Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-10 09:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/2018-det-fjarde-varmaste-aret-som-har-uppmatts/

Vetenskap

Rapport: 2018 det fjärde varmaste året som har uppmätts

Foto: Johan Nilsson/TT

2018 kommer att bli det fjärde varmaste året som har uppmätts. Orkanerna i norra hemisfären har varit fler än genomsnittet, temperaturer och skogsbränder har satt rekord, torka har påverkat skördar och dödliga skyfall har drabbat flera länder. Världsmeteorologiorganisationen, WMO, radar upp en rad olycksbådande rekord i en ny rapport.

Jannike Kihlberg
Rätta artikel

Den långsiktiga globala uppvärmningen fortsätter. Under årets tio första månader var den globala genomsnittstemperaturen cirka en grad högre än under förindustriell tid, slutet av 1800-talet. År 2018 kommer att bli det fjärde varmaste som har uppmätts. Tjugo av de varmaste åren har inträffat under de senaste 22 åren och de fyra senaste ligger högst på listan.

Det konstaterar WMO i en delrapport om tillståndet för klimatet 2018. De har sammanställt data från en rad olika internationella myndigheter och organisationer för att få en bild av läget.

– Vi är inte på rätt väg för att klara klimatmålen och bromsa den globala uppvärmningen, säger Petteri Taalas, generalsekreterare för WMO, i ett pressmeddelande.

– Halterna av växthusgaser har nått nya rekordnivåer och om den nuvarande trenden fortsätter kan vi komma att se temperaturhöjningar på 3 till 5 grader i slutet av århundradet. Om vi använder alla kända tillgångar till fossila bränslen kommer temperaturhöjningen att bli väsentligt högre.

Läs mer: Rekordhöga halter av växthusgaser

Hittills har 2018 visat en mängd tydliga tecken på en pågående klimatförändring, enligt rapporten. 

Haven. Under årets första tre kvartal var värmen i världshaven de högsta eller näst högsta som har uppmätts. Genomsnittet för den globala havsnivån låg under första halvåret 2–3 millimeter högre än under samma period 2017.

Havsis. Utbredningen av havsisen i Arktis har legat långt under genomsnittet under 2018, med rekordlåga nivåer under januari och februari. Årets maximala utbredning inträffade i mitten av mars och då var isen den tredje minsta som har uppmätts för vinterhalvåret. Sommarhalvårets minsta utbredning inträffade i september och var den sjätte minsta som har uppmätts för den årstiden. Det innebär att de tolv minsta utbredningarna av havsis i Arktis under både sommar och vinter har inträffat de senaste tolv åren. 

I Antarktis har havsisens utbredning legat under genomsnittet hela året. Den minsta utbredningen inträffade i februari och var en av de två minsta som har uppmätts.

Orkaner. Antalet orkaner över haven på norra halvklotet var över genomsnittet. Den 20 november hade 70 stycken rapporterats, genomsnittet är 53, och de orsakade många dödsfall.

Två av de kraftigaste orkanerna var Mangkhut som drabbade Filippinerna, Hongkong och Kina. 

Jebi var den starkaste som har drabbat Japan sedan 1993. Orkanerna Florence och Michael orsakade stor ekonomisk skada och dödade många människor i USA.

Skyfall och översvämningar. Indiska delstaten Kerala drabbades i augusti av de värsta översvämningarna sedan 1920-talet, 1,4 miljoner människor fick lämna sina hem. Västra Japan drabbades av stora översvämningar i slutet av juni och början av juli. Minst 230 personer omkom och tusentals hem förstördes. Även Kenya och Somalia som tidigare hade lidit av torka drabbades av översvämningar i mars och april.

Värmeböljor och torka. Stora delar av Europa upplevde värmeböljor och torka under sommaren som bland annat ledde till omfattande skogsbränder i Skandinavien. En rad temperaturrekord sattes norr om polcirkeln.

Östra Australien har drabbats av svår torka, särskilt New South Wales och södra Queensland, i stora delar av regionen var nederbördsmängden mindre än hälften av den normala.

Både Japan och Sydkorea satte nya värmerekord med 41,1 respektive 41 grader.

Läs mer: Historiskt skifte krävs för att hejda uppvärmningen

Kyla och snö. En av de senaste årens värsta köldknäppar påverkade Europa i februari och början på mars.

Skogsbränder. Aten drabbades av en stor skogsbrand där många människor omkom den 23 juli. British Columbia i Kanada satte nytt rekord för den största yta som har brunnit under brandsäsongen för andra året i rad. Kalifornien kämpade med stora skogsbränder i november där den som döptes till Camp Fire var den dödligaste på över hundra år i USA.

Växthusgaser. Förra året låg halterna av växthusgaser i atmosfären på nya rekordnivåer, och data från bland annat manus Loa på Hawaii och Cape Grim i Tasmanien tyder på att de har fortsatt öka under 2018.

Enligt rapporten fanns det i september två miljoner människor som hade tvingats lämna sina hem på grund av katastrofer knutna till väder och klimat.

WMO:s rapport kommer bara några dagar innan FN:s stora klimatmöte i polska Katowice, COP24, där länderna ska försöka enas om hur målen i Parisavtalet ska uppnås. Det är också en i raden av internationella rapporter den senaste tiden som alla har samma budskap, klimatförändringen märks redan – det är bråttom att ställa om.

– Varje liten del av en grads uppvärmning innebär skillnad för människors hälsa och till gång till mat och vatten, för utrotningen av djur och växter, för korallrevens överlevnad och marint liv. Det innebär skillnad för den ekonomiska produktiviteten, mattillgång och städer och infrastrukturs möjlighet att klara klimatförändringen, säger Elena Manaenkova, vice generalsekreterare för WMO.

Rapporten tar också upp att uppvärmningen påverkar livsmedelsproduktionen och hotar att vända den positiva utvecklingen när det gäller att minska undernäring i världen. Nya siffror tyder på att den kan vara på väg att öka efter att under många år ha minskat. 

– Det är värt att än en gång repetera att vi är den första generationen som till fullo förstår klimatförändringen, och den sista generation som har möjlighet att göra någonting åt den, säger Petteri Taalas.