med bilder på Björn och Heidi som hälsar välkomna till sin ”hometown”.

Maten är en av de stora koldioxidkällorna för många. Björn och Heidi utesluter nötkött. Något som de säger varit ganska enkelt för dem, eftersom de kan jaga själva och äta mycket vilt i stället.
Maten är en av de stora koldioxidkällorna för många. Björn och Heidi utesluter nötkött. Något som de säger varit ganska enkelt för dem, eftersom de kan jaga själva och äta mycket vilt i stället. Foto: Erik Abel

De får en hel del reaktioner på sin nya livsuppgift, både nyfikna och en del skeptiska. Och det välkomnas.

– Det krävs motstånd för att utvecklas. Tränar du med för lätta vikter blir du inte stark.  Kritik gör att man måste lära sig mer för att förklara och vässa argumenten, säger Heidi.

Tränar du med för lätta vikter blir du inte stark. Kritik gör att man måste lära sig mer för att förklara och vässa argumenten.

Genom att själva vara goda exempel försöker de påverka sin omgivning att leva lite mer klimatsmart. Både de drygt  tvåtusen som bor i Storumans tätort och andra.

– Det finns inget som triggar folk så mycket som tävling. Granneffekten är väldokumenterad, kan du vara lite bättre än din granne så vill du gärna vara det. När det gäller solel har man sett att när någon sätter upp solceller följer de andra i närheten efter, säger Björn Ferry.

Överlag är deras inställning att det ska vara lätt att göra rätt och att det inte är en uppoffring. Tvärtom.

– Den hållbara livsstilen kan bli eftersträvansvärd. När det är status med Tesla, solceller på taket och second hand kläder. Det är en signal, en identitet, säger Björn.

Tesla är redan ”vägens statuspryl nummer ett” för att citera DN:s motorreporter Lasse Swärd. För att minska utsläppen från biltransporter har paret köpt en Tesla Model X. Den är dyr, men också en av få elbilar, kanske den enda, som klarar de avstånd och klimat som det handlar om när man bor i Storuman.

– Jag är helt ointresserad av bilar och var skeptisk. Det är dyrt, vi var först här i Storuman och ingen här hade testat så det fanns ingen att fråga, berättar Björn.

Hittills är de nöjda. En laddning räcker med lätthet till Umeå 23 mil bort, men sedan krävs uppladdning i 40 minuter för att kunna köra tillbaka. Men utvecklingen går framåt, för bara någon månad sedan fick Storuman en snabbladdare på en av bensinmackarna.

Läs mer: Lång resa kvar till klimatvänligt flyg

Björn kör bilen när vi åker för att titta på deras fritidshus nära Heidis hemby Ensamheten någon kilometer utanför stan. Här har de investerat i skog som är ett stort gemensamt intresse och som de brukar klimatsmart. Till våren ska Björn studera hållbart skogsbruk vid Umeå universitet.

Bilen rullar tyst genom det julkortsvackra landskapet med meterdjup snö och rimfrost. Det vimlar av älgspår längs vägkanten och på återvägen står det en tjur mitt på vägen. Den försvinner in i skogen när vi närmar oss.

En elunderstödd lastcykel har också köpts in. Och den visar att andra kan påverkas att leva mer klimatsmart.

– Elcykeln är ett klockrent exempel. När vi skaffade den fanns ingen annan här i Storuman. Folk var nyfikna och kom fram och ville testa. Nu, ett år senare, finns det fem lastcyklar. Den funkar som en andrabil, berättar Heidi.

Elcykeln rullar året runt, och de turas om att köra sonen Dante, 6 år, till och från förskolan. När DN är där är det 14 grader kallt och gott om snö och det klarar lastcykeln lätt.

Heidi Andersson hämtar sonen Dante på skolan med elcykel.
Heidi Andersson hämtar sonen Dante på skolan med elcykel. Foto: Erik Abel

Efter att de på kort tid har lyckats banta bort merparten av sina utsläpp avtar takten i minskningen ju närmare målet de kommer.

– Det är som i idrott, de första stegen i utvecklingen går snabbt, sedan får man slipa på detaljerna, säger Heidi.

Men ända ned till de 1-2 ton som krävs om klimatmålen från Paris ska uppnås kommer de inte på egen hand.

– Ska vi komma längre krävs en samhällsförändring, som till exempel fossilfria bussar och transporter. I dag står de offentliga utsläppen för 2 ton per person, säger Björn.

– Och det måste gå tillräckligt fort. Man skulle önska att någon kunde säga ”Du får inte flyga mellan Göteborg och Stockholm, det finns tåg." Tänk om politiker och företagsledare i till exempel statliga Sveaskog skulle säga att vi har policyn att alla i företaget åker tåg.

Läs mer: Efter toppmötet – så kan du själv påverka klimatet 

Världsmästarparet

Heidi Andersson och Björn Ferry bor och är uppväxta i Storumans kommun. Tillsammans har de sonen Dante, 6 år.

 

De har stora internationella idrottsframgångar. Björn är Sveriges främsta manlige skidskytt genom tiderna med bland annat OS-guld och VM-silver.

 

Heidi har blivit världsmästare i armbrytning elva gånger och rankades etta i världen oavsett viktklass två år i följd (2011-2012).

 

Båda lever delvis på sina personliga varumärken som idrottsstjärnor. De har också styrelseuppdrag. Björn är även kommentator för Svt och Heidi håller föredrag och instruerar armbrytning.

 

Båda arbetar för att bli fossilfria till 2025.

 

Deras tips:

Kartlägg hur stora dina utsläpp är på klimatkontot.se. Det är en sajt som drivs av Svenska miljöinstitutet, IVL, där det går att mäta sina personliga utsläppsnivåer.

 

Sikta in dig på de stora utsläppskällorna och fundera på hur du ska få ner dem.

 

Transporter, livsmedel, boende och konsumtion brukar vara de största utsläppskällorna för privatpersoner.

 

Undvik onödiga flygresor, res kollektivt, gå eller cykla, gå med i bilpool, hyr bil eller skaffa en bil med låga utsläpp.

Handla inte saker i onödan, köp second hand, laga, byt och låna grejor om möjligt.

 

Ät mindre nötkött. Välj svenskt kött. 

 

 

Därför måste utsläppen minska

Utsläppen som vår konsumtion orsakar måste minska kraftigt om det långsiktiga klimatmålet ska nås. De omfattar utsläpp från varor och tjänster som används i Sverige oavsett var utsläppen sker, de kan ha skett i andra länder.

I framtiden får vi inte orsaka mer än ett till två ton utsläpp per person och år om målen ska nås. I dagsläget orsakar vi mer än fem till tio gånger så mycket, cirka 11 ton per person och år.

 

Två tredjedelar av utsläppen kommer från hushållens konsumtion och en tredjedel kommer från offentlig konsumtion och investeringar (såsom investeringar i byggnader, maskiner, boskap och värdeföremål).

 

De största utsläppsminskningarna som individer kan påverka gäller färre internationella flygresor, mindre köttkonsumtion samt mer hållbara fordonstransporter.

 

Det krävs snabba utsläppsminskningar. Utsläppen globalt måste börja gå nedåt om två år och efter det halveras varje decennium, enligt forskare.

 

Internationella flygresor som svenska invånare gör har ökat med 61 procent från 1990 till 2014. De uppskattas till 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter, det motsvarar ungefär de totala utsläppen från biltrafiken inom Sveriges gränser.

 

Källa: Naturvårdsverket

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.